I dag är det bara två arbetsdagar kvar innan sommarledigheten börjar. Det känns nästan svårt att förstå hur snabbt det här läsåret har gått. Samtidigt finns det fortfarande en del arbetsuppgifter kvar att avsluta innan det är dags att stänga dörren för sommaren.
Under eftermiddagen kommer vi att ha en AW tillsammans med arbetskamraterna. Det ska bli trevligt att få umgås en stund och avrunda läsåret tillsammans. Efter en intensiv termin känns det värdefullt att få tid att prata, skratta och summera året som gått.
Snart är det också midsommar. För många är det en tid som förknippas med glädje, gemenskap och sommarens början. Men ibland kommer livet emellan och gör att tankarna finns på annat håll.
Just nu har jag svårt att riktigt glädjas åt allt som väntar. Mina tankar går ofta till min vän som har gått bort och till de anhöriga som nu går igenom en svår tid. Nästa fredag är det begravning, och det känns fortfarande overkligt att det har blivit verklighet.
Begravningen kommer att hållas i den kyrka där jag själv konfirmerades och senare gifte mig. Det är också en plats där flera av mina anhöriga har tagits farväl av genom åren. Kyrkan bär därför på många minnen, både glädje och sorg.
Jag glömmer aldrig dagen då jag gifte mig där. Bröllopet var tänkt att vara hemligt och endast några få personer visste om det. Vi hade bara vittnen och en anhörig på plats. Men när ceremonin skulle börja såg jag att min barndomsvän hade kommit och satt sig längst bak i kyrkan. Trots att det var en hemlighet hade hon tagit sig dit. Det betydde mycket för mig och jag kände då att det var en riktig vänskap. Det är ett minne som fortfarande värmer.
När jag nu återvänder till samma kyrka för att ta farväl väcks många känslor. Livet rymmer både glädje och sorg, och ibland ligger de närmare varandra än man tror.
Nu fortsätter veckan framåt. Två arbetsdagar återstår innan sommaren börjar, men just nu finns också tankarna hos en vän som kommer att vara saknad.
Önskar er alla en fin onsdag.
🌸🕊️❤️
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar