jag hoppas på en förändring snart

 

Måndag morgon… ny månad, och jag hoppas på en förändring snart. Vecka 33, 15 augusti var jag och opererade ögonen, och har inte sett på långt håll sen dess. Jag fick förändra alltihop med att bryta avtalet med kedjan som skulle leverera mina glasögon. Fick gå tillbaka till privat ögon optiker , och då behövde jag inte ens ha progressiva glasögon. ”Du ser så bra på nära håll, så det fungerar jättebra, du behöver inte ha progressiva glasögon.” Det blev faktiskt väldigt gott. Det kändes hoppfullt. Nu får vi hoppas om fjorton dagar att jag får mina fina glasögon. Tur att min väninna var med och tittade på glasögon. Jag hittade ett par som jag tyckte var görsnygga, men jag tittade på prislappen: fem tusen. Nej, jag lägger inte ut så mycket pengar. Mina ögon kanske förändras igen, och så får jag byta igen. Men jag ser mycket bättre nu än jag gjorde förr. Detta känns jättebra. 
Nu har ju dyslexiveckan börjat, och Carl Philip har delat ut Dyslexipriset. Det såg jag på Facebook klockan två idag. Så nu blir det fullt ös – medvetslös. 
Så ni får ha det så gott så hörs vi!