Kaosmorgon och tankar om 55-plussares utmaningar på arbetsmarknaden

Vilken natt det blåst! Men trots det lyckades jag sova gott. Ny vecka, nya tag, men morgonen började minst sagt hektiskt. Jag sprang till bussen i sista sekund och höll på att snubbla över en elsparkcykel som stod parkerad mitt på cykelbanan. 

Efter att ha gjort ett snabbt stopp i affären märkte jag på vägen ut hur cyklister for förbi utan belysning på sina cyklar, vilket gjorde det ännu svårare att navigera. Det kändes verkligen som en kaosmorgon!

Samtidigt som jag lyssnade på nyheterna hörde jag om hur dåligt vi tar hand om 55-plussare som har svårt att återvända till arbetsmarknaden. En ny undersökning visar att detta är ett växande problem som vi måste lösa.

Många svenskar upplever ett markant minskat intresse från arbetsgivare efter att de fyllt 50 år. Detta pekar på ett växande problem där äldre arbetskraft kan ha svårare att återvända till eller behålla sin plats på arbetsmarknaden, trots att de har värdefull erfarenhet. Många i denna åldersgrupp rapporterar att deras kompetens och erfarenhet förbises, vilket skapar frustration och osäkerhet kring framtida anställningsmöjligheter. Detta väcker frågor om åldersdiskriminering och vikten av att skapa mer inkluderande arbetsmiljöer som uppskattar erfarenhet oavsett ålder.

Trots att arbetslösheten i EU ligger på historiskt låga nivåer, runt 6 %, går det sämre i Norden. Särskilt i Sverige och Finland ökar arbetslösheten, vilket beror på lågkonjunktur och minskad efterfrågan i vissa branscher. Utmaningar som en åldrande befolkning, digitalisering och den gröna omställningen gör det svårare för många, särskilt äldre, att komma tillbaka till arbetslivet. Det är viktigt att vi vidtar åtgärder snabbt för att ge alla rättvisa möjligheter att bidra.

När ilskan tar över – en känsla att hantera

Jag är helt mör efter gårdagens digitala möte. Det känns som om all energi bara runnit ur mig. Men idag måste jag ändå ta tag i saker och planera veckans matlådor. Det är alltid en utmaning att få till struktur i vardagen, och jag känner att något verkligen måste förändras. Det är inte alltid lätt att hitta på bra och nyttiga maträtter som också fungerar för matlådor.

På tal om det, jag hade en liten incident med mina keramiska grytor – skruven på insidan hade släppt och färgen lossnat. Efter att jag reklamerade dem så skickade företaget snabbt nya till mig. Perfekt tajming, för jag såg att Hemköp hade ytterfilé på rea, så det blir en härlig gryta med massa olika grönsaker till veckan! Mina vänner kallar mig "långkokskan" – kanske för att jag älskar att göra rejäla långkok, fullproppade med smak och näring.

Jag förstår dock inte riktigt hur uppsägningen av hyreskontraktet fungerar. På uppsägningen står det att den gäller fram till den 1 november, men företaget har angett att personen ska vara ute den 2 november 2024. Betyder det att inget kontrakt gäller från den 1 november? Jag får nog ta tag i detta och reda ut situationen. Jag förstår verkligen inte vad företaget sysslar med. Så där gick min fredagskväll åt till att försöka reda ut detta! Det är ingen dans på rosor att driva en verksamhet. Man tror att förmedlaren gör rätt, men ändå får jag kämpa med pappersarbetet.

Men innan jag tar tag i allt, ska jag slö-titta lite på streamad tv och mysa med habibi. Lite lugn och ro behövs innan veckan drar igång på allvar.

Det är verkligen dags att skapa ett tydligare fokus och bättre rutiner för att få vardagen att flyta smidigare. Kanske kan en ficka för struktur i kalendern vara lösningen? Oavsett vad så måste jag hitta ett sätt att få mer ordning och struktur.

Nu ska jag ta en kopp kaffe och börja fundera på veckan – en sak i taget!

En livsresa med dyslexi: Att hitta styrka och hjälpa nästa generation

 

Hade jag fått det stöd jag behövde i grundskolan, kanske jag hade valt en annan yrkesbana. För mig blev det ingen gymnasieutbildning. Istället började jag arbeta som privat barnflicka medan mina skolkamrater fortsatte sina utbildningar. När jag var tjugonio år arbetade jag som vårdbiträde, och då fick jag höra att jag borde ha en undersköterskeutbildning.

Det är så frustrerande att det ska vara så svårt att få den hjälp man behöver. Jag var nervös inför att gå den vuxenutbildning som erbjöds, men jag fick jättebra stöd. Under den utbildningen fick jag stor hjälp av en specialpedagog. Jag har arbetat utan utbildning i flera år och levt med dyslexi hela mitt liv. Det är en utmaning, men också en verklighet som många lever med.

Idag arbetar jag inom grundskolan, och varje dag pratar jag med eleverna om att det finns hjälpmedel och stöd de kan använda. Jag påminner dem om att de har möjligheter som jag själv inte hade, och att de inte ska tveka att använda dem.

Jag har själv dyslexi och arbetar aktivt för att förbättra stödet för personer med läs- och skrivsvårigheter, särskilt i skolmiljöer. Jag är född på 60-talet, och kanske hade mitt liv sett annorlunda ut om jag fått en ny chans att börja om. Men jag är tacksam att någon öppnade dörren för mig, och att det finns en förening där jag nu kan hjälpa andra med dyslexi."

Lördag:

Idag har det varit en trevlig medlemsutbildning med föreläsningar på olika teman, som Dyslexiförbundet anordnade. Det var en bra utbildning som påminde oss om vad vi har gjort sedan 1979 som förbund. De berättade om olika appar, att de har ett 90-konto och om Bingolotto. Denna dag är viktig för att peppa varandra och ha förståelse för våra funktioner i skolan och arbetslivet. Det är många som behöver vårt stöd. Vi hoppas att vi blir fler i föreningen framöver.

Det har varit en bra dag, men att sitta digitalt i nästan fem timmar med få pauser var lite krävande. Så nu blir det att fixa lite mat och börja ta itu med min Mac, som inte hade något ljud. Tur att jag kollade innan det digitala mötet!

Helgplaner och reflektioner

IInnan jag kan koppla av helt den här helgen är det fortfarande en del jobb som måste bli klart. Att jobba 40 timmar innan helgen betyder att helg och vardag ibland flyter samman, och det finns alltid något att göra. Men det är också en av fördelarna – jag kan styra över min egen tid och planera efter mina behov.

När jag väl är färdig med det sista för veckan ser jag fram emot att ta det lugnt. För mig handlar helger om att ladda batterierna, reflektera över vad som har gått bra och vad som kan bli bättre framöver. Nu är det fredag igen, och jag ser fram emot en lugn och produktiv helg. Efter en intensiv vecka med både medlemsmöten och jobb med firman är det skönt att kunna varva ner lite. Helgen ger mig alltid en chans att reflektera över vad som hänt under veckan och vad som ligger framför mig.

Digitala möten – fördelar och utmaningar

Den här lördagen ska jag delta i ett medlemsmöte digitalt. Det är något som jag har blivit alltmer van vid de senaste åren. Det är verkligen smidigt att kunna koppla upp sig från vilken plats som helst, och det sparar både tid och energi. Men samtidigt kan jag sakna den personliga kontakten och de spontana samtalen som uppstår när man träffas fysiskt. Har ni också känt av den balansen i era digitala möten?

Jag hoppas att ni alla får en härlig helg, oavsett vad ni har på agendan. För min del ser jag fram emot att ta det lite lugnare, kanske pyssla med några små projekt och bara njuta av lite välbehövlig återhämtning.

Trevlig fredag!

Öka min energinivå genom att ändra mina vanor

Känner jag mig ofta trött utan att riktigt veta varför? Det kan faktiskt vara så att vissa av mina vanor och rutiner bidrar till den känslan. Både min kropp och själ kan ibland bli utmattade av vardagens utmaningar, vilket gör det svårare att orka med allt jag behöver göra.

Jag märker att min energinivå ofta sjunker, och jag tappar lusten att ta hand om min bostad. All min energi går åt till jobbrelaterade saker, och när jag väl kommer hem finns det inget kvar av mig. Ofta fastnar jag framför tv:n och blir en riktig soffpotatis, där all min uppmärksamhet går till min habibi, som får den sista lilla biten av min energi.

För att ändra på det här behöver jag kanske se över mina vanor. Bra kost, tillräcklig sömn och regelbunden motion kan vara mina bästa vapen mot både fysisk och mental trötthet. Det kanske inte händer direkt, men med små steg kan jag få tillbaka min energi och kanske till och med börja hitta motivationen att ta tag i saker hemma igen.

Frostiga morgnar och paketproblem: En kylig start på dagen

 

God morgon!

Nu har tiden kommit för vissa delar av landet att börja skrapa bilrutorna på morgonen. Temperaturen är nere på noll grader, och jag känner verkligen av den kalla, fuktiga och råa luften just nu.

Jag är på väg till jobbet och går i lugn takt mot bussen. Jag försöker komma i tid, trots att det blev sent igår. Jag kom hem strax efter nio, men det var en riktigt trevlig kväll med bra rockmusik och väldigt duktiga elever som uppträdde.

Idag blir det förhoppningsvis en lugnare dag på jobbet, men jag är fortfarande trött. Det är också frustrerande att min närmaste utlämningsplats för paket inte är tillgänglig med buss. Den ligger två kilometer från stadsdelen där jag bor, och att hämta ut paket har blivit ett bekymmer. Ett alternativ finns bara en kilometer bort, men tyvärr går ingen buss dit heller. Som tur är har jag en vän som ska hjälpa mig att hämta ett paket idag.

Hösten är på väg – och astman också

 

Hösten smyger sig sakta på, med kyligare vindar och fuktigare luft. För oss med astma kan det vara en riktig utmaning. Redan i morse kände jag av det: andningen var tyngre än vanligt, och slemmet gjorde sig påmint. Det är alltid en påminnelse om att vara lite extra försiktig och lyssna på sin kropp när vädret skiftar.

Men trots detta är jag riktigt peppad idag! Jag har planerat att köra ner sina instrument till musikläraren, där vi ska fixa inför ett musikcafé för föräldrar och klasskamrater. Det blir en dag av förberedelser – vi ska rigga lokalen, ställa upp instrumenten och skapa den rätta atmosfären. Även om astmasymtomen gör sig påminda är det något särskilt med att se sina nära och kära njuta av musik tillsammans. Det gör det värt det!

Hösten innebär att jag blir extra noga med att ha mina mediciner nära till hands och att vara uppmärksam på hur jag mår. Jag försöker skapa en trygg miljö för mig själv, och i musiklokalen vi ska använda har vi sett till att ha bra ventilation och fräsch luft. På så sätt slipper vi påverkas alltför mycket av den fuktiga kylan som lätt kan sätta sig på lungorna.

Hösten har sin charm, men den kommer även med sina utmaningar – särskilt för oss med astma. Jag ser fram emot att njuta av musiken och umgänget, oavsett hur vädret ser ut utanför fönstret. Hur hanterar du din astma under höstens fuktiga dagar? Jag tar gärna emot tips!

Nu ska jag börja förbereda mig för dagen. Musik har en fantastisk förmåga att föra människor samman, och jag är så glad att få vara en del av det!

---

En Mysig Helg och Ny Energi

Den här helgen var verkligen mysig. Jag var hos min vän, och det gav mig en chans att komma bort från allt för en stund. När jag kom hem igen, insåg jag att jag inte hade tillbringat tid i mitt lilla kaos, men långsamt känner jag ändå hur energin börjar komma tillbaka. Det är som att varje liten stund av vila hjälper mig att orka ta tag i de problem som annars känns så överväldigande.

Samtidigt är jag fortfarande så trött efter jobbet. Det känns som om det finns en osynlig kraft som försvinner så fort arbetsdagen är över, och jag står kvar med en känsla av otillräcklighet. Mitt hem är mitt skydd, men också en spegel av det kaos som finns inombords. Jag försöker ta ett steg i taget och påminner mig själv om att det är okej att vila när man behöver det.

Den här helgen har påmint mig om att även små steg framåt är viktigt. Att jag får lov att vara trött och samtidigt tillåta mig att återhämta mig i min egen takt. Hemmet kanske är kaos, men det finns också en trygghet i att vara i det utrymme där jag kan vara mig själv fullt ut.

I morse hörde jag knappt väckarklockan, men jag lyckades ändå komma upp och fixa mig i ordning utan att stressa. Jag vet att om jag stressar blir jag helt pank och tappar fokus. Nu ska jag försöka hitta kraft och fokus att göra något, även om det bara är en liten sak för att komma framåt.

---