Fjärde advent
Det är fjärde advent och dags att packa för att resa bort. Därför känns det inte meningsfullt att plocka fram alla julsaker. Under den här månaden har jag inte varit hemma särskilt mycket i min lägenhet, och då får julen ta mindre plats. Alla år ser inte likadana ut, och ibland behöver vardagen få styra mer än traditionerna.
För den som känner mig är det ingen överraskning. Det finns perioder i livet då energin inte räcker till allt, och just nu är det en sådan tid. Kraven finns ofta där ändå – både uttalade och outtalade – men verkligheten ser inte alltid ut som förväntningarna.
Jag har ändå valt att behålla lite julkänsla. Julpynt på balkongen och en adventsstake i fönstret får räcka i år. Det behöver inte vara mer än så för att markera tiden, eller för att skapa ett lugn mitt i allt annat.
Ibland handlar det inte om att göra allt, utan om att göra det som är möjligt. Att välja bort är också ett val, och ibland ett nödvändigt sådant.
Och till den som tycker sig veta vem jag är eller hur jag borde leva: du vet inte hur min vardag ser ut. Jag kämpar varje dag. Ibland går det framåt, ibland blir det ett steg bakåt. Det är också en del av resan.
9 kommentarer:
Fast det du berättat om alla år I din blogg ger ju en bild av vem du är. Du städar inte, struntar i räkningar, vänner säger upp kontakten och det är aldrig ditt fel enligt dig själv, du gnäller och klagar på det mesta och ber folk vara elaka mot dina läsare när någon inte håller med eller ifrågasätter dig. Tycker man får en bra uppfattning, energitjuv. Därför fler och fler verkar sluta läsa för man ser igenom allt detta.
Folk blir arga när man inte gör rätt för sig som att t.ex. Inte betala räkningar, smita undan skatt, köra bil utan körkort. När du berättat att du inte betalar räkningarna väcker det känslor hos folk, det förstår varenda normalt fungerande människa.
Tack för era kommentarer.
Jag vill förtydliga att bloggen beskriver mina erfarenheter ur ett specifikt perspektiv: hur det kan vara att leva med läs- och skrivsvårigheter och samtidigt hantera vardagens krav. Syftet är att belysa strukturer och svårigheter som många kan känna igen sig i, inte att skapa en fullständig eller allmängiltig bild av en person.
Att människor reagerar på vissa ämnen, som ekonomi eller myndighetskontakter, är förståeligt. Samtidigt är de exempel som nämns i bloggen inte avsedda att provocera utan att synliggöra hur brister i tillgänglighet och stöd kan påverka vardagliga situationer.
Jag publicerar inlägg för att öppna för reflektion och samtal, inte för att peka ut skuld eller skapa konflikt. Därför uppskattar jag när diskussionen hålls saklig och respektfull, även när åsikter går isär.
---
Men vem bär skulden när man struntar i sina räkningar? Samhället? Nej, du som vuxen egen individ. Det är ett beteende som är oansvarigt och ingenting annat. Det går inte att skylla sina dumheter på någonting annat än dig själv. Fortkörare kommer inte heller undan med dumma ursäkter som att " jag såg inte skylten" .
Ta ansvar istället för att skylla allt på saker som inte har med saken att göra.
Tror inte många kan relatera till att strunta i sina räkningar. Vad är det för dumt påhitt? Tror du på det själv? Betalar man inte hamnar man hos kronofogden eller kan få svårt med lån, det lärde man sig redan på högstadiet.
Jag tänker inte gå in i en diskussion om skuld eller moral i kommentarsfältet. Bloggen handlar inte om att friskriva vuxna från ansvar, utan om att beskriva hur vardagliga krav kan bli mer komplexa för personer med läs- och skrivsvårigheter.
Det är möjligt att flera upplever att de inte kan relatera till det som beskrivs. Samtidigt finns det många som gör det. Bloggen vänder sig till dem som känner igen sig i hur bristande tillgänglighet, stress och kognitiv belastning kan påverka praktiska delar av livet.
Att påpeka att det finns konsekvenser av obetalda räkningar tillför inget nytt i sammanhanget. Det är allmänt känt. Det som diskuteras här är *varför* sådana situationer uppstår och hur samhällets system är utformade, inte att ansvar saknas.
Kommentarsfältet är öppet för olika åsikter, men diskussionen behöver hållas saklig och respektfull. Personliga omdömen eller nedvärderande formuleringar bidrar inte till en konstruktiv dialog.
---
Man kan inte skylla på samhället för att man inte betalar räkningar som sagt. Varje månad betalar man för sig det är inget som samhället måste tala om för en vuxen människa. Eget ansvar heter det.
⸻
Jag har inte påstått att samhället ska ta över individens ansvar. Bloggen handlar om hur system, information och krav kan vara mindre tillgängliga för vissa, vilket kan bidra till svårigheter i vardagen.
Att upprepa att vuxna har ansvar förändrar inte den diskussionen. Ansvar och tillgänglighet utesluter inte varandra – båda kan existera samtidigt.
Jag kommer inte att fortsätta denna tråd om skuldfrågor. Fokus för bloggen ligger på tillgänglighet och förståelse, inte på personliga omdömen.
⸻
Tillgänglighet? Men att bara strunta i dim är högst oansvarigt av en gammal människa som vet att räkningar måste man betala!
Skicka en kommentar