Fredagsbloggen:I dag är ingen lätt dag.

detta är mitt minnen från

I dag återvände jag till Värmland. Det har gått 43 år sedan jag lämnade platsen där jag växte upp för att skapa mig ett bättre liv. Där fann jag också den stora kärleken och började ett nytt kapitel i livet.

Den här resan väckte många känslor. Jag har inte träffat många av mina gamla kamrater på alla dessa år, och samtidigt märker jag hur mycket jag själv har förändrats.

Jag har ägnat en hel del tid åt att boka tåg, buss och flexbuss. Det var inte det enklaste när man ska resa på en främmande ort, men till slut fick jag ihop hela resan så att den skulle fungera.

I går var jag nere på stan och köpte begravningsblommor. Jag hoppades att de skulle klara buss- och tågresan. Personalen i blomsterbutiken var väldigt hjälpsam och gav mig råd om hur jag skulle ta hand om blommorna eftersom jag köpte dem redan dagen innan. Nu gällde det bara att inte glömma dem hemma.

Väckarklockan ringde redan klockan fem i morse. Jag åt frukost och gick igenom en sista gång att jag hade med mig allt – biljetter, blommor och det jag behövde för resan.

Att resa själv innebär mycket planering och många uppoffringar. I dag skulle jag byta mellan tre olika färdsätt, och allt behövde klaffa för att jag skulle komma fram i tid. Jag var lite nervös, men jag peppade mig själv och tänkte att det här kommer att gå.

Som ung bar jag på en stor skam. Jag ville inte att någon skulle få veta varför skolan var så svår för mig. Först när jag var omkring 30 år fick jag veta att jag hade dyslexi. Då föll många bitar på plats. Jag förstod att det inte var något fel på mig. Jag hade kämpat i många år utan att förstå varför allt var så svårt.

I dag skäms jag inte längre. Tvärtom står jag stark i den jag är. Dyslexin är en del av mitt liv, men den definierar mig inte. Ingen kan ta ifrån mig den styrka, den erfarenhet och den självkänsla som jag har byggt upp genom åren.

På flexbussen hände något som betydde mycket för mig. Jag träffade en gammal kompis som också var på väg till begravningen. Hon frågade om vi skulle sitta tillsammans under resan, och det kändes som en stor trygghet att slippa åka ensam. Vi gick tillsammans från flexbussen till kyrkan och satte oss bredvid varandra i kyrkbänken. Att få dela den stunden med någon gjorde den tunga dagen lite lättare. Jag är verkligen tacksam över att flexbussen finns. Utan den hade det varit betydligt svårare att ta sig till kyrkan.

Sedan var det dags att ta farväl.

I dag tog vi farväl av en fin vän. 🕊️

Begravningen var ljus, vacker och speglade verkligen den person hon var – en människa som var mycket omtyckt. Det blev en fin stund fylld av både sorg, värme och tacksamhet över att ha fått lära känna henne.

Att förlora en vän som har funnits vid ens sida i så många år är svårt att sätta ord på. En vän som man delade hemligheter med, som alltid lyssnade, stöttade och vågade säga ifrån när det behövdes.

Ibland kunde du säga till mig:

"Gullan, det där kommer aldrig att gå. Du är helt galen."

Ändå gjorde jag det, och många gånger visade det sig att det faktiskt gick. Det blev en del av våra samtal, våra skratt och våra olika sätt att se på livet.

Det är just de där vardagliga stunderna jag kommer att sakna mest. Att inte längre kunna lyfta telefonen, skicka ett sms eller höra din röst. Den möjligheten finns inte längre.

Saknaden handlar inte bara om en vän som har gått bort. Den handlar om alla de samtal, skratten och minnena som aldrig kan skapas igen. Det är det som gör mest ont.

Efter begravningen satte jag mig på stationen för att resa hem. Dagen hade varit lång och fylld av känslor. Jag vill också rikta ett varmt tack till de omtänksamma chaufförerna som visade vänlighet och hjälpsamhet. Små handlingar kan betyda oerhört mycket när man går igenom en tung dag.

Nu väntar hemresan till Trollhättan. Jag är trött efter en lång och känslosam dag, men samtidigt tacksam över att jag fick möjlighet att ta ett sista farväl.

Livet påminner oss ibland om hur skört allting är. Ta vara på människorna omkring dig. Ring det där samtalet, skicka det där sms:et eller hälsa på medan möjligheten finns. Det är de små vardagliga stunderna som blir de största minnena.

Vila i frid, min vän. Du kommer alltid att finnas kvar i mina minnen. ❤️. ❤️❤️🕊️

Torsdag – när enkla saker blir krångliga

Texten är bra. Jag skulle bara göra några små språkliga justeringar för bättre flyt:

I dag vaknade jag till ännu en semesterdag. Efter gårdagens sjukhusbesök känns det skönt att laserbehandlingen av ögat kunde göras direkt. Det var inte riktigt vad jag hade räknat med när jag åkte dit för en vanlig kontroll, men nu är det gjort och det känns bra att ha det avklarat.

Däremot blev gårdagen betydligt längre än jag hade tänkt mig. Efter sjukhusbesöket behövde jag hämta ut medicin, men det visade sig inte vara helt enkelt. Jag fick åka runt mellan flera olika apotek innan jag till slut lyckades få tag på det jag behövde.

När jag kom hem var klockan nästan 21.00 på kvällen. Då hade en stor del av dagen gått åt till resor, väntan och att försöka få tag på medicin.

Ibland funderar jag på hur samhället har blivit. Något som borde vara ganska enkelt kan plötsligt ta flera timmar och kräva både tålamod och många bussresor. För den som är äldre, sjuk eller har svårt att ta sig fram måste sådana situationer vara ännu mer besvärliga.

I dag väntar en annan uppgift. Jag ska åka till blomsteraffären för att köpa något till morgondagens avsked. Det är aldrig lätt att ta farväl av människor som har funnits med under många år, men ibland är det viktigt att stanna upp och visa sin respekt och uppskattning.

Som om inte det vore nog har det dessutom varit inställda bussturer från Västtrafik. Det gör resandet ännu mer krångligt och innebär ofta längre väntetider och fler byten. Ibland känns det som att en enkel resa kan bli ett helt projekt.

Trots allt är jag tacksam över att jag till slut fick tag på medicinen. Det är det viktigaste. Nu hoppas jag på en lugnare dag och lite tid för eftertanke inför morgondagen.

Ha en fin torsdag.

🌻🚌💐💊☕🕊️

.

Onsdag – en dag som inte riktigt blev som planerat

I går fick jag ett samtal som gjorde att dagen i dag började lite tidigare än planerat. Jag skulle åka in till sjukhuset och behövde därför gå upp tidigt för att hinna iväg.

Det som från början bara skulle vara en vanlig kontroll efter gråstarrsoperationen blev lite mer än så. Vid undersökningen upptäckte sköterskan att jag hade fått efterstarr, vilket gjorde att jag fick stanna kvar längre än planerat.

Det positiva var att det fanns en läkare på plats som kunde behandla ögat direkt. Efter en stunds väntan fick jag laserbehandling och slapp vänta på en ny tid längre fram. Det kändes väldigt skönt att problemet upptäcktes och kunde åtgärdas på en gång.

Resan till och från sjukhuset tog också sin tid. Jag fick åka tre bussar och det blev en hel del väntande under dagen. Typiskt nog hann en av bussarna köra precis framför mig, vilket innebar att jag fick vänta ytterligare 25 minuter på nästa avgång.

Samtidigt innebar dagen att jag fick röra mig en hel del. Det blev promenader till och från olika platser och en del väntetid som också gav möjlighet att sträcka på benen.

Eftersom jag blev kvar längre på sjukhuset än planerat fick jag tyvärr avboka besöket från hantverkaren som skulle titta på ventilationen i lägenheten. Det får helt enkelt bli vid ett annat tillfälle. Ibland blir inte dagen riktigt som man tänkt sig, och då får man anpassa sig efter omständigheterna.

Det blev alltså en betydligt mer händelserik dag än jag först hade räknat med. Men ibland blir det så, och då är det bara att ta dagen som den kommer.

Om vädret tillåter tänker jag avsluta kvällen med en promenad ner till Slussen. Där brukar det samlas många fina veteranbilar på onsdagskvällarna, och det är alltid trevligt att gå runt, titta på bilarna och träffa människor med samma intresse.

När allt är klart tänker jag ta det lugnt och njuta av resten av dagen.

Ha en fin onsdag.

☕🌻👁️🏥🚌🚶‍♀️🚗✨😊

Tisdag – semester betyder inte att allt stannar upp

Morgonen började lugnt på balkongen med en kopp kaffe. Solen värmde redan tidigt och det var skönt att sitta en stund och bara njuta av lugnet. Ibland behöver man inte göra så mycket mer än att lyssna på fåglarna, dricka sitt kaffe och låta dagen börja i sin egen takt

För mig är föreningslivet viktigt. Det handlar om att skapa kunskap, sprida information och försöka göra skillnad för människor med dyslexi och andra läs- och skrivsvårigheter. Det är ett arbete som ofta sker bakom kulisserna och som många kanske inte ser.När man arbetar i en förening planerar man inte en aktivitet samma vecka som den ska genomföras. Ofta börjar planeringen många månader i förväg, ibland nästan ett år innan. Planeringen börjar dessutom ofta redan när verksamhetsplanen tas fram på årsmötet. Där kommer styrelsen med idéer, förslag och önskemål om vilka aktiviteter som ska genomföras under året. Sedan följer många diskussioner, beslut och förberedelser innan aktiviteterna blir verklighet.

Vi har flera aktiviteter planerade redan under augusti och september, totalt tre olika aktiviteter innan Dyslexiveckan i oktober. Inför dessa behöver styrelsen fatta beslut om innehåll, ekonomi, lokaler, föreläsare och marknadsföring. Information ska publiceras på hemsidor och sociala medier, affischer ska tas fram och deltagare ska hinna anmäla sig. Det är ett omfattande arbete som sällan syns utåt, men som är avgörande för att aktiviteterna ska kunna genomföras.Det är lätt att se själva föreläsningen eller aktiviteten när den väl genomförs. Det som inte syns är alla timmar av planering, möten och ideellt arbete som ligger bakom. Utan det arbetet skulle många aktiviteter aldrig bli av.I dag har jag därför suttit med föreningsarbete, uppdaterat hemsidor och sociala medier samt arbetat vidare med planeringen inför höstens aktiviteter. Samtidigt är det skönt att kunna göra detta i lugn och ro utan stressen som följer med arbetsvardagen. Kaffekoppen står bredvid datorn och jag arbetar i min egen takt.Nu fortsätter planeringen inför hösten. Det finns fortfarande en hel del att förbereda, men det är ett arbete som känns både viktigt och meningsfullt.

Jag måste samtidigt erkänna att jag börjar bli ganska trött på alla kommentarer om vad jag borde göra, äta, tänka eller hur jag ska leva mitt liv. Det verkar finnas människor som vet exakt hur jag ska leva, trots att de aldrig har träffat mig.Från och med nu kommer jag att vara betydligt hårdare med vilka kommentarer som publiceras på bloggen. Alla kommentarer kommer inte längre att godkännas. Jag vill ha ett trevligt klimat där människor kan diskutera och utbyta tankar, inte ett kommentarsfält fyllt av personliga påhopp.

Ha en fin tisdag.

 ☕💻🌻📚

Måndag – nu börjar semestern på riktigt

Nu känns det som att semestern har börjat på riktigt. Ingen väckarklocka som ringer tidigt och inga tider att passa. Det känns skönt efter ett långt arbetsår.

Morgonen började lugnt med frukost och kaffe. Ofta är det just de enkla stunderna som betyder mest. Att kunna sitta ner i lugn och ro och planera dagen utan stress är en lyx som lätt tas för given när vardagen rullar på.

Efter frukosten blev det en lugn stund med kaffekoppen. Jag tycker om sådana morgnar när man kan sitta och titta ut genom fönstret, fundera på veckan som kommer och bara ta det lugnt. Det behöver inte hända så mycket för att dagen ska kännas bra.

Nu när semestern har börjat finns det äntligen tid att göra saker i sin egen takt. Ibland är det faktiskt helt okej att inte göra någonting alls.

Jag har också ägnat en stund åt att läsa kommentarer på bloggen. Det är intressant hur vissa människor tycker sig kunna dra långtgående slutsatser om både mitt liv, min kost, min hälsa och min vardag utifrån några få rader. En del verkar dessutom känna behov av att upprepa samma budskap flera gånger.

Sanningen är att ett blogginlägg bara visar en liten del av livet. Det som inte syns är allt det andra – arbete, vardag, promenader, möten, glädjeämnen, bekymmer och allt som sker mellan raderna.

Men jag tänker inte lägga någon större energi på det. Sommaren är för kort för att ägnas åt människor som hellre söker fel än gläds åt att andra mår bra. Jag väljer att fokusera på semestern, på människorna som betyder något och på sådant som ger energi snarare än tar den.

Den här veckan väntar både hantverkare och en begravning. Livet rymmer både glädje och sorg, och kanske är det just därför det är så viktigt att ta vara på de fina stunderna när de kommer.

Nu väntar kaffekoppen och ännu en semesterdag. Kanske blir det en promenad, kanske blir det bara att sitta ute en stund och njuta av sommaren. Det får dagen utvisa.

Ha en fin måndag.

 ☕🌻😊

Söndag kväll – midsommarhelgen är över

Nu är midsommarhelgen över för den här gången. Det har varit några riktigt fina dagar med sill, nubbe, god mat och grillat. Vädret har varierat, men det har ändå varit skönt att få koppla av och njuta av sommaren.

Att sitta tillsammans och njuta av en god frukost eller middag är något av det trevligaste som finns. Det handlar inte bara om maten, utan om gemenskapen, samtalen och att få umgås med människor man tycker om. I en vardag där allt ofta går fort är det lätt att glömma bort värdet av de små stunderna. Att få sitta ner tillsammans, prata om livet, skratta och bara vara närvarande betyder mer än man ibland tänker på.

Det var också väldigt snällt att jag blev hemkörd. Innan dess bjöd jag på middag med stuvade makaroner, lite ost och köttbullar. Det blev en enkel men uppskattad måltid. Det är något särskilt med hemlagad mat och trevligt sällskap som gör att stunden känns lite extra bra.

Efter maten tog vi en sväng ner till Slussen för att njuta av sommarkvällen. Där passade vi på att köpa glass och ta en promenad i lugn och ro. Tyvärr var glassen ingen riktig höjdare den här gången, men det gjorde inte så mycket. Det var ändå trevligt att komma ut, få lite frisk luft och njuta av sällskapet och den fina kvällen.

Nu börjar semestern på riktigt. Efter ett långt arbetsår känns det skönt att få lägga väckarklockan åt sidan och få tid till återhämtning. Det har varit många arbetsdagar, möten, aktiviteter och uppgifter som skulle hinnas med innan sommaren.

Den här veckan ska jag åka hem till tomten där det väntar hantverkare. Samtidigt blir det en vecka med blandade känslor. I slutet av veckan ska jag åka på begravning för att ta ett sista farväl av en person som har funnits med under många år. Livet påminner oss ibland om hur skört det är och hur viktigt det är att ta vara på tiden tillsammans med människor vi tycker om.

Jag vill också skicka en liten hälsning till er som gärna kommenterar andras liv på sociala medier. Det är lätt att tro att man känner någon genom några bilder eller några rader text. Men sanningen är att man bara ser en liten del av en människas liv.

Bakom varje bild finns en vardag som ni inte ser. Det finns arbete, ansvar, glädje, sorg, oro och utmaningar. Ingen människa visar hela sitt liv på internet. Därför blir jag ibland förvånad över hur säkra vissa är på att de vet hur andra människor har det.

Om du inte vet hur någon har det, kanske det är bättre att visa respekt än att skriva nedlåtande kommentarer. Att vara vänlig kostar ingenting, men kan betyda mycket. Bakom varje skärm finns en människa med sin egen historia och sina egna erfarenheter. Det kan vara värt att tänka på innan man trycker på "skicka".

Nu väntar några veckor med semester. Förhoppningsvis blir det tid för vänner, utflykter, lugna morgnar och många fina sommarkvällar. Men först väntar en ny vecka med både praktiska saker och tid för eftertanke.

Önskar er alla en fin vecka och en fortsatt trevlig sommar.

Lördag – Midsommardagen

I morse vaknade jag till ljudet av åskan och regnet som smattrade mot fönstret. Det var kanske inte riktigt det väder man hoppas på under midsommarhelgen, men samtidigt finns det något rogivande med att ligga kvar en stund och lyssna på ovädret utanför.

Dagen började lugnt med en god frukost. Ibland är det skönt att inte ha några stora planer utan bara ta dagen som den kommer. Efter en intensiv period på jobbet och med sommarledigheten framför mig känns det välbehövligt att få sänka tempot.

Midsommardagen får därför bli en dag för vila, återhämtning och att bara njuta av ledigheten. Det finns ingen stress och inga tider att passa. Kanske är det just sådana dagar man behöver ibland.

Oavsett väder hoppas jag att dagen bjuder på några ljusglimtar. Sommaren är lång och det finns många dagar kvar att fylla med nya minnen.

Önskar er alla en fin midsommardag.

#⛈️☕🌿☀️💛

Midsommar och semester

Nu har jag äntligen gått semester!

Efter ett långt läsår med tidiga morgnar, arbete, möten och allt som hör vardagen till känns det nästan overkligt att åtta veckors ledighet ligger framför mig. För första gången på länge behöver jag inte ställa väckarklockan på klockan fem.

Midsommarafton firas hos en god vän. Här finns det tid att ta dagen som den kommer, äta sill och potatis, njuta av gott sällskap och senare i kväll tända grillen. Det behöver inte vara märkvärdigare än så för att kännas bra.

Ibland hör man att man ska fylla semestern med en massa aktiviteter. Själv ser jag fram emot det enkla. Att få sova lite längre, läsa en bok, träffa vänner och bara njuta av sommaren när den är som bäst.

Samtidigt påminner livet oss om att uppskatta stunderna vi får tillsammans. Därför känns det extra viktigt att ta vara på dagen, människorna omkring mig och alla de små ögonblick som gör livet lite rikare.

Så från mig till er alla – jag önskar er en riktigt fin midsommarhelg!

🌸 Glad midsommar på er! 🌸

#🌸☀️🍓🌿💛