Ibland mår man inte så bra, jag orkade inte ta mig till jobbet igår. Men idag är det KU-dag på jobbet. Tur man har arbetskamrater! Men alltid ska det krångla med nåt – det tog slut på batterier i mitt tangentbord och tydligen hade vi slut på den sorten på jobbet så jag fick springa till närliggande affär och köpa, så jag kunde köra i gång och jobba igen.
Nu verkar det som att folk börjar gilla begagnande möbler och saker. Jag har fått nästa alla mina stora, tunga saker sålda. Jag tycker synd om folk som ska bära ner saker – jag bor ju högst upp i trapphuset och det är svängda trappor. Jag säger, jag bär inte - jag har ju en handledsskada, så det vågar jag inte.
Jag funderar på om vi ska åka och ställa oss och sälja saker, så jag blir av med lite fler saker. Jag har mycket kläder som jag har tröttnat på som jag behöver sälja. Vi får se – den dagen, den sorgen.
Det är hopplöst att prata in texten, när man ska prata in till olika saker. Det blir inte alltid så bra och det beror på min värmländska dialekt. Det är lite svårt och den vill inte hjälp att få det rätt eller det blir helt stôlleprov alltihopa.
Nu får ni ha en trevlig dag och nu ska jag åka hem och baka till mina goa arbetskamrater!
Ni får ha det så gott!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar