Minnen från min första bil: Pappas Leyland Princess"

Jag minns det som om det var igår – min pappas passion för engelska bilar. Det var en Leyland Princess, och den hade en speciell plats i mitt hjärta, inte bara för att det var den första bilen jag körde, utan också för att min pappa köpte den. Han skaffade den till vår sommarstuga, och den stod där, alltid redo för äventyr.

Bilen var brun och hade en mjuk velourtäckt inredning som gjorde varje resa bekväm och lite lyxig. Den var inte den snabbaste bilen på vägen, men det spelade ingen roll. Det var något speciellt med att åka runt i den, kanske för att den alltid påminde mig om vår familjetid tillsammans.

Vi använde den för att åka till skördefester, familjeutflykter och såklart när vi skulle till resa. Jag minns särskilt hur pappa alltid såg till att den var i toppskick, redo för varje resa. Princessen blev en del av vår vardag, och varje gång jag satte mig bakom ratten kände jag mig stolt och trygg.

Även om bilen nu är borta, bär jag fortfarande med mig minnena av de många turerna och stunderna vi hade med den. Den var inte bara en bil – den var en del av vår familjehistoria.

---

Att få ihop livets alla bitar som sär

 

Att jonglera arbetslivet, föreningslivet och hushållet är ingen enkel uppgift. Det känns ofta som att det är för mycket att göra och för lite tid att hinna med allt. För oss som lever som särbos kan det ibland kännas som en extra utmaning att få tiden att räcka till. Mellan jobb, fritidsintressen och hushållssysslor är det lätt att känna att man inte hinner med att verkligen vara närvarande med sin partner.

Just nu sitter jag på jobbet och planerar resten av min dag. När jag kommer hem måste jag packa min weekendväska. Jag ser fram emot att åka upp till min partner och ha en trevlig helg tillsammans. Trots alla vardagsmåsten är dessa stunder av kvalitetstid så viktiga för mig. De ger mig chansen att koppla av och verkligen känna att vi tar vara på den tid vi har ihop.

Men frågan är alltid densamma: **Hur får man egentligen ihop allt? ** Det är en ständig balansakt. Arbetslivet kräver sitt med deadlines och projekt, föreningslivet kan ibland vara intensivt med möten och aktiviteter, och hemmets sysslor verkar aldrig ta slut. Och när man dessutom bor på andra sidan av stan, som vi gör, krävs det ännu mer planering för att få till den gemensamma tiden. Jag har lärt mig att nyckeln är att planera och prioritera. Det är inte alltid lätt, men jag har också insett att vissa saker måste få vänta ibland.

En sak jag har upptäckt är att det är viktigt att vara närvarande där jag är. När jag är på jobbet försöker jag fokusera på mina arbetsuppgifter så att jag kan avsluta i tid och slippa ta med mig arbetet hem. När jag är med min partner försöker jag stänga av allt annat och verkligen vara där, i nuet. Det ger både mig och vår relation den energi och tid vi behöver för att må bra.

Och ibland handlar det också om att **släppa kontrollen**. Allt behöver inte alltid vara perfekt hemma. Tvätten kan vänta, disken kan tas imorgon, och ibland får jag helt enkelt prioritera mig själv och mina relationer framför alla måsten.

Vad är dina bästa tips för att få livspusslet att gå ihop? Hur balanserar du tiden mellan arbete, fritid och relationer? Jag är alltid intresserad av att höra hur andra hanterar de utmaningar som kommer med att leva ett liv som särbo, och vad man gör för att behålla den viktiga balansen i livet.

Inspirationsmöte igår – en energikick!

går kväll hade vi vårt inspirationsmöte, och det gav mig verkligen mycket energi! Efter mötet kände jag mig så motiverad att jag direkt började röja upp lite hemma. Det var skönt att få undan saker som legat och väntat ett tag, och jag kände mig riktigt nöjd efteråt. Det är så härligt när man får saker gjorda och känner att energin flödar.

 

Men när jag vaknade i morse var jag riktigt trött. Gårdagens energi hade tydligen tagit slut, och det var lite svårare att komma igång idag. Trots det var det bara att ta tjuren vid hornen och starta dagen med lite gröt och ett leende. Ibland får man bara kämpa sig igenom tröttheten, och när dagen väl är igång känns det oftast bättre.

 

Snart är det dessutom dags för Bok- och Biblioteksmässan i Göteborg, en av höstens stora höjdpunkter. Dyslexiförbundet kommer att vara på plats för 30:e året, och det ser jag verkligen fram emot! Det är alltid en inspirerande upplevelse att träffa så många människor som brinner för läsning, skrivande och tillgänglighet. Mässan är en viktig mötesplats för alla som arbetar för att främja kunskap och förståelse kring dyslexi.

 

Glöm inte heller att vecka 41 är den europeiska dyslexiveckan. Årets tema är "Rätten att utvecklas genom hela livet", vilket jag tycker är oerhört viktigt. Det är något som gäller alla, oavsett ålder eller förutsättningar. Under veckan kommer det att finnas många olika aktiviteter runt om i landet, från föreläsningar till workshops. Jag ser verkligen fram emot att delta och lära mig ännu mer om hur vi kan skapa ett mer inkluderande samhälle för alla.

 

Detta var lite information om vad som händer både lokalt och på nationell nivå kring dyslexi. Vill du veta mer, gå gärna in på Dyslexiförbundets hemsida och läs om alla spännande initiativ.

Nu ska jag jobba fram till klockan fyra idag. Jag hoppas också kunna fortsätta mitt mål att förbättra mitt hem, men vi får se hur mycket energi som finns kvar efter arbetsdagen!

 

Hösten och astman – en utmaning varje år

 

**Hösten är här igen, med sin friska luft och sina färgsprakande träd.** För många är det en tid att njuta av promenader i den klara luften, koppla av och beundra naturens skiftningar. Men för mig är höstmånaderna inte alltid så enkla. Jag kan må så otroligt bra ena dagen, för att nästa dag känna mig totalt orkeslös. Min astma har en förmåga att sätta käppar i hjulet just nu.

**Kylan och fukten i luften verkar trigga något i kroppen.** Andningen blir tyngre, bröstet känns som om det drar ihop sig, och det är svårt att bara vara i stunden. Vissa dagar känns det som om jag får kämpa extra hårt för att bara kunna andas ordentligt.

**Jag försöker dock att inte låta astman ta över helt.** Jag har lärt mig att ta hand om mig själv på olika sätt när det känns som jobbigast. Det handlar om att lyssna på kroppen, vila när det behövs och använda mediciner på rätt sätt. Jag försöker också hitta små stunder av glädje och lugn, även när andningen inte är på topp.

**Hösten är en tid för reflektion.** Även om det inte alltid är lätt med min hälsa, försöker jag fokusera på det positiva. För varje tung andning finns det ändå ljusglimtar att hålla fast vid.

**Att växa tillsammans digitalt.** Det är fascinerande hur mycket tekniken har förändrat vårt sätt att kommunicera och samarbeta. Kvällens inspirationskväll med Dyslexiförbundet via Zoom är ett perfekt exempel på detta. Att kunna ansluta människor över hela Sverige för att dela med sig av erfarenheter och kunskaper utan att lämna våra hem är inget annat än revolutionerande. Det bryter ner geografiska barriärer och skapar en gemenskap baserad på gemensamma intressen och mål snarare än fysisk närhet.

**Framtiden ser ljus ut.** Med varje möte och varje ny kontakt känns det som att vi breddar vårt nätverk och fördjupar vår förståelse för dyslexi och andra lärande utmaningar. Det ger hopp om att vi kan göra verklig skillnad. Även om kvällarna ibland är fyllda med tekniska problem eller utmaningar med att hålla alla engagerade online, är varje steg framåt viktigt. Jag ser verkligen fram emot att se hur vårt arbete fortsätter att utveckla och forma den support som erbjuds till dem som behöver det mest, och att bygga starkare, mer inkluderande gemenskaper över hela landet.

---

Helgrapport: Från Mys till Diskkaos – och En Vilsen Robot

 Efter en härlig helg är det dags att återvända till vardagen, men jag måste säga – det var en fantastisk helg! God mat, härligt sällskap och massor av skratt. Precis vad man behöver för att ladda batterierna inför veckan. Men nu är måndagen här, och verkligheten knackar på dörren.

Imorse vaknade jag och såg att det bara var 6 grader ute. Perfekt väder för att kura ihop sig med en kopp kaffe och något gott till frukost… om det inte vore för att köket såg ut som en krigszon. Disken från gårdagens middag låg kvar och matlådor behövde fixas inför veckan. Så mycket för en lugn start på dagen!

Med frukosten avklarad och lunchpaketet slängt ihop i all hast, bestämde jag mig för att ta tjuren vid hornen och röja upp i köket. Det var som att kliva in i ett slagfält – kastruller överallt, gamla tallrikar och bestick i en hög som bara växte. Men jag tänkte: “Det är bara att köra på, för jag vägrar komma hem till kaos!” Så diskmaskinen fyllde jag och startade, så jag kan plocka ut den när jag kommer hem.

Så där stod jag, tidigt på morgonen, med händerna i vattnet och en inre monolog som gick ungefär så här: "Varför blir det alltid såhär efter en trevlig helg? Det är som om köket själv går på fest när jag gör det!" Men när disken var klar och matlådorna stod prydligt i kylen, kände jag mig som ett hushållnings geni.

Nu är jag redo för veckan (typ), och känner mig lite som en vardagshjälte – med en superkraft som kallas 'diskning'. Och om jag ska vara helt ärlig, så längtar jag redan till nästa helg… men den här gången kanske jag lämnar disken till måndagen, eller inte. Vi får se hur modig jag känner mig!

Den här veckan är det dock inte bara disk jag måste tänka på. Jag har också några Teams-möten inplanerade på länken som förbundet har satt upp den här veckan. Så nu är det bara att pallra sig hem, röja lite till och piska igång min robotdammsugare. Men den är lika vilsen som jag på måndagar – vi får se vem av oss som klarar sig bäst den här veckan!

En skön dag längs Kustvägen: Fika, hantverk och god mat

Oj, vad jag kunde sova länge idag! När jag väl kom upp tog jag en lätt frukost. Vi tog sedan cabrioleten och åkte iväg med taket nedfällt för att njuta av det fina vädret.

Vi bestämde oss för att ta kustvägen till Alingsås. Tur nog bromsade en bil i tid framför oss, annars hade det kunnat sluta illa. Vi stannade även till i en liten by där byborna visade upp sina hantverk, vilket gav oss både inspiration och en trevlig upplevelse.

Efter det tog vi en paus för en fika på Eskekärr Säteri Café, där vi njöt av våfflor med hjortsylt. Det var riktigt gott!

Vi fortsatte vår resa längs den vackra Kustvägen till Alingsås och stannade på flera intressanta platser längs vägen. Jag brukar använda TripAdvisor för att hitta bra restauranger, och den här gången hittade vi en golfrestaurang i Alingsås. Maten var fantastisk! Jag åt fläskfilé med ratatouille och pepparsås, och vi avslutade måltiden med kaffe. En mycket trevlig upplevelse.

Min vän var otroligt snäll och körde mig till min vanliga ICA-butik för att handla. Tyvärr blev jag lite irriterad eftersom maskinen för att återvinna plastflaskor var trasig, så jag kunde inte lämna tillbaka dem. Men det löser sig nog!

Nu ska jag ställa mig i köket och laga en cowboygryta som jag tänkt ha under veckan. Perfekt för kommande middagar!

Bilträff och god mat

Vem sjutton går upp tidigt en lördag morgon? Det gör jag, för jag är på väg till en Volvo- och Saab-träff i Varberg. Trots att jag egentligen hade velat stanna kvar under täcket, kunde jag inte låta bli att känna mig förväntansfull. Det är något speciellt med att träffa människor som delar samma intresse för klassiska bilar. Väl framme vid träffen blev jag snabbt påmind om varför det är värt att kliva upp tidigt – det var kul att möta så många trevliga och entusiastiska människor. Det fanns bilar i alla möjliga skick och modeller, och det blev många spännande samtal om allt från motorer till framtida projekt.

Efter att vi hade strosat runt ett tag bestämde vi oss för att checka in på rummet vi hade hyrt för natten. Rummet var litet men mysigt, och perfekt för en övernattning. När vi hade installerat oss tog vi oss in till centrum för att upptäcka Varberg lite mer. Där träffade vi en främling, som visade sig vara mycket hjälpsam. Han rekommenderade oss en trevlig restaurang som också fungerade som en ölhall. Restaurangen hade en härlig atmosfär, och det passade perfekt för en avslappnad kväll.

Vi beställde schnitzel och pommes frites, och maten smakade fantastiskt efter en lång dag. Till middagen tog jag en god öl, Budějovický Budvar. Det var verkligen en lyckad utflykt, och vi ser redan fram emot nästa träff och äventyr. Ibland är det spontana möten och små utflykter som ger de bästa minnena.

---

Hosta och dammsugarjakt

Det har varit lite svårt att blogga de senaste dagarna. Jag har legat i två dagar med rejäla hostattacker och mycket slem, vilket har gjort att jag mestadels bara vilat. Matlusten har varit nästintill obefintlig och orken att göra något produktivt har varit låg. Det enda jag har orkat göra är att leta efter min robotdammsugare, som försvann spårlöst i huset. Det blev nästan ett litet projekt i sig, men till slut lyckades jag hitta den.

Ikväll måste jag tyvärr delta på ett Teams-möte för Funktionsrådet istället. Jag kan inte åka ner och vara med personligen, och jag kommer verkligen att sakna de trevliga stunderna på plats under mötena.

Imorgon hoppas jag kunna samla tillräckligt med energi för att ta mig tillbaka till jobbet och återgå till rutinerna. Vi får se hur det går, men jag är fast besluten att försöka.