Jag minns det som om det var igår – min pappas passion för engelska bilar. Det var en Leyland Princess, och den hade en speciell plats i mitt hjärta, inte bara för att det var den första bilen jag körde, utan också för att min pappa köpte den. Han skaffade den till vår sommarstuga, och den stod där, alltid redo för äventyr.
Bilen var brun och hade en mjuk velourtäckt inredning som gjorde varje resa bekväm och lite lyxig. Den var inte den snabbaste bilen på vägen, men det spelade ingen roll. Det var något speciellt med att åka runt i den, kanske för att den alltid påminde mig om vår familjetid tillsammans.
Vi använde den för att åka till skördefester, familjeutflykter och såklart när vi skulle till resa. Jag minns särskilt hur pappa alltid såg till att den var i toppskick, redo för varje resa. Princessen blev en del av vår vardag, och varje gång jag satte mig bakom ratten kände jag mig stolt och trygg.
Även om bilen nu är borta, bär jag fortfarande med mig minnena av de många turerna och stunderna vi hade med den. Den var inte bara en bil – den var en del av vår familjehistoria.
---
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar