Måndag morgon – en lång dag väntar och viktiga frågor att lyfta

God morgon på er alla!

Då var det måndag igen och en ny arbetsvecka har börjat. Helgen har gått fort, som den brukar göra, men jag har ändå hunnit med en hel del. Nu är det dags att ta tag i vardagen igen, med både arbete, möten och andra uppdrag som väntar under veckan.

Igår blev jag bjuden på en god thaibuffé. Det blev en riktigt trevlig och mysig stund tillsammans, med god mat och härligt sällskap. Ibland behöver man inte göra något särskilt märkvärdigt för att få en fin dag. Det räcker gott med att umgås, prata och njuta av stunden. Sådana tillfällen betyder mycket, särskilt när vardagen annars är fylld av arbete och olika engagemang.

När jag kom hem fortsatte jag med lite förberedelser inför veckan. Jag bakade en chokladkaka som jag ska ta med mig till kvällens styrelsemöte. Det är alltid trevligt att kunna bjuda på något hembakat när vi träffas. Lite kaffe och kaka brukar göra mötena extra trivsamma, även när vi har viktiga och ibland svåra frågor att diskutera.

En lång arbetsdag framför mig

Nu på morgonen har väckarklockan ringt och det är dags att komma igång. Först ska jag äta en ordentlig frukost och sedan göra mig i ordning för att åka till jobbet.

Det ser ut att bli en lång måndag. Förutom mina vanliga arbetsuppgifter väntar konferenser under eftermiddagen, och efter arbetsdagen fortsätter jag med styrelsemötet. Det innebär att jag inte kommer hem förrän sent ikväll.

Innan jag åker hemifrån ska jag förstås se till att Habibi har det bra. Hon ska få lite extra god mat och jag ska kontrollera att hon har allt hon behöver medan jag är borta. Hon är ju van vid sina rutiner och tycker allra bäst om när jag finns hemma hos henne. Jag misstänker att hon kommer att ha en hel del att berätta när jag väl kommer hem igen. Hon är verkligen en liten pratkvarn!

Viktiga frågor om elevernas skolfrånvaro

På kvällens styrelsemöte ska vi bland annat diskutera frågan om elever med problematisk skolfrånvaro. Det är en fråga som engagerar mig mycket och som jag tycker behöver få större uppmärksamhet.

Det finns elever som av olika anledningar har svårt att komma till skolan. Bakom frånvaron kan det finnas många olika orsaker, exempelvis psykisk ohälsa, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, bristande anpassningar eller en skolmiljö som inte fungerar för den enskilda eleven.

Jag tycker att det är viktigt att vi försöker förstå varför en elev inte klarar av att vara i skolan, i stället för att enbart fokusera på själva frånvaron. Varje elev har rätt till utbildning och möjlighet att utvecklas utifrån sina egna förutsättningar.

Jag har tidigare lyft tankar om att kommunen skulle kunna arbeta mer samordnat med elever som har omfattande skolfrånvaro. Kanske skulle särskilda undervisningsgrupper, digital undervisning eller andra individuellt anpassade lösningar kunna vara ett stöd för vissa elever.

Det handlar inte om att ersätta den vanliga skolan, utan om att hitta vägar tillbaka till undervisning, gemenskap och trygghet. Ingen elev ska behöva hamna mellan stolarna.

Under mötet ska vi därför diskutera vilka frågor vi vill ta vidare till Funktionsrättsrådet. Hur arbetar kommunen med dessa elever idag? Vilket stöd erbjuds familjerna? Finns det tillräckligt med resurser och hur kan vi arbeta mer förebyggande?

Det är viktiga frågor som kräver både eftertanke och samarbete.

Hjälpmedel och stöd gör skillnad

En annan sak som jag ofta tänker på är hur viktigt det är att människor får tillgång till rätt hjälpmedel och stöd.

Ibland blir saker och ting inte riktigt som man har tänkt sig. Man kan behöva ändra sina planer, hitta andra lösningar eller be någon om hjälp. Det är inget konstigt med det.

Jag vet själv hur stor betydelse hjälpmedel kan ha i vardagen. De kan skapa självständighet, göra information mer tillgänglig och ge människor bättre möjligheter att delta på lika villkor.

Men hjälpmedel löser inte allt. Det behövs också förståelse, kunskap och människor som är beredda att lyssna.

Det är en av anledningarna till att jag fortsätter att engagera mig i föreningslivet och i frågor som handlar om tillgänglighet och delaktighet. Förändringar sker inte alltid snabbt, men genom att lyfta frågor, föra dialog och samarbeta kan vi förhoppningsvis påverka utvecklingen i rätt riktning.

En ny vecka med nya möjligheter

Även om det blir en lång dag idag ser jag fram emot våra diskussioner. Det känns meningsfullt att få vara med och påverka frågor som faktiskt kan göra skillnad för andra människor.

När jag kommer hem ikväll lär jag nog vara ganska trött. Då ska jag ta hand om Habibi, varva ner en stund och förhoppningsvis få en god natts sömn innan nästa arbetsdag börjar.

Nu väntar frukosten, kaffet och alla morgonens vanliga bestyr. Chokladkakan ska packas ner och sedan är det bara att ge sig iväg.

Jag hoppas att ni alla har haft en fin helg och att ni får en bra start på den nya veckan.

Hur ser er måndag ut? Har ni en lugn start på veckan eller är kalendern redan fullbokad?

Ta hand om er och glöm inte att även små insatser kan göra stor skillnad för någon annan.

Önskar er alla en riktigt fin måndag! ❤️

Söndagstankar om skolan och elevernas behov

 Godmorgon på er! Då var det söndag igen.

Jag har sett att många undrar över olika saker i kommentarerna efter mitt inlägg. Jag förstår att förslaget kan väcka frågor och vill gärna förtydliga vad jag menar. Stödet ska vara individuellt och ha eleven i fokus. Det kan till exempel innebära undervisning på en annan plats än i skolan eller digital undervisning, beroende på vad som passar eleven bäst.

Idag har jag förberett mig inför styrelsemötet på måndag och funderat på vad jag vill ta upp. Det blir en lång dag med konferenser på eftermiddagen innan mitt eget möte, så det känns bra att ha börjat förbereda mig redan nu.

Jag tittade också på Principal Persson på TikTok och tyckte att det hon sa var mycket bra. Hon tar upp många olika frågor som rör skolan och har stor erfarenhet från skolans värld. Föräldrar och vårdnadshavare ansvarar för barnens fostran. Lärarnas uppgift är att undervisa och ge eleverna en bra grund för fortsatt utbildning. Hon lyfte också att det kan behövas mer personal som hjälper eleverna på rasterna. Skolan behöver vara beredd att möta dagens barn och deras olika behov.

Nu ska jag fortsätta ta dagen i lugn takt och göra mig redo för veckan. Hoppas att ni får en fin söndag!

Lördag med viktiga frågor om ungdomars framtid

Godmorgon på er! Det är lördag, men jag glömde stänga av väckarklockan. När den ringde blev jag alldeles förvirrad och undrade: ”Vad är det för dag i dag?” Sedan kom jag på att det var lördag och att jag kunde somna om.

När jag öppnade mejlen blev jag så glad. Vi har fått en kallelse till Funktionsrådet, och det finns många viktiga punkter på dagordningen. Bland annat ska vi få information från Framtidscentrum och arbetsmarknadsenheten. Frågor om en tillgänglig livsmiljö, kommunens lokalbehov, hörslingor i allmänna lokaler, mål- och resursplanen och sammanträdestiderna för 2027 ska också tas upp.

En punkt handlar om uppföljning av problematisk skolfrånvaro. Det känns särskilt viktigt för oss eftersom vi tidigare har lämnat ett förslag om hur elever med hög frånvaro kan få stöd. Om en elev har 30 procent frånvaro eller mer skulle en specialgrupp kunna hjälpa till. En eller flera lärare skulle kunna undervisa eleverna digitalt och/eller i grupper. Då kan elever som inte kommer till den vanliga undervisningen få utbildning som passar deras behov, samtidigt som lärarna får möjlighet att fokusera på eleverna som är på plats.

Jag läste också om Kärnan, en verksamhet för ungdomar inom det kommunala aktivitetsansvaret. Många i målgruppen har haft långvarig skolfrånvaro eller avbrutit gymnasiestudierna. För ungdomar under 20 år kan det vara svårt att hitta ett bra alternativ innan de kan börja på Komvux. Kärnan erbjuder stöd för att slutföra grundskole- och gymnasiestudier och komma vidare till arbete eller fortsatta studier. Artikeln berättar att flera ungdomar har gått från total frånvaro till nästan full närvaro.

Det här glappet har vi uppmärksammat tidigare. Vi har också lyft behovet av bättre stöd för ungdomar som inte klarar den vanliga skolmiljön. Det visar att rätt stöd och en trygg miljö kan hjälpa elever att komma tillbaka till skolan och studierna.

Det är mycket arbete i en förening. Det handlar inte bara om att åka på möten – mycket arbete sker bakom kulisserna. Flera av oss i styrelsen har själva svårt att läsa och skriva, men vi kämpar tillsammans och försöker göra våra röster hörda. Ungdomarnas framtid är viktig. Alla ska få möjlighet till utbildning, arbete och en egen ekonomi. Utan rätt stöd riskerar fler unga att hamna i utanförskap.

På måndag har vi styrelsemöte i lokalföreningen. Då ska vi förbereda frågor till personen som kommer till Funktionsrådet. Jag har bett Funktionsrådet att bjuda in ytterligare en person som kan delta när frågan om skolfrånvaro tas upp. Det känns bra att frågan nu ska följas upp.

Men först väntar lördagsbestyren: städning och tvätt. Jag ska också fundera på vad jag vill säga när frågan tas upp.

Fredag med jobb, Vinted och en tur till Överby

 Ibland mår man inte riktigt bra, och då räcker orken inte alltid till. Igår hade jag inte energi nog att skriva något på bloggen, så det fick vänta.

Idag är jag på jobbet, även om jag inte känner mig helt på topp. Jag tycker väldigt mycket om mitt arbete och trivs med det jag gör. Samtidigt försöker jag lyssna på kroppen och ta dagen i den takt jag orkar.

Det är superenkelt och roligt att både köpa och sälja saker på Vinted. Jag har gått ner ett par storlekar, så många av mina kläder passar inte längre. Då känns det bra att sälja dem vidare så att någon annan kan få glädje av dem, och själv köpa kläder som passar mig nu.

Eftersom det inte finns så många inlämningsställen i närheten fick jag ta bussen till Överby. På hemvägen träffade jag en trevlig chaufför. Det är alltid roligt att träffa chaufförer man känner igen.

Nu är det fredag och snart väntar helgen. Jag hoppas att ni får en fin dag och en skön start på helgen!

En idé om bussen

Onsdag och halva veckan har redan gått. Ibland är det svårt att veta hur jag ska börja skriva, så jag börjar med att berätta om min dag.

Jag fick en härlig promenad och tog både influensavaccinet och pneumokockvaccinet. Vaccinationerna erbjöds till oss med underliggande sjukdomar, och det känns bra att ha fått dem.

Besöket på vårdcentralen fick mig också att fundera på resan dit. Jag tycker att det är omständligt att behöva åka genom halva stan. Det finns en buss som kanske skulle kunna köra upp hit och vända vid ändhållplatsen. Det hade gjort resan mycket smidigare. Jag klagar inte, utan vill bara dela med mig av en idé.

Idag började kommentarerna om mig igen. En person skrev att mitt arbete verkar tråkigt och att jag är negativ inför arbetsdagarna. En annan tyckte att jag inte skulle skylla på vintertiden när jag känner mig seg. Kommentarerna var tråkiga att läsa, men jag väljer att inte gå in i någon diskussion. Jag vill ändå säga att vi gärna får tänka efter innan vi skriver om varandra.

Nu är onsdagen snart slut. Hoppas att ni har haft en fin dag!

En seg tisdag och något spännande att se fram emot

 Tisdag – det rullar på

God morgon! Tisdagen är här och det rullar på som vanligt med allt som händer. Har ni märkt av att vi har ställt om till vintertid? Jag känner mig lite segare just nu. Kanske är det omställningen som påverkar mig. Det tar kanske ett tag för kroppen att vänja sig vid de mörkare morgnarna. Har ni också känt av det?

Jag försöker komma igång med dagen i min egen takt och ta en sak i taget. I kväll ska jag promenera ner till vårdcentralen för att få influensasprutan. Det blir skönt att få den gjord, och promenaden ger mig lite frisk luft på vägen.

Nästa vecka blir det ett spännande författarbesök på biblioteket. Då kommer Sara Bergmark Elfgren, en författare som skriver böcker för både barn, ungdomar och vuxna. Hon har också arbetat med manus och dramatik.

Många känner kanske igen henne för Cirkeln, som hon skrev tillsammans med Mats Strandberg. Boken kom ut 2011 och blev den första delen i Engelsforstrilogin. De två andra böckerna heter Eld och Nyckeln. Sara har också skrivit flera andra böcker, till exempel ungdomsromanerna Norra Latin och Grim samt spänningsromanen Ö.

Jag har bjudit in vår förening att vara på plats med ett informationsbord. Vi vill gärna berätta för ungdomar med läs- och skrivsvårigheter att Dyslexiförbundet Fyrstad finns. Det känns viktigt att visa att det finns stöd och gemenskap, och att man inte behöver känna sig ensam med sina svårigheter.

Det ska bli roligt att möta ungdomarna och berätta om vår förening. Författarbesöket är inte förrän nästa vecka, men jag ser redan fram emot det. Nu hoppas jag att ni får en fin tisdag!

Måndag, köttgryta och en oväntad plyschkjol!

 Måndag – en ny vecka

Efter tre dagars ledighet var det dags att stiga upp och börja en ny arbetsvecka. Igår lagade jag en köttgryta, så i dag kunde jag ta med mig lunch till jobbet. Det är skönt att ha maten färdig.

Jag har blivit riktigt duktig på att både sälja och köpa kläder på Vinted, och det tycker jag är väldigt roligt. Jag har köpt flera plagg som jag kan använda. En gång i tiden hade jag en kjol och en kavaj i plysch som jag brukade ha till jul. Nu hittade jag kjolen igen på Vinted och köpte den. Det känns helt otroligt att jag lyckades hitta en likadan!

Om en vecka ska vi få ha ett bord på biblioteket. Det ska bli trevligt, och jag ser fram emot det.

Jag hoppas att ni också har haft en fin helg, precis som jag. Tänk gärna på hur ni formulerar era kommentarer. Ord kan påverka mer än man tror.

Nu ser jag fram emot en ny vecka.

Söndagstankar om kommentarer och en ny månad

Nu är det november och en ny månad har börjat. Oktober, min födelsedagsmånad, är över. Det känns fint att få börja om med nya dagar framför mig.

Ibland fastnar jag vid kommentarerna jag får på bloggen. Någon skriver att jag tar det lugnt hela dagarna eller undrar vad jag egentligen gör på jobbet. Andra verkar tycka att jag kan planera min arbetstid precis som jag vill.

Det är tråkigt när människor drar slutsatser utan att känna till hela bilden. Alla arbetsuppgifter syns inte utåt, och det jag skriver här visar bara en del av min vardag. När arbetsveckan är slut behöver jag också få vila och ta hand om sådant som inte hinns med under veckan.

Jag har många gånger funderat på vem jag egentligen skriver för. Ibland tvekar jag på om bloggen ska vara offentlig, när jag möts av trollande och påhopp på sociala medier. Då undrar jag om jag borde skriva helt anonymt, så att ingen vet vem jag är.

Samtidigt tycker jag om att dela tankar och erfarenheter. Därför tänker jag ge bloggen en månad till. Under november kommer jag att granska alla kommentarer från personer som skriver anonymt innan jag godkänner dem. Jag vill kunna fortsätta skriva, men också känna mig trygg med vad som publiceras på bloggen.

Man får gärna tycka olika och ställa frågor, men jag önskar att vi kunde möta varandra med mer respekt. Bakom varje text finns en människa och ett liv som inte alltid syns på skärmen.

Jag skriver för att dela med mig, sätta ord på mina tankar och kanske få någon annan att känna igen sig. Nu ger jag bloggen en månad till och ser hur det känns.