Göra färdigt lunch lådor under veckan

 En härlig långfrukost med havregrynsgröt, ägg och kaffe – det var riktigt smarrigt på morgonen! 

Bibi har varit tjôtig här för att hon inte har fått sin älgmat, så jag följde med ut till köpcentret och köpte – det var tur, en enda kvar! 

Jag vill tacka Helen Torsgård på YouTube, som tipsa om en soppa, som jag aldrig hade tänkt på. Den hette: Gazpacho. Hon sa att man skulle hälla i rester i den. Egentligen äter man den kall på sommaren, den sommaren. Jag hade taco kvar och jag  ”APETIT NORDISK WOK”det var lite kålrot och allt möjligt i den där och sen slängde jag i lite purjolök och tacon från igår. Gud vad gott det blev! Och lite potatis från Värmland i också! Det blir perfekt, det blir gott! Härligt att äta! 

Tips enkel göra härlig sig en  höst soppa 🍵 

Sen gjorde jag tacogratäng, som jag faktiskt gjorde till min före dettas 50-årskalas. Den är så bra, för först kokar man penne och sen häller i ugnssäker form och sen på tacos och sen de grönsakerna som du vill ha. Sen tar du crèmefraiche och de brukarna som blir kvar med tacosås och häller på. Sen tog jag även lite kryddor, så det blev mer smak och sen massor med ost på. Det smaka faktiskt väldigt bra! 

Nu har jag hela veckans matvecka och jag känner mig nöjd att jag har gjort det. Nu får jag ta söndagen och sitta och kika på tuben och så. 

Ni får ha det så gott och Habibi är så nöjd att hon fick sin mat också! 

Nu får ni ha det så gott, så hörs vi!

Dyslexiveckan på G

 

  

fotograf från motormarknader 

Idag gick jag upp tidigt och följde med min särbo och vi åkte till marknaden på Gustav Larssonsväg ute på Hisingen i Volvo Cars p-hus.

Dyslexiförbundet i Västra Götaland står bredvid svenska Volvoklubbens tält på den här motormarknaden. Det var trevligt att kunna starta upp dyslexiveckan, så börjar nu. Det är viktigt att vi har detta i gång och så. Det är full fart och så.

Upp tidigt på morgon – inte på en lördag egentligen, men det fick bli så idag. Vi åkte in på Ale och köpte oss lite grejer och gjorde lite taco-mys och slöa och tog det lugnt efter allt. Det var så gott med tacos, mumsigt och gott att äta.

Jag måste åka ut till Överby imorgon, för fraktföretaget som ska levererar från VetZoo, har inte Budbee, de har inte levererat mitt paket. Det brukar komma på två dagar, men nu har det gått flera dagar sen jag beställde. Det går troll för mig just nu med det jag beställer. Allt ska jävlas och allt jag ska göra och så. Nu bara hoppas jag att jag får glasögon innan jag åker på kongressen för dyslexiförbundet, annars är det fanimej hopplös det också, det är inte klokt att det ska vara så här. Nonchalanta försäljare och så och olika företag. Så är det. Jag tänkte pysa lite här på lördagskväll.

Ni får ha det så gott så hörs vi!

Tro en bra service?? eller bluffar

 

Till jobbet på fredag och blir hämtad och vi åker till Uddevalla sjukhus. Jag tänker att idag får jag mina glasögon, så jag kan börja se lite bättre och så, men nej! Vi gick runt och strosa på Torp och tog oss lite kaffe på Espresso house. Vi tog det allmänt lugnt. Jag hitta en billig blus, som jag tyckte var häftig, så jag tänkte: den får jag slå till på!

Tycket är lite för högt på ena ögat, men jag hoppas att det blir en vändning på nånting. Jag var till optikern i, kanske på tisdagen och hämta ett par glasögon – ”På fredag kommer de, Gunilla, på fredag!” jag har väntat så väldigt länge på detta, men nej! Jag kände att de var nonchalanta och inte ödmjuka, inte bryr sig och ingenting. Så jag klippte av bandet, och sa adjö och det här vill jag inte ha mer och gick tillbaka till ruta ett igen och gick till min vanliga butik. Jag ska aldrig mer byta optiker – jag ska ha den jag har! Det var ju tråkigt att det blev så, men nu får jag skaka fram lite pengar och köpa nya glasögon.

Sen kom min särbo hit och vi tog oss en pizza, åt upp den och tog det allmänt lugnt. Sen packa vi in i bilen för veteranmarknad och så. Men jag är lite trött för jag gick upp tidigt i morse.

Nu kör snart dyslexiveckan i gång – titta, gå på nåt. Det är fysiska möte med över 200. Det är häftigt. Det finns lite granna runt i Trollhättan och vi får hoppas att det här bli en rätsida. Jag tycker att det blivit slappt med olika postföretag. Nu väntar jag på kattmaten och den ska jag byta till ett annat ställe. Jag har inte lust att åka runt halva stan för att hämta kattmat, när jag har beställt till närmsta stället. Nä, jag vet inte hur samhället har blivit! Bara jaget ska fram hela tiden och inte ha empati för någon annan person. Jag tycker det är tråkigt. Men vi får se vad det är som händer och så.

Ni får ha det så gott!

Kanske morgon får jag 🙋

 

Denna morgon kunde man glädja sig… prövade att köra bil till jobbet med solglasögon som jag fick ut som enda leverans från optikern på grund av att dom har slarvat bort mina glas. Så det kändes väldigt roligt, att åka runt och göra reklam för Dyslexiförbundet, det är riktigt kul. Det var en frihet som jag har längtat efter i flera månader, att kunna få köra bil igen. Så sitter jag och tittar på Youtube, på många människor som släpper sina hus och lägenheter och tar friheten i husbil och plåtisar. Hade jag inte varit så himla mörkrädd och rädd för att vara ensam ute i skogen, det skulle vara helt underbart. Kanske gått tillbaka till mitt fina Vårhaga, jag längtar tillbaka dit ut. Men jag vågade ju knappt bo i eget hus på den tiden. Man blir lite avundsjuk på dom som vågar ta det stora steget och släppa allt och åka iväg. Och katten tjötar så in i helskotta idag, och jag är lite slö på det. Men i morgon ska jag på återbesök för mina ögon, och optikern har lovat att jag ska få mina nya glasögon i morgon också. Fem veckors väntan på glasögon, fem veckor i mörker, eller mer är det ju. Men jag har ju klarat mig, jag har inte bett någon om hjälp över huvud taget. Jag har försökt själv och strävat, med dyra utgifter för mig. Jag har inte haft energi till att laga mat. Induktionshällen bara stänger av sig, jag har inte sett om den har stängt av sig. Och riset blir inte gott, jag vet inte hur länge det har stått still eller någonting. Så nu kanske, efter i morgon, kanske jag kan använda mina vanliga glasögon. Jag hoppas jag får dom i morgon, så jag kan få energin tillbaka, och lusten att göra något mer i mitt liv. 

Men nu får ni ha det så gott, och en trevlig helg!

kaffe lukt och frullen

 

Lördagsmorgon – vaknar till kaffelukt! Och härlig frukost fick jag och mysigt, på morgonen. Det var länge sen och jag har längtat efter detta! Jag gick upp och åt frulle, gjorde i ordning mig och tar min sprutti-bang-bang till scouternas loppis i Västra Tunhem och gick runt där och strosa. På loppisen köpte jag mig en julduk, en rund till vardagsrumsbordet. Den ser ut som julgranspapper, den var så söt! Hon ska sluta sälja sina plastdukar, hon har haft så himla dukar och sånt. De har alltid så gott kaffe och småkakor och sånt. Jag ska ju egentligen hålla mig undan från det, så att det åt jag och så. Sen blev jag avsläppt och åkte en direktbuss hem och slapp att knôgla inne i centrum och sånt. Men då stack vi in och köpte lite Habibi-mat och då såg vi Everest-kattsand var nedsatt med 60 kr, så vi köpte det. Det är bästa kattsanden till katterna, man kan ha den över en månad – bara plocka ur behoven som de har gjort i där. Så det köpte jag mig en sån kartong, men den står kvar i bilen, för jag kan inte ta med mig den. Det har varit en trevlig lördag och varit runt och tittat och så.

Det blir inte så mycket mer denna dag, nu ska jag och röja hemma, tvätta, städa. Det man måste göra på helgen – förbereda veckan med luncher och detta. Nu ska jag plocka fram och göra lite lunchlådor imorgon.

Ni får ha det så gott, så hörs vi!

 

minnet är borta

 

Ännu en hel dag på bokmässan i Göteborg.

Det kändes väldigt gott att jag fick slippa att ta tågresor och sånt. Det är ganska ansträngande för jag ser inte skyltarna. Jag måste ha superkoll hur jag kommer fram och se mig runt omkring, så jag inte ramlar och slår mig på olika saker som står på vägen. Det finns ju ganska mycket som står på vägen och det är ganska ansträngande.

Jag var därnere hela dagen, det var kul att träffa folk, prata, få inspiration och handla in lite nya böcker till eleverna. Sen fick jag två böcker signerade – det är himla kul få när man varit på bokmässan.

Jag blev upphämtad och åkte hem till mig och jag plocka ihop mig och vi for hem till min särbo, så fick jag sova över här i natt. Imorgon ska jag åka hem och röja och städa, det har jag inte gjort på hela veckan – det har varit så mycket att göra. Så strejkar min Habibi - min robotdammsugare. Det finns ingen våningsstädning, han har tappat minnet, han också precis som alla andra! Det krånglar! Men jag ska försöka få i gång den när jag kommer hem. Jag orkade inte ta tag idén just då, utan jag fick ta fram min Miele-dammsugare och dammsuga.

Vi åkte bort till Båberg och tog oss varsin kebab. Det blev inte så mycket mer, jag var ganska trött i ögonen och kände mig ganska sliten.

Ni får ha det så bra, så hörs vi

Vart är mina glasögon??

Idag gjorde jag verkligen ett äventyr! Klarar av – som jag inte trodde, jag var så nervös så jag skakade hela jag. Jag skulle ta mig till Svenska Mässan i Göteborg. Ditresan gick ju jättebra, det är ju ändstationen på tåget och alltihopa. Det var ett trevligt äldre par som satt och pratade med mig. De var från Stockholm och var och tittade här nere i våra slussområden. Det är ju kul att höra att folk åker hit och ser på våra fina ställen. När jag kom ner till centralen ryckte jag tag i en Securitas-vakt och frågade: ”Vilket håll ska jag gå åt, och vilken buss ska jag ta?” Och han var så hjälpsam och artig, jag trodde inte det fanns såna människor idag, som är trevliga. Varför skulle jag åka till Svenska Mässan? 

För att Dyslexiförbundet och distriktet här i Västra Götaland skulle stå tillsammans. Jag lyckades komma på rätt buss. Men det var ju svårt att se på bussen, så jag fick ju höra, men det var svårt att höra och allting. Men jag kom fram till Korsvägen, och jag kom in på mässan. Jag kände att jag klarar mig rätt så bra, men vad heter böckerna? De måste ju stå mitt framför näsan på mig. Men så fick jag ett samtal, jag trodde jag skulle explodera. Idag är det tre veckor sedan jag beställde mina glasögon. Tre veckor sedan! Leverantören har slarvat bort mina glas! Och detta ska vara Synsam, jag trodde det var ett bra företag och alltihopa. Och vet ni vad jag kommer att få? Mina solglasögon! Det har jag ju ingen nytta av nu i mörker. Fasen också, jag är irriterad, jag känner att jag inte orkar strida. Jag har stridit för mina rättigheter vad gäller min dyslexi och alltihopa, och nu ska jag behöva strida om att kunna få se. De lovade mig att jag skulle få två månader gratis. Men vad ska jag ha solglasögon till?

 Jag tror inte de kommer i morgon heller, det är ju skit, fasen! Det var inte kul. Det var roligt att få träffa lite gamla vänner från Dysleximässan och prata med någon från Legimus, det var riktigt trevligt. Nu står katten här och gnosar och vill ha uppmärksamhet av mig, för nu har jag varit borta hela dagen. På hemvägen hade jag faktiskt tur, min särbo kom och hämtade mig på postterminalen, så jag kom hem. Det var skönt att slippa att stirra sig blind på tåg och ta sig hem. Det var väldigt skönt att slippa sitta på bussarna och hålla på och jobba på det. Jag älskar honom så jädra mycket, det var väldigt snällt att han hjälpte mig så jag kom hem ända fram till dörren. Men nu ska jag gå och lägga mig. 

Jag ska åka ner i morgon igen och vara på Svenska Mässan, då blir det bil hela vägen ner. Det är himla gott. Så hörs vi!

Individuell stegvis

 

Ja, nu är det tisdag igen. Det har varit en underbar helg, att få träffa likasinnade personer. Vi har haft det trevlig och tittat på olika utbud som vi har fått till våran förening, 365 som vi har och vi titta lite på olika saker vi kan använda och så här.

Men jag tänker på en annan sak – för varje klass du ska ha utöver ordinarie undervisning planera in rörelsepauser för ett par elever, extra feedback för andra möjligheter till vila för någon och individuell stegvis instruktioner med checklista med flera. Varje lektion i samma klassrum. Det finns elever som kanske läser enligt särskolekursplanen eller är nyanländ och läser samma ämne, men på annan årskursnivå. I teorin påtalar resurserna att det inte är ens i närheten inte är möjligt i praktiken. Vilka parti vågar gå fram mot tomma ord och löften och faktiskt agera för en arbetsmiljö som praktisk för kåren? En rimlig arbetsmiljö för personalen som alltid kommer gynna våra barn och unga. Ni vet, det som är viktigast för oss att vara.

Ja, så här ser det ut för många lärare, att de ska ha olika nivåanpassningar – hur ska de kunna orka en termin med olika händelser runt om kring sig. Ja det är så.

Ni får ha det så gott.