Godmorgon 💛
Jag var uppe tidigt idag och hann göra mig i ordning i lugn och ro. Det väntar möten hela dagen, så jag försöker ladda upp ordentligt och bara köra på.
Morgonen är faktiskt en av de stunder på dagen som jag försöker hålla lite extra stabil. Jag går upp, tar mina hårprodukter, fixar mig och sätter mig ner för att äta en god frukost. Det är en liten rutin, men den gör mycket mer än man tror.
Idag ska jag åka på distriktsstyrelsemöte. Det är alltid givande att träffa andra och prata om det som händer i samhället, och hur vi kan göra skillnad. Samtidigt märker jag att många är väldigt kritiska mot oss, men jag försöker ändå hålla fokus på det vi gör och varför det är viktigt.
Jag brinner särskilt för att ungdomar ska få möjlighet att hitta på saker och ha något att se fram emot, speciellt nu när våren närmar sig. Nästa helg blir det Laserdome och längre fram har vi ett läger planerat. Sådana aktiviteter betyder mer än vad många tror.
Innan jag åker hemifrån brukar jag kolla klockan flera gånger. Min tidsuppfattning kan vara svår ibland, och det kan bli stressande när jag inte riktigt vet hur lång tid saker tar. För andra kanske det låter som en liten sak, men för mig gör det stor skillnad att ha koll – annars kan hela dagen kännas som en lång stress.
Därför använder jag alarmet i mobilen. Inte för att det är “bekvämt”, utan för att det är en strategi som hjälper mig att få vardagen att fungera. Jag försöker inte göra livet perfekt – jag försöker bara göra det hanterbart.
Jag vet att många är nyfikna och att frågor ofta kommer från omtanke, och det uppskattar jag. Men det finns också en gräns för hur mycket man orkar förklara, svara och alltid vara “på”.
När man jobbar heltid och samtidigt försöker få ihop allt runt omkring, då blir man ibland bara hjärntrött. Det handlar inte om lathet eller ovilja – utan om att kroppen och huvudet säger ifrån. Vissa dagar flyter allt på, och andra dagar tar energin slut mycket snabbare än man vill erkänna.
Ibland vet jag exakt vad jag vill säga, men jag hittar inte riktigt orden. Jag kan bli frustrerad när jag inte får fram det jag menar, eller när jag känner mig missförstådd. Men jag försöker påminna mig själv om att det också är okej.
Jag är människa. Jag gör mitt bästa. Och ibland behöver man bara få vara trött, samla tankarna och ta en paus – utan att behöva förklara allt för alla.
Jag vill också säga en sak, även om jag egentligen tvekar lite.
Vissa kommentarer som jag får kan vara både onödigt hårda och nedvärderande, och ibland känns det som att man försöker trycka ner mig. Jag förstår inte riktigt vad man får ut av det.
Jag gör det jag kan för att få ihop jobb, ansvar och livet runt omkring. Jag har inte all tid och energi i världen, och ibland räcker det bara till det viktigaste.
Och till dig som skriver som om du vet exakt vem jag är eller hur mitt liv ser ut: det gör du inte. Du vet inte vad jag bär på, vad jag kämpar med eller hur mycket jag faktiskt försöker.
Jag kommer inte lägga mer energi på det efter det här. Men den som behöver höra det – du vet vad jag menar.
Idag hade jag även en grej som gav mig lite extra nervositet.
Jag skulle sälja saker som legat ute på försäljning, och bara tanken på att träffa en helt främmande person gjorde mig stressad. Jag tycker det kan kännas obehagligt att ha någon hemma, även om personen säkert är trevlig. Det handlar inte om att vara otrevlig eller misstänksam – utan om trygghet.
Så jag valde en lösning som kändes bäst för mig: jag mötte upp ute på en öppen plats, så att jag slapp ta in någon i mitt hem. Det kanske ser enkelt ut för andra, men för mig är det ett sätt att skydda min energi och minska stressen.
Och vet ni? Bara det gjorde att jag kunde andas lite lättare.
Det är det jag försöker bli bättre på: att lyssna på mig själv, välja det som känns tryggt och acceptera att jag får göra saker på mitt sätt.
Nu ska jag fylla på med kaffe och försöka hålla fokus genom dagens möten.
Vi hörs senare 💛
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar