 |
| Blickar tillbaka och ser framåt! |
Jag vaknar och solen strålar varmt genom sovrumsfönstret! Det är en underbar dag! Jag sitter och njuter av en kopp kaffe och tittar ut genom fönstret och solen skiner! Jag sitter och bara njuter av den goda kaffekoppen! Undrar var ekorren tar vägen….
Det är helt underbart att snön är borta!
Jag sitter och planerar lite för vissa elever för nästa veckan.. Jag har Goldie här som sällskap, för jag känner mig lite ensam och ledsen, så det är så gott att hon är här! Det blir en trygghet för mig.Jag har så svårt med ord. Jag känner mig fattig med ord och berättelser om vad jag gör. Jag är helt slut. Jag fattar inte.
Jag är deprimerad och allting. Jag orkar inte vara bland folk. Det känns som en trygghet att vara här ute vid sjön. Nu är här är inga badgäster, det är lugnt. Det är så lugnt och vara här ute och så är det en stor trygghet att Goldie är här och pratar med mig.
Jag försöker få inspiration till vad jag ska göra för elever som jag ska ha nästa vecka, men jag är så tom i huvudet. Jag känner att jag bara vill gråta, gråta, gråta. Men jag vet inte vad jag gråter för nu. Jag bara gråter. .Idag ska Jag jobba på trädgården. Klippa bort lite gamla grenar, rensa upp gammalt bös. Men skulle nån träffa mig nu så får dom väl nog en chock – jag har börjat kratta i trädgården. Det har aldrig hänt på dom här 15 åren. Jag rensar för jag känner jag måste göra något. Det skingrar tankarna att få bort det. Men framför allt passa på att vara ute när solen värmer på! Men nu ska jag sätta mig ute i solen och ta en kopp kaffe och en bulle. Så ska Goldie få en kanelbulle också.
Det känns jättebra. Jag gick upp och satte mig och slappa framför datorn innan ”Äntligen hemma”. Jag gjorde om min logga, så jag tänkte höra vad ni tycker om den, nu, när jag har gjort den själv. Jag satt och pillade och kände att det var så här jag ville ha det nu. Ni kan väl tycka till om den.
Ni får ha det så gott!
Jag är deprimerad och allting. Jag orkar inte vara bland folk. Det känns som en trygghet att vara här ute vid sjön. Nu är här är inga badgäster, det är lugnt. Det är så lugnt och vara här ute och så är det en stor trygghet att Goldie är här och pratar med mig.
Jag försöker få inspiration till vad jag ska göra för elever som jag ska ha nästa vecka, men jag är så tom i huvudet. Jag känner att jag bara vill gråta, gråta, gråta. Men jag vet inte vad jag gråter för nu. Jag bara gråter. .Idag ska Jag jobba på trädgården. Klippa bort lite gamla grenar, rensa upp gammalt bös. Men skulle nån träffa mig nu så får dom väl nog en chock – jag har börjat kratta i trädgården. Det har aldrig hänt på dom här 15 åren. Jag rensar för jag känner jag måste göra något. Det skingrar tankarna att få bort det. Men framför allt passa på att vara ute när solen värmer på! Men nu ska jag sätta mig ute i solen och ta en kopp kaffe och en bulle. Så ska Goldie få en kanelbulle också.
Det känns jättebra. Jag gick upp och satte mig och slappa framför datorn innan ”Äntligen hemma”. Jag gjorde om min logga, så jag tänkte höra vad ni tycker om den, nu, när jag har gjort den själv. Jag satt och pillade och kände att det var så här jag ville ha det nu. Ni kan väl tycka till om den.
Ni får ha det så gott!
1 kommentar:
Kanelbullar är gott, och just kanelbullen du lagt upp var väldigt trevlig att baka, grymt god att äta och den uppförde sig dessutom väldigt bra under fotograferingen. Fotografen är dock mindre nöjd med vad han ser här, och faktura för publiceringen är på väg. Under tiden förväntar jag mig att du tar ner den här bilden. Tack på förhand!
Skicka en kommentar