Ibland uppstår perioder i livet då det känns som att vad man än gör så vänder det sig emot en. Det är inte särskilt lustfyllt att skriva när man upplever omgivningen som dömande, misstänksam eller orättvis. Bloggandet är tänkt att vara en plats för reflektion, erfarenhetsutbyte och eftertanke – inte en arena där man känner sig ifrågasatt eller misstänkliggjord. Samtidigt är det kanske just i dessa stunder som skrivandet fyller sin djupaste funktion. Att formulera sina tankar blir ett sätt att återta sin röst.
Jag har levt ett liv där jag uppriktigt försökt göra rätt för mig. Jag har tagit ansvar, engagerat mig i samhälleliga frågor och fullgjort mina åtaganden så gott jag kunnat. Mycket har jag fått lära mig på egen hand. Det är lätt för andra att ha synpunkter på en människas val eller misstag, men ingen ser hela sammanhanget. Ingen bär hela berättelsen om de erfarenheter, förluster och insikter som format en människa genom åren.
När jag flyttade in i min första lägenhet blev detta särskilt tydligt. Jag visste inte hur alla praktiska delar fungerade. I teorin kan det verka självklart att man själv måste anmäla sig till elbolaget, men mitt i sin första flytt – när allt är nytt och man försöker förstå hur vuxenlivet fungerar – är det lätt att förbise något. Strömmen stängdes av en fredag eftermiddag. Där stod jag utan el och utan möjlighet att nå rätt instans innan helgen. Känslan av maktlöshet i mötet med system och strukturer var påtaglig.
Det var i sig en begränsad händelse, men den illustrerar hur sårbar man kan känna sig när man är ny i något. Samma period bar jag dessutom på något betydligt mer omvälvande – jag fann min pappa när jag var nitton år. En sådan erfarenhet förändrar ens inre landskap i grunden. Det är svårt att förmedla djupet i en sådan händelse till den som inte själv upplevt något liknande. Livet rymmer både praktiska misstag och existentiella skiften, och ibland sammanfaller de.
Nu är det tisdag och livet fortsätter, som det alltid gör. I dag ska jag få medicinsk fotvård hos Rawyas Fotvård. Det är alltid lika trevligt med det lilla småpratet och den vänliga atmosfären. Två gånger per år får jag denna behandling genom landstinget, och det är en stund av omsorg som betyder mer än man först kan tro. Det är en påminnelse om att kroppen behöver uppmärksamhet, respekt och vård. Att få sätta sig ner och bli omhändertagen en stund är både underbart och läkande.
Jag har också en god väninna som betyder mycket för mig. Under sportlovet brukar vi tillsammans gå igenom mina kläder. Genom åren har jag samlat på mig en hel del, och det finns något befriande i att rensa, sortera och omvärdera. Vi ser över vad som kan säljas vidare och vad som kan få nytt liv hos någon annan. För mig är återbruk inte bara en praktisk lösning utan ett medvetet ställningstagande – ett sätt att ta ansvar, att inte slösa och att låta resurser fortsätta cirkulera.
Kanske är det just där livets kärna finns. I blandningen av misstag och lärdomar, sorg och vardag, frustration och tacksamhet. Det är lätt att fastna i känslan av att allt vänder sig emot en, men parallellt finns stunder av vänskap, omsorg och egen styrka.
Att skriva om detta är inte ett rop på medlidande. Det är ett uttryck för mognad och självinsikt. Jag är människa. Jag gör misstag. Jag lär mig. Jag fortsätter framåt. Och mitt liv är större än de enskilda händelser som andra väljer att fästa blicken vid.
3 kommentarer:
Men du är ju grunden till dålig stämning i din blogg, bla hur du besvarar läsare och hur du springer efter hjälp att trycka ner dina läsare. Och varför ska en vän utnyttjas i detta syfte, det låter som du skaffar vänner i utbyte att dom ska fixa saker, skjuts, handla, rensa åt dig. Tycker det är fult och det är min åsikt!
⸻
Tack för din åsikt. Jag vill bara förtydliga att min vän och jag inte träffas särskilt ofta. När vi ses är det för att umgås, dricka kaffe och ha trevligt tillsammans. Hon har dessutom stor kunskap om värdesaker och kan hjälpa mig att avgöra vad som kan slängas och vad som går att sälja vidare. Det är något vi gör tillsammans, och hon tycker själv att det är roligt – det handlar inte om att utnyttja någon, utan om att ge saker nytt liv och kanske få in en liten slant på ett sätt som är positivt för oss båda.
Jag skriver här om mitt liv och mina erfarenheter, och det är aldrig min avsikt att trycka ner någon annan.
⸻
Varför skickar du in folk då? Tycker iaf synd om din vän. Du kan ju kolla upp värdet på saker själv men andra ska alltid göra jobb åt dig. Det är vad jag hört och intrycket man får att du utnyttjar folk.
Skicka en kommentar