Att gå i skolan är en självklarhet som vi tar för given

Att gå i skolan är en självklarhet som vi tar för given. Det finns till och med lagstiftning som säger att vi ska göra det. Alla sjuåringar i Sverige ska börja i grundskolan och gå där nio år. Att börja skolan tillhör de mest spännande sakerna i livet men kan också ge problem.Barn med läs- och skrivsvårigheter, dyslexi och dyskalkyli går tillsammans med andra barn med mindre problem eller inga alls. Enligt skollagen kapitel 4, § 1 ska alla barn med särskilda behov hjälpas men denna bestämmelse tycks vara svår att fullfölja p.g.a. olika anledningar. Tursamt nog är man mer observant nu än förr, då kunde man dölja sin dyslexi väldigt bra. Dyslektikern var (och är) "normalbegåvad".Det fanns många som hade dyslexi både i skolan och ute i samhället och hjälp borde ha kunnats ges till alla.Mångas självkänslor var körda i botten efter skolgång – man trodde att man ingenting kunde.
Det var känslomässigt frustrerande och det var svårt att lära sig saker.
Det är hemskt att barn också idag kan ha det så här. En del väljer att vara en clown i klassrummet eller alldeles för tystlåten allt för att dölja sin dyslexi.