vilket härligt väder vi fick!

Blickar tillbaka och ser framåt!

Jag vaknar och solen strålar varmt genom sovrumsfönstret! Det är en underbar dag! Jag sitter och njuter av en kopp kaffe och tittar ut genom fönstret och solen skiner! Jag sitter och bara njuter av den goda kaffekoppen! Undrar var ekorren tar vägen….

Det är helt underbart att snön är borta!

Jag sitter och planerar lite för vissa elever för nästa veckan.. Jag har Goldie här som sällskap, för jag känner mig lite ensam och ledsen, så det är så gott att hon är här! Det blir en trygghet för mig.Jag har så svårt med ord. Jag känner mig fattig med ord och berättelser om vad jag gör. Jag är helt slut. Jag fattar inte.
Jag är deprimerad och allting. Jag orkar inte vara bland folk. Det känns som en trygghet att vara här ute vid sjön. Nu är här är inga badgäster, det är lugnt. Det är så lugnt och vara här ute och så är det en stor trygghet att Goldie är här och pratar med mig.
Jag försöker få inspiration till vad jag ska göra för elever som jag ska ha nästa vecka, men jag är så tom i huvudet. Jag känner att jag bara vill gråta, gråta, gråta. Men jag vet inte vad jag gråter för nu. Jag bara gråter. .Idag ska Jag jobba på trädgården. Klippa bort lite gamla grenar, rensa upp gammalt bös. Men skulle nån träffa mig nu så får dom väl nog en chock – jag har börjat kratta i trädgården. Det har aldrig hänt på dom här 15 åren. Jag rensar för jag känner jag måste göra något. Det skingrar tankarna att få bort det. Men framför allt passa på att vara ute när solen värmer på! Men nu ska jag sätta mig ute i solen och ta en kopp kaffe och en bulle. Så ska Goldie få en kanelbulle också.
Det känns jättebra. Jag gick upp och satte mig och slappa framför datorn innan ”Äntligen hemma”. Jag gjorde om min logga, så jag tänkte höra vad ni tycker om den, nu, när jag har gjort den själv. Jag satt och pillade och kände att det var så här jag ville ha det nu. Ni kan väl tycka till om den.
Ni får ha det så gott!

vilket härligt väder vi fick!

Blickar tillbaka och ser framåt!

Jag vaknar och solen strålar varmt genom sovrumsfönstret! Det är en underbar dag! Jag sitter och njuter av en kopp kaffe och tittar ut genom fönstret och solen skiner! Jag sitter och bara njuter av den goda kaffekoppen! Undrar var ekorren tar vägen….

Det är helt underbart att snön är borta!

Jag sitter och planerar lite för vissa elever för nästa veckan.. Jag har Goldie här som sällskap, för jag känner mig lite ensam och ledsen, så det är så gott att hon är här! Det blir en trygghet för mig.Jag har så svårt med ord. Jag känner mig fattig med ord och berättelser om vad jag gör. Jag är helt slut. Jag fattar inte.
Jag är deprimerad och allting. Jag orkar inte vara bland folk. Det känns som en trygghet att vara här ute vid sjön. Nu är här är inga badgäster, det är lugnt. Det är så lugnt och vara här ute och så är det en stor trygghet att Goldie är här och pratar med mig.
Jag försöker få inspiration till vad jag ska göra för elever som jag ska ha nästa vecka, men jag är så tom i huvudet. Jag känner att jag bara vill gråta, gråta, gråta. Men jag vet inte vad jag gråter för nu. Jag bara gråter. .Idag ska Jag jobba på trädgården. Klippa bort lite gamla grenar, rensa upp gammalt bös. Men skulle nån träffa mig nu så får dom väl nog en chock – jag har börjat kratta i trädgården. Det har aldrig hänt på dom här 15 åren. Jag rensar för jag känner jag måste göra något. Det skingrar tankarna att få bort det. Men framför allt passa på att vara ute när solen värmer på! Men nu ska jag sätta mig ute i solen och ta en kopp kaffe och en bulle. Så ska Goldie få en kanelbulle också.
Det känns jättebra. Jag gick upp och satte mig och slappa framför datorn innan ”Äntligen hemma”. Jag gjorde om min logga, så jag tänkte höra vad ni tycker om den, nu, när jag har gjort den själv. Jag satt och pillade och kände att det var så här jag ville ha det nu. Ni kan väl tycka till om den.
Ni får ha det så gott!

läser en bok av Marianne Jeffmar

Det är gott att få komma hem och vara hemma. Jag är i chocktillstånd, att mormor har klarat sig så här bra – jag trodde aldrig på den här prognosen – att hon skulle bli så pigg, min kära mormor. Men hon kommer inte hem till sitt eget hus igen, där hon har bott i 91 år – kan ni tänka er det? Min mamma har skött om henne där. Men nu har hon fått en stroke och kan inte gå eller prata och det finns ingen mening med att sitta i ett hus ensam. Jag tror det är bättre om hon får komma till ett servicehus, där hon får mer socialt sällskap. Vi får se prognosen här och vi ska inte ta ut fan ur väggen än, men hon har ju huset kvar, än så länge.

Nu är jag hemma – Gud va gott att komma hem! Det var helt underbart att få komma hem. Jag tog faktiskt och tvätta min Ängbysoffa från IKEA, jag körde den i tvätten, för den var skitig och så. Jag tänkte att jag skulle få rent det, så nu hänger det ut och solen skiner och det är härligt.

Jag känner av att jag har slarvat med mina mediciner, och det är inte bra. Jag känner mig inte riktigt bra själv här, jag känner mig som om jag vore i en dimma och jag är trött. Jag ska sluta med att äta kolhydrater, för att se om det blir bättre för mig och om jag går ner i vikt. Jag ska se om jag orkar gå på vattengympa i kväll, men nu ska jag faktiskt gå på en promenad och lufta mitt huvud – jag har ju inte varit ute på fem dygn, det är inte bra, tror jag.

Ni får ha det så gott!

Ni kanske är nyfikna på vilken bok som jag ladda ner på Karlstads centralsjukhus? Marianne Jeffmar ”I skuggan av en lögn”. Det är en kriminalroman, som jag hitta på biblioteket där. Det var så enkelt, jag bara satte i min USB-kontakt på mobilen och det tanka ner direkt. Jag behövde inte ladda på skrivbordet och hålla på att krångla. Tal- och punktskriftsbiblioteket är kanonbra att låna böcker ifrån, för att då kan man hämta var som helst och jag tyckte det var enkelt att ladda ner till min mobil. Jag har ju en Windowsmobil – HTC HD har jag och det fungerar jättebra att lyssna på böcker med den. Jag håller på att lyssna på den och jag tycker den är så hemsk, men jag ska försöka ändå. Jag ska ta och gå ut och gå lite och rensa huvudet och tänka framåt. Det är så härligt väder ute!
Det var verkligen trögt att gå in på vattengympan på eftermiddagen, för det var ju så fint väder! Det var inte så många som var med och det var en annan som höll i vattengympan. Hon var mycket kuligare och det var inte så trögt att komma igång. Det var väldigt trevligt och det var gott att få lite nya pass. Det blev så eftersom det är påskledigheter.

Ni får ha det så gott!

läser en bok av Marianne Jeffmar

Det är gott att få komma hem och vara hemma. Jag är i chocktillstånd, att mormor har klarat sig så här bra – jag trodde aldrig på den här prognosen – att hon skulle bli så pigg, min kära mormor. Men hon kommer inte hem till sitt eget hus igen, där hon har bott i 91 år – kan ni tänka er det? Min mamma har skött om henne där. Men nu har hon fått en stroke och kan inte gå eller prata och det finns ingen mening med att sitta i ett hus ensam. Jag tror det är bättre om hon får komma till ett servicehus, där hon får mer socialt sällskap. Vi får se prognosen här och vi ska inte ta ut fan ur väggen än, men hon har ju huset kvar, än så länge.

Nu är jag hemma – Gud va gott att komma hem! Det var helt underbart att få komma hem. Jag tog faktiskt och tvätta min Ängbysoffa från IKEA, jag körde den i tvätten, för den var skitig och så. Jag tänkte att jag skulle få rent det, så nu hänger det ut och solen skiner och det är härligt.

Jag känner av att jag har slarvat med mina mediciner, och det är inte bra. Jag känner mig inte riktigt bra själv här, jag känner mig som om jag vore i en dimma och jag är trött. Jag ska sluta med att äta kolhydrater, för att se om det blir bättre för mig och om jag går ner i vikt. Jag ska se om jag orkar gå på vattengympa i kväll, men nu ska jag faktiskt gå på en promenad och lufta mitt huvud – jag har ju inte varit ute på fem dygn, det är inte bra, tror jag.

Ni får ha det så gott!

Ni kanske är nyfikna på vilken bok som jag ladda ner på Karlstads centralsjukhus? Marianne Jeffmar ”I skuggan av en lögn”. Det är en kriminalroman, som jag hitta på biblioteket där. Det var så enkelt, jag bara satte i min USB-kontakt på mobilen och det tanka ner direkt. Jag behövde inte ladda på skrivbordet och hålla på att krångla. Tal- och punktskriftsbiblioteket är kanonbra att låna böcker ifrån, för att då kan man hämta var som helst och jag tyckte det var enkelt att ladda ner till min mobil. Jag har ju en Windowsmobil – HTC HD har jag och det fungerar jättebra att lyssna på böcker med den. Jag håller på att lyssna på den och jag tycker den är så hemsk, men jag ska försöka ändå. Jag ska ta och gå ut och gå lite och rensa huvudet och tänka framåt. Det är så härligt väder ute!
Det var verkligen trögt att gå in på vattengympan på eftermiddagen, för det var ju så fint väder! Det var inte så många som var med och det var en annan som höll i vattengympan. Hon var mycket kuligare och det var inte så trögt att komma igång. Det var väldigt trevligt och det var gott att få lite nya pass. Det blev så eftersom det är påskledigheter.

Ni får ha det så gott!

vakar över mormor

Detta har hänt sendan tisdag:

Det var inte så himla roligt att få ett samtal från sjukhuset i Karlstad, där de sa att mormor har blivit sämre. Jag har suttit här och vakat över henne, för jag vet inte hur långt det är kvar. Det är lite segt och jobbigt, men min moster har kommit och min kusin har varit här. Det känns inte roligt.

I onsdags var min kusin med mig in till Bergvik, så jag fick köpa kläder och sånt. Jag har inte fått duschat än, men jag hoppas att jag ska få göra det sen. Nu ska vi gå och äta lite mat här och mamma sitter och vakar över mormor.

Jag blev lite desperat för jag ville ha en ljudbok och det fanns ett stort bibliotek här i Värmland, på sjukhusbiblioteket. Det var kanonbra, så jag ska faktiskt gå ner och ladda ner en bok. Nu har jag något att ligga och lyssna på i natt, när någon annan vakar över mormor. Vi har fått en säng hos mormor och de är jättesnälla här på avdelning 8, på Karlstadssjukhus. Det är en avdelning för äldre personer.

På onsdagsmorgon tog de bort droppet på mormor, men jag fick i henne vichyvatten och prata och grejade med henne och så gick onsdagen sin gilla gång. På natten blev hon mycket sämre och vi trodde inte att det var många timmar kvar. Det var jättehemskt att se henne, hon hade dålig andning med andningsuppehåll. Jag tänkte: Nu försvinner min älskade mormor.

Sen kom dagpersonalen in till oss och sa till oss att gå och äta frukost, som vi fick. Det var jättegulligt.

Vi åt frukost och pratade, jag och Marianne, min moster.

Jag gick tillbaka först, för läkaren skulle komma och jag tänkte prata lite grand med honom. Där står en underbar undersköterska som har pytsat i mormor välling och hon piggnar på sig under fredagen. Jag tror snart jag blir religiös på kuppen! Jag trodde aldrig att mormor skulle återhämta sig så bra.

Jag gick och åt lunch och sen på eftermiddagen gick jag och köpte en glass och då pekade hon på den – hon åt upp min glass! Det var helt otroligt! Hon åt kräm också. Jag stannade en natt till hos min mormor, för att se att allt blev bättre. Sen åkte jag hem till mamma och var hos henne.

Jag fattar in att sådant här kan ske! Nu tror jag faktiskt på Gud – jag tror på det!

Ni får ha det så gott under tiden här!

vakar över mormor

Detta har hänt sendan tisdag:

Det var inte så himla roligt att få ett samtal från sjukhuset i Karlstad, där de sa att mormor har blivit sämre. Jag har suttit här och vakat över henne, för jag vet inte hur långt det är kvar. Det är lite segt och jobbigt, men min moster har kommit och min kusin har varit här. Det känns inte roligt.

I onsdags var min kusin med mig in till Bergvik, så jag fick köpa kläder och sånt. Jag har inte fått duschat än, men jag hoppas att jag ska få göra det sen. Nu ska vi gå och äta lite mat här och mamma sitter och vakar över mormor.

Jag blev lite desperat för jag ville ha en ljudbok och det fanns ett stort bibliotek här i Värmland, på sjukhusbiblioteket. Det var kanonbra, så jag ska faktiskt gå ner och ladda ner en bok. Nu har jag något att ligga och lyssna på i natt, när någon annan vakar över mormor. Vi har fått en säng hos mormor och de är jättesnälla här på avdelning 8, på Karlstadssjukhus. Det är en avdelning för äldre personer.

På onsdagsmorgon tog de bort droppet på mormor, men jag fick i henne vichyvatten och prata och grejade med henne och så gick onsdagen sin gilla gång. På natten blev hon mycket sämre och vi trodde inte att det var många timmar kvar. Det var jättehemskt att se henne, hon hade dålig andning med andningsuppehåll. Jag tänkte: Nu försvinner min älskade mormor.

Sen kom dagpersonalen in till oss och sa till oss att gå och äta frukost, som vi fick. Det var jättegulligt.

Vi åt frukost och pratade, jag och Marianne, min moster.

Jag gick tillbaka först, för läkaren skulle komma och jag tänkte prata lite grand med honom. Där står en underbar undersköterska som har pytsat i mormor välling och hon piggnar på sig under fredagen. Jag tror snart jag blir religiös på kuppen! Jag trodde aldrig att mormor skulle återhämta sig så bra.

Jag gick och åt lunch och sen på eftermiddagen gick jag och köpte en glass och då pekade hon på den – hon åt upp min glass! Det var helt otroligt! Hon åt kräm också. Jag stannade en natt till hos min mormor, för att se att allt blev bättre. Sen åkte jag hem till mamma och var hos henne.

Jag fattar in att sådant här kan ske! Nu tror jag faktiskt på Gud – jag tror på det!

Ni får ha det så gott under tiden här!

gråmulen

God morgon på er, gråmulen dag och snart kommer regnet här. Det är inte härligt alls. Jag har missat att boka vattengympan idag så att det blir ingenting med det. Det blir en vanlig dag här. Men ni får ha det så gott.

gråmulen

God morgon på er, gråmulen dag och snart kommer regnet här. Det är inte härligt alls. Jag har missat att boka vattengympan idag så att det blir ingenting med det. Det blir en vanlig dag här. Men ni får ha det så gott.