fredag, oktober 17, 2025

På väg mot en helg full av möten och mening



På väg mot en helg full av möten och mening

Snart närmar jag mig helgen. Jag ska upp tidigt och fixa det sista, packa inför resan. Det gick faktiskt riktigt bra den här gången — jag hade struktur och fick allt gjort i god tid. Några timmar på jobbet med ungdomarna först, sen hem och hämta resväskan.

Att resa är alltid en prövning. Det handlar inte bara om att ta sig från punkt A till B, utan om att orka med alla intryck, ljud och tider som ska passas. Men den här gången känns det lättare. Jag har turen att resa tillsammans med vänner, så jag slipper sitta och stirra på klockan hela tiden, rädd att missa något.

En hel helg väntar – fylld av möten, samtal och nya tankar. En kongresshelg, där jag får träffa människor som förstår. Där vi delar erfarenheter, frustrationer och hopp. Kanske blir det tröttsamt, men också givande. För ibland är det just i mötet med andra som orken kommer tillbaka.

Jag tänker ofta på hur mycket Taltjänst har betytt för mig. I flera år har jag fått stöd därifrån under möten och samtal. De hjälper mig att uttrycka mig tydligt och att förstå andra bättre – som en brygga mellan ord och meningar. Det gör att jag kan hänga med, delta och känna mig delaktig på riktigt.

Det bästa är att jag efter mötena får allt nedskrivet i ett Word-dokument från Taltjänst. Där finns det som sagts samlat, så jag kan läsa i lugn och ro i efterhand. Det minskar stressen och gör att jag slipper känna att något viktigt gått förlorat. Det är en trygghet som betyder mer än många förstår.

Den här gången känns det extra spännande, för vi i Fyrstad har lämnat in en motion om digitalt medlemskort. Det känns roligt att få vara med och påverka, att bidra till att stärka förbundet och göra det mer tillgängligt för alla.

Det blir en lång dag – vi kommer fram sent till storstaden. Men imorgon väntar något jag ser fram emot: hotellfrukosten. Den där stunden av lugn innan allt drar igång. Kaffe, bröd, ägg – och tid att andas innan dagens tempo tar över.

Ibland är det just i farten, mitt mellan resväskor och tågtider, som man känner sig mest levande.



1 kommentar:

Anonym sa...

Ska du upp i talarstolen.