Tisdag– ingen vanlig dag på jobbet

Idag var det ingen vanlig dag på skolan. Musikprofilen hade sin årliga julkonsert och jag fick vara med och hjälpa till! 🎄🎶

Det var full fart redan på morgonen. Instrument, ljudutrustning och rekvisita skulle packas och ställas i ordning inför konserten. Det är alltid en speciell känsla när eleverna får visa upp vad de har övat på under terminen. Så mycket talang och glädje!

Under kvällen hjälpte jag inte bara till att packa – jag tog också på mig rollen som "filmteam" och fångade några magiska ögonblick med kameran. Det är så roligt att kunna dokumentera dessa stunder, både för eleverna och deras familjer. 🎥

Julmusik fyller verkligen rummet med värme. Att se elevernas stolthet när de står på scenen och levererar, och att höra publikens applåder, är en riktig energiboost. Sånt man lever på när decembermörkret tränger sig på.

Nu väntar en trött kropp på lite vila, men det var det värt. En fantastisk dag fylld av musik, gemenskap och julstämning. ✨

Var med och gör skillnad – engagera dig i Dyslexiförbundet Ungdom

Jag minns hur det var att vara ung och känna att jag var ensam om mina utmaningar med dyslexi. Att kämpa i skolan, läsa långsamt och ibland känna att jag inte riktigt passade in. Men jag har också lärt mig att vi som har dyslexi har något unikt – vi är envisa, kreativa och hittar alltid våra egna lösningar.

Nu vill jag uppmana dig som ung att våga ta plats, våga engagera dig och våga visa vem du är. Dyslexiförbundets ungdomsverksamhet är en plats där du kan möta andra som förstår exakt vad du går igenom. Till sammans kan vi skapa förändring, inte bara för oss själva utan också för framtida generationer.

Varför ska du bli aktiv?

För att det är roligt, lärorikt och ger dig nya vänner! Du får möjlighet att:

• Vara med och påverka hur samhället ser på dyslexi.

• Delta i roliga aktiviteter och evenemang.

• Lära dig om föreningsliv och utvecklas som person.

Jag önskar att jag hade vågat tidigare. Att jag hade förstått vilken kraft som finns i att vara med i en gemenskap. När vi står tillsammans, blir våra röster starkare och vårt budskap tydligare. Dyslexi är inget hinder – det är en del av oss, och vi kan använda våra erfarenheter för att hjälpa varandra och inspirera andra.

Så våga ta steget! Hör av dig till Dyslexiförbundet Ungdom, gå med i aktiviteter, ställ frågor och bidra med dina idéer. Du har så mycket att ge, och vi behöver just dig!

Tillsammans kan vi göra skillnad. Våga vara med!

Inatt låg jag vaken och grubblade – tankar om föreningslivet

Dyslexiförbundet stötta dem

I natt låg jag vaken och funderade på hur viktigt föreningslivet har varit för mig. Jag har varit aktiv i nästan 30 år och vet vilken enorm skillnad det kan göra – både för individen och för samhället. Men det gör mig bekymrad att se hur få yngre personer som verkar vilja engagera sig idag.

För oss som är medlemmar i Dyslexiförbundet är det otroligt viktigt att vi håller ihop och fortsätter sprida kunskap om dyslexi och liknande svårigheter. Många kämpar i vardagen, och att få träffas, dela erfarenheter och ge varandra stöd är ovärderligt.

Föreningslivet ger inte bara gemenskap – det ger också möjligheter. Som medlem får man tillgång till hjälpmedel som talsyntes och kan hålla sig uppdaterad genom föreningens tidningar, träffar och nyheter om den senaste tekniken. Det är en plats där man kan känna sig förstådd, inspirerad och delaktig. Jag hoppas verkligen att fler ska få upp ögonen för vad föreningslivet kan erbjuda.

Den här veckan är fullspäckad för mig – från måndag morgon till torsdag kväll är det fullt upp. Men sen väntar ett välförtjänt jullov, och då ska jag verkligen släppa all stress och ta det lugnt.

Hur ser dina tankar ut kring föreningslivet? Har du varit aktiv i någon förening? Jag tror att det kan vara en positiv kraft i många människors liv, om man bara vågar ta steget och engagera sig!

Klicka på länken

Blir medlem och stött föreningen

Förmåner för medlemmar och stödmedlemmar

• Rådgivning från vår rådgivare på Skrivknuten.
• Webbinarier, seminarier och andra aktiviteter. De inspelade webbinarierna hittar du i medlemsbrevet.
• Tidningen Läs & Skriv i din brevlåda eller digitalt fyra gånger om året. Du kan även lyssna på tidningen.
• Lokala aktiviteter där du kan träffa andra med läs-, skriv- och räknesvårigheter.
• Talsyntesen ClaroRead Anywhere som fungerar i molnet.
• Digitalt medlemsbrev med länkar till talsyntes, digital tidning och inspelade webbinarier.
• Rabatterad hemförsäkring och Medlemsbarnsförsäkring från Folksam. Kontakta kansliet för att få veta aktuellt avtalsnummer.
• Stödmedlemmar får även synas bland våra företagsvänner – en sida med information till alla som har läs-, skriv- eller räknesvårigheter.

Små stunder av helglycka

Lördag i all enkelhet

En mysig dag som verkligen gav mig den avkoppling jag behövde. Dagen började med en fika på stan – en bit tårta och en kopp kaffe som satte guldkant på tillvaron. Att få sitta där, njuta av något gott och bara vara i stunden, kändes som en liten lyx i vardagen.

På kvällen blev det soffläge och en klassisk Beck-film följt av avslutningen av Så mycket bättre. Det blev en perfekt mix av spänning och härlig musik som gjorde dagen komplett. När jag tänker efter är det dessa små stunder, kombinationen av god fika och mysiga kvällar, som verkligen fyller på energin.

mazarin med passionfrukt och pannacotta  

Söndag morgon

Söndagar är oftast lugna och rofyllda – åtminstone på morgonen. Jag unnade mig en välförtjänt sovmorgon innan det blev dags för frukost:Lundens Gård gröt, ägg och kaffe. Enkelheten i den stunden gjorde den perfekt. Att få sitta i tystnad och ladda upp inför dagens alla måsten är verkligen en lyx i sig.

Resten av dagen var dock allt annat än lugn. Det var fullt upp med att förbereda lunchen, eftersom vi skulle bjuda på mat. Och som det ofta blir på söndagar, kändes det som om allt skulle klaffa i sista minuten. Stressen låg där och lurar i bakgrunden, men när allt väl föll på plats kände jag mig stolt över att vi lyckades få till det.

Kvällen avslutades med ett akut styrelsemöte på Zoom, vilket verkligen satte punkt för helgen på ett lite mer hektiskt sätt. Trots allt kaos finns det ändå något charmigt i att få allt att lösa sig till slut. Kanske är det det som gör helgerna minnesvärda – de små, oväntade stunderna av både lugn och rörelse.

“Myslördag: När små stunder blir stora glädjeämnet

 Ibland känns det verkligen som om kroppen bara säger ifrån – “Nu räcker det.” Inatt var en sådan natt. Det var som om jag hade åkt över en ångvält – smärtan fanns överallt. Kanske inte så konstigt, med tanke på hur mycket jag gått och burit på de senaste dagarna. Vi har äntligen hyrt en busschaufför och buss till luciatåget, vilket känns som en lättnad efter allt slit.

Men som tur är finns det också ljusglimtar! Musiklinjen levererade underbara luciasånger som verkligen värmde själen. Vilken glädje det gav mig att lyssna på deras klara röster och känna julstämningen sprida sig. Det var en påminnelse om att det alltid finns något fint att hålla fast vid, även när kroppen säger stopp.

Idag, lördag morgon, känns det som en ny start. Vad kan vara bättre än att börja dagen med att ge min älskling kaffe och vaniljkaka? Det är just de små sakerna som gör livet lite härligare och får vardagen att kännas speciell.

Strax ska jag möta en av mina goda väninnor och bege mig till en julmarknad. Jag ser verkligen fram emot att få göra något annat än att springa runt och stressa över allt möjligt. Att bara strosa runt, njuta av doften av glögg och pepparkakor, och ta in stämningen – det är precis vad jag behöver just nu.

Jag hoppas att ni också får en riktigt härlig lördag, fylld med värme, glädje och lite magi från julen som snart är här. Ta hand om er och njut av stunden!

/En tacksam och hoppfull själ

Att lyssna på kroppen – en hemlighet från min vardag

 

Jag tänkte dela en liten hemlighet med er, något jag sällan pratar om men som blivit en viktig del av min vardagsrutin. Ofta går jag och lägger mig redan mellan 18:00 och 19:00. Det kanske låter ovanligt, men för mig har det nästan blivit nödvändigt för att orka med.

Om jag inte har några styrelseuppdrag eller föreningsaktiviteter inplanerade försöker jag alltid hålla fast vid den här vanan. Varför? För att jag helt enkelt är så otroligt trött. Efter en lång arbetsdag känns det som om all energi har gått åt, och kroppen och hjärnan skriker efter vila.

Mitt arbete är krävande, både fysiskt och mentalt. Det är fullt fokus från morgon till eftermiddag, och eftersom jag börjar mina dagar vid fem eller halv sex på morgonen finns det inte mycket energi kvar när jag väl kommer hem. Att vila har därför blivit en prioritet.

Ibland tänker jag att jag kanske borde göra mer på kvällarna – ta itu med hemmaprojekt, umgås eller bara få saker gjorda. Men sanningen är att jag behöver lyssna på min kropp. Den säger till mig att stanna upp, att pausa och ge den den vila den behöver. Och jag tror att vi alla behöver påminna oss om att det är okej att inte alltid vara produktiv eller aktiv. Att bara vara.

Så om ni någon gång undrar vad jag gör på kvällarna, så är svaret ganska enkelt: jag vilar. För att jag måste. För att jag vill orka med morgondagen. Och det är helt okej att det är så.

Just nu är det bara sex arbetsdagar kvar till juluppehållet, vilket ger mig en extra dos av motivation att hålla ut. På jobbet har vi fullt upp, särskilt med vår musikprofil där förberedelser inför julen pågår för fullt. Men när ledigheten väl kommer ser jag fram emot att ta itu med några andra saker – som att få vår gamla robotdammsugare att fungera igen. Den verkar ha problem med att koppla upp sig till vårt nya wifi efter routerbytet. En småsak, men ändå något jag vill lösa när jag har tid och ork.

---

Läsförmåga – En demokratifråga som berör oss alla

 

Läsförmåga – En demokratifråga som berör oss alla

Ny statistik från 2023 års PIAAC-mätning visar att 780 000 personer i Sverige, eller 13 procent av männen och 11 procent av kvinnorna i åldern 16–65 år, har otillräckliga läsfärdigheter. Det här är en siffra som verkligen får mig att stanna upp och tänka efter. Hur påverkar det här samhället vi lever i, och vad säger det om vårt sätt att hantera utbildning och integration?

En särskild utmaning för vissa grupper

Statistiska centralbyrån (SCB) pekar på att de med kort utbildning och utrikes födda är överrepresenterade i gruppen med otillräckliga färdigheter. Faktum är att en av tre utrikes födda saknar tillräckliga läsfärdigheter i svenska språket. Det är en siffra som gör ont att läsa. Vi vet att språket är nyckeln till integration och självständighet i ett samhälle. När läsning och språk brister, skapas inte bara individuella hinder, utan hela samhället påverkas.

Den unga generationens fallande siffror

Det mest oroande i PIAAC-rapporten är utvecklingen bland unga. Andelen 16–24-åringar med otillräckliga läsfärdigheter har ökat från 9 till 15 procent sedan senaste mätningen. Det här är vår framtid, våra blivande beslutsfattare och samhällsbärare. Att färdigheterna försämras i en tid då vi lever i en informationsdriven värld känns som ett rop på hjälp. Är det skärmtidens effekt, förändringar i skolan eller något annat som ligger bakom?

Läsförmåga som demokratins grundpelare

OECD lyfter fram en avgörande aspekt i sin analys: bristande läsförmåga skapar känslor av utanförskap och frånkoppling från samhället. Många vuxna med otillräckliga färdigheter har svårt att ta till sig digital information, vilket idag är centralt för allt från politiska beslut till vardagskommunikation. Hur ska man kunna delta aktivt i en demokrati om man inte känner sig kapabel att förstå eller göra sin röst hörd?

Vad kan vi göra?

Jag ser flera vägar framåt, men det kräver att vi som samhälle tar ett gemensamt ansvar:

1. Tidiga insatser i skolan: Vi måste sätta fokus på läsförmåga redan från lågstadiet. Extra stöd ska inte vara ett undantag, utan en självklarhet för alla som behöver det.
2. Stärka språkinlärning för vuxna: För utrikes födda måste språk- och läsfärdigheter prioriteras, inte bara i början av deras vistelse i Sverige utan som en del av ett livslångt lärande.
3. Främja läsning i vardagen: Bibliotek, bokcirklar och andra initiativ måste nå ut till fler. Läsning ska inte kännas som ett privilegium, utan som något självklart för alla.
4. Digital inkludering: Vi behöver utbilda människor i hur man navigerar och tolkar digital information – oavsett ålder eller bakgrund.

Det handlar om oss alla

Det här är inte bara ett problem för dem som saknar läsfärdigheter. Det är ett samhällsproblem. När så många står utanför har vi alla ett ansvar att se till att de inkluderas. Läsförmåga är inte bara en individuell styrka – det är en demokratisk grundförutsättning.

Så vad kan vi göra? Hur kan vi alla bidra, stora som små, för att vända den här trenden? Jag tror att det börjar med att vi vågar prata om det och erkänna problemet. Vad tycker du?

Lämna gärna en kommentar och dela dina tankar.
#Läsförmåga #Demokrati #PIAAC2023

 

Att läsa med öronen – en väg till kunskap och inkludering

Debatten om “läslyssning” pågår för fullt just nu, och som aktiv inom dyslexirörelsen känner jag ett behov av att dela mina tankar. Begreppet “läslyssning” har fått många av oss att reagera. För mig handlar det om något mycket mer än bara ett ord – det handlar om att ge rätt förutsättningar till alla som har läs- och skrivsvårigheter.

Att “läsa med öronen” är en strategi som för många av oss med dyslexi är helt nödvändig. Det är inte ett sätt att fuska eller en genväg, utan en metod för att tillgodogöra sig kunskap och texter som annars skulle vara oåtkomliga. För många av oss fungerar det bäst att kombinera både ögon och öron när vi läser. Men att läsa med öronen är inte samma sak som att lyssna på radio – det är ett verktyg för att klara av skolan, arbetslivet och vardagen.

Jag har sett hur elever med dyslexi ofta hänvisas till enklare texter, trots att de både vill och kan ta sig an avancerade texter. Det här begränsar deras möjligheter att nå sin fulla potential. Jag vet hur det känns att bli underskattad, att någon annan sätter gränser för vad man kan uppnå. Det gör ont och kan påverka ens självförtroende för lång tid framåt.

Det som gör mig mest frustrerad är att många barn inte får det stöd de behöver tidigt i skolan. Den första tiden är så viktig – det är då man har störst chans att träna på avkodning och utveckla läsförmågan. Alla barn har rätt att lära sig läsa, men de måste också få rätt hjälp för att lyckas. Kartläggning, anpassningar och stöd måste finnas där från början och så länge det behövs.

Men vi får inte glömma att det handlar om mer än att bara läsa med ögonen. Kunskap kan förmedlas på många sätt. Assisterande teknik, som talsyntes och ljudböcker, är ovärderligt för att elever med dyslexi ska kunna hänga med i undervisningen och inte halka efter. För oss är det här inte ett “extra hjälpmedel” – det är en förutsättning för att få en rättvis chans.

Det här är inte bara en debatt om metoder, det är en fråga om rättigheter och möjligheter. Alla ska ha rätt att nå sin fulla potential – oavsett hur man läser.