STUDIER AV LÄSRELATERADE

 Titta på en blogg som heter Logopeden. Till hon tips om Birgitta har gjort en avhandling Np Och där ser man. Många som har.  Dyslexi eller läs och skrivsvårigheter som avkodning-svårigheter.

Med denna doktorsavhandling var att utforska relationer som påverkar språkutvecklingen, och hur läsförmågan utvecklas under grundskolan. 

som Birgitta Herkner har bland annat gjort dessa fynd i STUDIER AV LÄSRELATERADE SPRÅKLIGA FÖRMÅGOR I FÖRSKOLAOCH LÄSUTVECKLING I GRUNDSKOLA

1.vikten av diagnostiserande arbetssätt, eftersom nationella provet enskilt inte identifierar elever som löper risk att få svårigheter med sin läsning under mellanstadiet, när kravet på god ordavkodning är betydelsefull. Ungefär 10% av eleverna med stora ordavkodningsvårigheter missas med nationella provet. 

 2.Elever som uppvisar ordavkodningssvårigheter i åk 3 har i åk 9 fortfarande stora svårigheter. Intervjuer med föräldrar visar att det hade varit allvarliga brister avseende specialundervisning i svenska under skolåren i årskurs 4 till årskurs 9 och att skolan hade misslyckats angående bedömning och uppföljning av åtgärdsprogram.

SAMMANFATTNING:

Syftet med denna doktorsavhandling var att utforska relationer som påverkar språkutvecklingen, och hur läsförmågan utvecklas under grundskolan. Uppsatsen omfattar fyra studier, studie I (licentiatuppsats), med elever från årskurs 2–5, från 24 klassrum (N = 428), studie II undersökte om Nationella provet (NP) kunde identifiera elever med ordavkodningsproblem fr.o.m. ett urval av tredjeklassare från studie I (n= 112). I studie III följdes ett litet antal elever (n = 8) från studie II upp till nian. Elevernas och deras föräldrars uppfattning om specialpedagogiskt stöd beskrivs. I studie IV undersöktes sambandet mellan socioekonomisk status (SES) och språkutveckling hos förskolebarn (N=231) från tre kommuner i mellersta Sverige. Vidare beskrivs språkförmågan bland dessa förskolepojkar och -flickor. Elevernas språkkunskaper undersöks i dessa fyra studier, där deltagarna är elever i förskola (N=231) och grundskola (N=428). Resultaten tydde på att elevens läsprofiler (korrelationen mellan fonologisk avkodning och läsförmåga). ) baserad på Enkel syn på läsning visade svårigheter i läsförmågan för elever i fjärde klass i större utsträckning än i tredje klass. Nationella prov (NP) i svenska för årskurs tre identifierar inte elever med avkodningssvårigheter. Eleverna som hade svårigheter med avkodning i årskurs tre hade också svårigheter med avkodning i årskurs nionde och fick låga poäng på alla läs- och skrivprov. I intervjuer med föräldrar och elever beskrev respondenterna att eleverna inte ägnade sig åt fritidsläsning på fritiden och att de när de gjorde det läste med hjälp av sin dator eller sin mobiltelefon. Respondenterna beskrev också skolupplevelser där specialpedagogiskt stöd hade getts för sent och i otillfredsställande omfattning. Mellan fjärde och sjätte klass gavs särskilt stöd som läsning i en liten grupp och mellan sjuan och nian gavs särskilt stöd från en paraprofessionell; att få stöd av en specialpedagog var ovanligt. Studie IV visar inte på skillnader mellan förskolepojkars och flickors resultat på prov i språkkunskaper, bokstavskunskaper och snabba automatiserade namngivningar. Barn från områden med lägre SES presterade sämre på språktesten än barn från områden med högre SES. Resultaten från dessa studier indikerar vikten av tidiga språkinsatser för förskolebarn i områden med låg SES. Sammantaget pekar studierna på att tidig identifiering av barn med försenade språkkunskaper är genomförbar i förskolan, liksom tidig identifiering av barn med svårigheter med avkodning i grundskolan. Uppföljningen tyder på att utan tidiga och effektiva insatser kan svårigheterna pågå under de följande skolåren och kan påverka elevernas utbildningsprestationer negativt.

Mer om källtexten krävs om du vill ha ytterligare information om översättningen titta här

Läken: https://su.diva-portal.org/smash/get/diva2:1616764/FULLTEXT01.pdf