vemodigt

God morgon på er!

Det känns vemodigt att sitta här ute, jag gråter nästan, usch, det är så hemskt! Det är sista gången jag sitter och äter frukost här ute. Jag ska åka upp till NÄL och få till dörren, för jag hör inte dörren till lägenheten, jag ska få en dörrklocka. Det är ju jättebra, landstinget bjuder på såna saker. Sen har jag sms:at till Goldies föräldrar, hon kommer till helgen. Så jag slipper vara ensam under helgen och så. Det känns lite tryggare, jag kan gå och titta på området tillsammans med henne. Vi kan gå och strosa, och så kan vi fika ihop och äta ihop och ha lite mysigt tillsammans jag och hon. Det ska bli kul faktiskt till helgen. Men nu sitter jag med dom sista grejerna här, och jag har fått inflammation i handleden. Det är ju fan så typiskt, det sista av allt som händer, att jag ska få såna saker. Jag har inte tid med detta! Nu ska jag göra i ordning mig och sticka iväg. Men ni får ha det så gott!

vemodigt

Idag känns det lite vemodigt, ärligt talat! Idag går jag till en arbetsplats som… det är sista dagen som det kommer att vara en skola på det här stället! Den har funnits här sedan -64, lika gammal som jag är! Det känns vemodigt, Det finns inte många skolor efter f-fem längre, och det har varit så roligt att ha haft med träningsskolan och alltihopa, vi har haft så trevligt på skolan och allting! Så vi hade lite frukost tillsammans, och packade och grejade. Sen for jag till det andra jobbet, och gissa vad jag gjorde där? Packade ner mina saker! Och jag väntar på att komma in i mitt rum, så jag kan få ordning. Så i eftermiddag är det sista gången som Karlstorpsskolan har sin skolavslutning, det är ju lite vemodigt, det känns lite konstigt. Det känns… jag vet inte hur man ska känna egentligen, jag vet inte… Jag ska duscha och göra i ordning mig, så ska jag åka tillbaka till stan igen.

vemodigt

Idag känns det lite vemodigt, ärligt talat! Idag går jag till en arbetsplats som… det är sista dagen som det kommer att vara en skola på det här stället! Den har funnits här sedan -64, lika gammal som jag är! Det känns vemodigt, Det finns inte många skolor efter f-fem längre, och det har varit så roligt att ha haft med träningsskolan och alltihopa, vi har haft så trevligt på skolan och allting! Så vi hade lite frukost tillsammans, och packade och grejade. Sen for jag till det andra jobbet, och gissa vad jag gjorde där? Packade ner mina saker! Och jag väntar på att komma in i mitt rum, så jag kan få ordning. Så i eftermiddag är det sista gången som Karlstorpsskolan har sin skolavslutning, det är ju lite vemodigt, det känns lite konstigt. Det känns… jag vet inte hur man ska känna egentligen, jag vet inte… Jag ska duscha och göra i ordning mig, så ska jag åka tillbaka till stan igen.

Avslutningen på Karlstorp var jättefin och trevlig, och träningsskolan hade gjort jättefina i papper, såg ut som blommor som dom lämnade till rektorn, han blev nästan tårögd, det var jättefint och trevligt! Det var lite vemodigt, för det var ju sista gången där i Karlstorpsskolan. Och prästen sjöng, och barnen sjöng. Sen for jag tillbaka till den andra skolan och såg på åttornas och niornas avslutning. Det var lite vemodigt med niorna, för jag har ju haft några av dem när jag började där, när en var ledig en dag i veckan. Det var riktigt kul att se dom! Jag fick änna rysningar, en blyg elev som inte vågar visa sig och inte vågar sjunga eller nånting sjöng solo! Helt otroligt! Så var den dagen gjord, jag var inte hemma förrän halv tio på kvällen, dagarna går fort!