Julaftonen – när traditioner förändras men minnen består

risgröt

julmorgon hemgjord julköttbullar och rödbetssallader

---

Julaftonen

Det är julaftons morgon. Dagen börjar stillsamt och tankarna vandrar bakåt i tiden. Minnen från barndomen träder fram, sådana som dröjer sig kvar även när åren har gått. Jag minns mamma och styvpappa, och den djupa tallriken med motiv av jultomtar som äter gröt. Den togs fram varje jul. I tallriken låg godiset, och ofta även julkläder som hörde julafton till. Det var en återkommande tradition, något välbekant och förutsägbart.

Julen firades tillsammans med mormor och morfar. Samma plats, samma ordning, samma känsla år efter år. Traditionerna skapade trygghet och struktur, och julafton såg likadan ut varje gång. Eftersom jag hade namnsdag på julafton fick jag enligt tradition en särskild jultallrik. Det gav dagen en extra betydelse och band samman högtiden med något personligt, men samtidigt självklart.

Nu är det annorlunda. Tiden har förändrat mycket, och julen ser inte längre ut som den gjorde då. I år firas den tillsammans med en vän. Det är enklare, stillsammare och utan de gamla traditionerna. Det blir inte som förr. Men minnena finns kvar, och julafton bär fortfarande sin egen betydelse, även när formen har förändrats.

I år finns en enkel pysselkruka som föreställer en gris. Krukan köptes på en loppis i somras och väcker ett varmt minne av morfar, som brukade köpa sådant till jul. Blomman är en gåva från min inneboende, och krukan har nu kommit till användning. Adventsljusstakar och en liten julgran finns i rummet. Det är en enkel jul, men den betyder ändå mycket.

---

Julbordet som nästan gick fel

---

Julbordet som nästan gick fel

För många år sedan inträffade ett misstag i samband med förberedelserna av ett julbord. Det var dagen före julafton och flera rätter skulle lagas efter recept. Vid den tiden var det svårt att tolka receptens måttangivelser, särskilt skillnaden mellan deciliter och liter.

I ett av recepten angavs 1 deciliter vatten, men tolkningen blev 1 liter. Skillnaden mellan förkortningarna dl och l är liten i text, men stor i praktiken. Resultatet blev att smeten fick fel konsistens och att mängden blev betydligt större än avsett. Köttbullarna blev därför mer som en köttlimpa, och julköttbullarna uteblev.

Händelsen visar hur bristande tillgänglighet i recept kan få konkreta konsekvenser. Mått anges ofta med förkortningar och siffror som förutsätter god läsförmåga och vana vid matematiska proportioner. För personer med läs- och skrivsvårigheter kan detta skapa osäkerhet och öka risken för fel, särskilt i stressade situationer som inför högtider.

I dag finns större kunskap och bättre strategier för att tolka recept och måttangivelser. När recepten följs steg för steg och måtten är tydliga blir resultatet som tänkt. julköttbullarna blev i år lyckade, och på julbordet fanns även Janssons frestelse och mjukpeppakaka.

Allt blev färdigt i tid och kvällen blev lugn och trevlig.

Exemplet visar att små detaljer i utformningen av recept kan ha stor betydelse. Tydligare mått, färre förkortningar och mer tillgänglig information kan göra matlagning mer inkluderande för fler.

---

Julen – när tillgänglighet blir extra synlig

Julen – när tillgänglighet blir extra synlig

Två dagar kvar till julafton

Julen beskrivs ofta som en tid för gemenskap, värme och traditioner. Samtidigt är det också en period då samhällets bristande tillgänglighet blir särskilt tydlig. December fylls av texter som ska läsas, instruktioner som ska följas, bokningar som ska göras och förväntningar som ska tolkas. För personer med läs- och skrivsvårigheter blir denna period sällan en paus – snarare tvärtom.

Julkort, mejl, reseinformation, digitala bekräftelser och täta textbaserade meddelanden är självklara inslag i december. Allt detta bygger på antagandet att alla snabbt och obehindrat kan ta till sig text. När det inte stämmer uppstår ett utanförskap som ofta blir osynligt för omgivningen.

Ett återkommande problem är texter som inte håller sig till sitt ämne. Sidospår, otydlig struktur och onödig information gör det svårare att orientera sig i innehållet. För den som redan har svårt att sortera och bearbeta text skapas ett extra hinder. Att hålla sig till kärnämnet är därför inte bara en stilfråga – det är en fråga om tillgänglighet.

När fokus saknas förflyttas ansvaret till mottagaren, som själv måste tolka, välja ut och avgöra vad som är viktigt. I praktiken innebär det att många utestängs, inte på grund av bristande förmåga, utan på grund av hur informationen är utformad.

Samtidigt präglas julen av starka normer: hur man ska känna, hur man ska delta och hur man ska uttrycka sig. Den som behöver tydliga instruktioner, avgränsat innehåll och struktur riskerar att hamna utanför, trots att lösningarna ofta är både enkla och genomförbara.

Tillgänglighet handlar inte om särlösningar. Det handlar om ansvar. Tydligt språk, väl avgränsat innehåll och alternativa format gör skillnad – inte bara i skola och arbetsliv, utan i vardagliga situationer som blir extra synliga just i juletid.

Om julen ska vara inkluderande behöver vi börja med det mest grundläggande: att kommunicera så att fler kan vara med.

Fjärde advent – alla bär sin egen kamp

Fjärde advent

Det är fjärde advent och dags att packa för att resa bort. Därför känns det inte meningsfullt att plocka fram alla julsaker. Under den här månaden har jag inte varit hemma särskilt mycket i min lägenhet, och då får julen ta mindre plats. Alla år ser inte likadana ut, och ibland behöver vardagen få styra mer än traditionerna.

För den som känner mig är det ingen överraskning. Det finns perioder i livet då energin inte räcker till allt, och just nu är det en sådan tid. Kraven finns ofta där ändå – både uttalade och outtalade – men verkligheten ser inte alltid ut som förväntningarna.

Jag har ändå valt att behålla lite julkänsla. Julpynt på balkongen och en adventsstake i fönstret får räcka i år. Det behöver inte vara mer än så för att markera tiden, eller för att skapa ett lugn mitt i allt annat.

Ibland handlar det inte om att göra allt, utan om att göra det som är möjligt. Att välja bort är också ett val, och ibland ett nödvändigt sådant.

Och till den som tycker sig veta vem jag är eller hur jag borde leva: du vet inte hur min vardag ser ut. Jag kämpar varje dag. Ibland går det framåt, ibland blir det ett steg bakåt. Det är också en del av resan.

---

En stillsam lördag i juletid

---

Igår var det mycket trevligt med kollegorna. Härlig musik och god mat, ett avbrott från vardagen som fick vara just det – utan krav och förväntningar.

Julledig lördag. Ingen väckarklocka som ringer tidigt på morgonen. Det finns utrymme för sovmorgon, för att låta kroppen vakna i sin egen takt. Dagen börjar långsamt, utan brådska.

Det är den första julen under ledigheten som inte är julpyntad. Julsakerna står kvar i fem lådor i förrådet. Orken att packa upp dem finns inte, och det känns meningslöst att plocka fram något bara för att det hör till. Julen kommer ändå. Den gör det varje år, oavsett hur hemmet ser ut.

Lägenheten är tyst. Inga tider att passa, inga krav som väntar. Städningen får ta den tid den tar. Kaffet hälls upp utan stress och frukosten blir lång. Det finns inget behov av att fylla dagen med innehåll.

Utanför fortsätter världen som vanligt. Människor rör sig, handlar, förbereder firanden. Här inne får stillheten ta plats. Det finns ett värde i pausen, i mellanrummet, i att inte alltid följa givna mönster.

Att låta vissa traditioner vila är inte ett avståndstagande, utan ett sätt att hushålla med energi. Julen behöver inte se likadan ut varje år. Den kan vara enkel, lågmäld och nästan omärkbar.

Julen närmar sig ändå. Den behöver inte markeras för att finnas. Ibland räcker det att vara ledig, att ha tid och att låta dagen passera utan krav.

Fredag Och Början På Ledigheten

Fredag Och Början På Ledigheten

Fredag – avslut och övergång

Fredag markerar avslutet på en arbetsperiod och övergången till ledighet. I dag går både elever och personal på ledigt, och totalt väntar 19 dagar utan ordinarie verksamhet. Innan ledigheten tar vid genomförs de sista förberedelserna, bland annat transport av instrument till kyrkan inför avslutningen.

Avslutningen hålls gemensamt i kyrkan. Denna samling fungerar som en tydlig och sammanhållande punkt där terminen formellt avslutas. Den ger struktur, skapar lugn och bidrar till en värdig övergång mellan skolarbete och ledighet.

I samband med publiceringar som denna kan frågan om användning av AI väckas. Här används AI som ett språkligt stöd för att strukturera och formulera text, inte som en källa för fakta eller djupanalys. För enklare informationsinlägg och kommunikation i sociala medier kan AI vara ett användbart verktyg, förutsatt att innehållet granskas och att ansvar tas av människa. Samtidigt är det rimligt att vissa utbildningar väljer att begränsa användningen av AI, men ett generellt avståndstagande riskerar att förbise verktygets potential för tydlighet, effektivitet och inkludering.

Avslutningar har en viktig funktion i skolans verksamhet. De erbjuder möjlighet till reflektion, gemenskap och tydliga ramar, något som är betydelsefullt för både elever och personal. När terminen avslutas skapas även utrymme för återhämtning, vilket är en central del av en hållbar arbets- och studiemiljö.

Efter avslutningen samlas personalen för en gemensam jultallrik, som markerar slutpunkten för terminen och inleder ledigheten på ett gemensamt och ordnat sätt.

När Al möjliggör jämlika villkor i ett textbaserat samhälle

AI är inte ett uttryck för lathet eller bristande förmåga. För många människor är det ett nödvändigt stöd för att kunna delta fullt ut i ett samhälle där skriftlig kommunikation är norm.

När AI används för att kommentera, förtydliga eller strukturera texter handlar det om tillgänglighet. Det är ett sätt att säkerställa att innehållet kan tolkas korrekt och att budskapet når fram, trots språkliga hinder. På samma sätt som stavningskontroll, talsyntes eller andra hjälpmedel är AI ett kompensatoriskt verktyg – inte en ersättning för eget ansvar eller eget tänkande.

För personer med läs- och skrivsvårigheter kan AI fungera som ett arbetsredskap. Det möjliggör sakliga svar, tydligare resonemang och en mer konsekvent struktur. Syftet är inte att förenkla arbetet, utan att skapa förutsättningar för att arbeta på lika villkor i sammanhang där språk ofta avgör vem som tas på allvar.

Att använda stöd för att andra ska kunna tolka en text korrekt är ett ansvarstagande. Det minskar risken för missförstånd och flyttar fokus från språkliga brister till innehållets faktiska betydelse. Det är där diskussionen bör ligga – i sakfrågan, inte i formen.

När hjälpmedel ifrågasätts som fusk eller genvägar osynliggörs de hinder som många lever med dagligen. Resultatet blir ett exkluderande synsätt där vissa röster ges tolkningsföreträde, medan andra tystas på grund av hur de uttrycker sig snarare än vad de faktiskt säger.

Ett moget och inkluderande samhälle erkänner behovet av anpassningar. Stöd är inte ett privilegium, utan en förutsättning för delaktighet. AI är ett av flera verktyg som kan bidra till detta – när det används med omdöme, transparens och respekt för innehållet.

Tillgänglighet är inte en förmån. Det är en grundläggande del av ett demokratiskt samhälle.

Julkonserten tar form bakom kulisserna

---

Dagen började tidigt. Resan till arbetet skedde med buss, trots att arbetsdagen skulle bli lång. Det är ändå något med julmusiken som ger energi och gör de tidiga morgnarna lättare.

Mitt i veckan krävdes en tidig start för möte och förberedelser. Transporten skedde med bil, med musik i bakgrunden som sällskap under färden. Fokus låg på uppgiften som väntade – musikinstrument skulle flyttas till en annan lokal.

Väl på plats möttes man av ett visst kaos. Mycket är i rörelse just nu och det märks. Förberedelser pågår överallt, saker står framme och tempot är högt, vilket gör det svårt att få full överblick.

Verksamheten har en tydlig musikprofil och arbetet med årets julkonsert är i full gång. Det är en återkommande tradition och ett viktigt inslag i verksamheten. Vid dessa tillfällen dokumenteras konserten genom film, så att det som skapats finns kvar även efteråt.

Trots röran finns ett gemensamt mål. Att få musiken på plats, samarbeta och tillsammans skapa något som betyder mycket – både för deltagarna och för verksamheten.

---