Ny vecka med riktigt tråkigt att rensa

Måndagsmorgon och solen skiner! Jag har lyckats med att inte sova bort hela förmiddagen.

Nu ska jag sprätta mig upp ur sängen och ta en rejäl kaffepanna och sen ska jag börja storstäda lägenheten på förmiddagen. Egentligen vill man inte vara inne i så här fint väder och på semestern, men har jag ställt till med en sån här oordning, så får jag ta tag i det någon gång, jag kan inte skylla på vädret eller vinden. Jag måste röja och dona.

Zaffi är så glad att jag är hemma. Hon är så kärsvallig! Hon ligger bredvid mig på sängen och sträcker på sig. Nu måste vi gå upp och ta en rejäl kanna kaffe och komma igång och städa och göra en rejäl go-frukost.

Jag mår mycket bättre efter jag fick min diabetesmedicin. Det känns väldigt gott och underbart. Det var skönt att jag inte var så konstig som jag har varit. Men tröttheten tar väl en tid, innan det kommer bort. Men det få gå!

Ikväll ser jag fram emot, vi ska gå och höra på lite blues och ha lite trevligt. Jag får väl göra något tills min pojkvän kommer hit.

Jag hoppas det går bra på hans anställningsintervju. Men det är inte så kul, det är långt bort i Östergötland i så fall. Då får jag bara se honom helgerna. Det är inte så kul, men det får gå, han får ju ett jobb i alla fall. 

Jag blir snart tokigt på min mick på den nya iPhonen, det är inte alltid den tar.

Jag känner mig skitnöjd – jag har slängt ut två klädgarderober och sen har jag satt in böcker i min nya bokhylla i vardagsrummet. Jag har donat och springer runt som en yr höna med grejer.

Sekretären är såld, får se när de hämtar den.

Nu sitter jag med mitt 3-kaffe på balkongen och njuter lite av att sitta still, jag har sprungit runt så mycket.

Sen ska jag rensa bland böckerna. Jag läser dem inte, men jag tycker det är roligt att ha dem.

Sen satt jag och titta på gamla klipp om vad jag har gjort inom kommunen och sånt. Det känns bra att jag har stridigt för många barn och deras rättigheter. Det känns jättegott.

Nu ska det bli svåra beslut att se vilka kläder jag ska sälja. Jag har ju gått ner i vikt, så det är kanske lika bra att jag rensar bort alltihopa. Vi får se.

Nu väntar jag på min lilla pojkvän så får vi se.

Jag har putsat fönstren inne i sovrummet, men jag fick fasen inte vänt på dem. Det var jävla svårt. Det får jag vänta med och stilla mig en stund.

Min pojkvän kom hit och så åt vi lite grand. 

Stekt potatis och mina julköttbullar – så blev jag äntligen av med dem. Jag ska aldrig göra så mycket igen, på över ett kilo. Det struntar jag i.

Vi tog lite kaffe på balkongen.

Sen tog vi och åkte in till Suads bar i Vänersborg. Jag blev änna lite snopen, de tog 100 kr i inträde för att höra på ett lokalt bluesband som heter  Bosse Siljevalls band.

Zaffi springer runt här: ”Godis, godis matte, godis, godis, godis zaffi!” säger hon hela tiden.

Nu ska det bli gott att krypa ner i bingen och krama kudden och sova, så jag inte sover bort hela förmiddagen i morgon, utan kan fortsätta att greja.

I morgon ska jag ta en promenad ut och gå och röra på mig. Jag ska försöka.

Ni får ha en god natt på er! 

Svenska avundsjukan

Jag hade en väldigt trög start idag, det var väldigt trögt att börja med något och jag visste inte var jag skulle börja. Jag veckostädade så bra i förra veckan, så jag har plockat och grejat. Städat toaletten, sovrummet och dammsög i köket, vardagsrummet och hallen. Jag gjorde i ordning för Zaffi i hennes låda.

 Det blev väl inte så mycket gjort, för det blev sandlådelek ute på Facebook, på ett forum där. De tror att de kan slå sig för bröstet och tro att de har gjort så himla bra ifrån sig.
Det är en privatperson som har startat den här gruppen, och nu tror de att de bara kan ta den här gruppen ifrån den här personen. Jag tycker att det är stor skam! När en privatperson har gjort något bra ifrån sig och inte ens får ett tack. Jag tycker att de kan få en liten summa pengar, när man ser att det ökar så i medlemmar. De ska bråka och de ska vara avundsjuka – det är Svenska avundsjukan. Jag är lite trött. Det är tur att jag gled ur föreningslivet, det känns skönt, för sånt liv vill inte jag ha längre.

 Sen kom min lilla pojkvän här och vi åt lite ris och en Gardafisk, som jag kallar det. Det är vit fisk med lite apelsinjuice, ingefära, crème fraiche, grädde, purjolök och paprika. Jag ska lägga ut hela receptet sen, för jag har det liggandes på en gammal blogg. Jag ska se om jag kan få fram det. Jag tror jag kalla den för Gardafisk.

 Vi titta på tvättmaskinen och sen satte han upp min brandvarnare, som jag rev ner, när den började tjuta. Det blev inte så mycket mer gjort. Nu står den en disk, som bara växer och växer! Den får jag ta hand om i morgon. Ni får ha det så gott! Nu säger Zaffi och jag natti natti!

raschia

God morgon på er alla! 

Ja, nu är det dags för mig att gå upp och gå till jobbet, för att jobba. Efter det så blir det ju helg, men jag vet inte vad som händer under helgen, jag ska väl ha middagsfrämmat, så det får blir att ta en ”raschia” med dammsugaren och jaga den, den som jag köpte för ett tag sen, den är ny och fin. Sen får jag försöka att vara lite med Zaffi. Man är inte pigg på morgonen när klockan är sex. Men nu ska jag skynda mig och äta lite frukost och sticka till jobbet, för att se vad som händer idag.


 Oj, vilken ploj jag åkte på! Jag trodde aldrig att den personen skulle lyckas med det, över huvudtaget, men min blogg har dom hittat nu. Jag känner så här – vart ska jag vända mig, ska jag sjunka genom golvet, vart ska jag ta vägen? Jag blev så paff, jag blev helt yr i huvudet av detta. Men det är ju ingen fara skedd, det är ju jag, bara jag och hur jag har levt under de här två åren, och det har inte varit så himla toppen, det har varit mycket ensamhet och tunga stunder, som pappas dödsdag, mormors dödsdag, mormors födelsedag och sådana saker. Jag skäms ju lite grand att jag har varit så ensammen, men nu hoppas jag på rätsida på 2013. Jag har ju träffat en vän som kan prata med mig och vi har lätt för att prata med varandra. Jag kände mig så pirrig i början, för jag kände mig så liten, jag är ju inte så välutbildad utan jag är en vanlig arbetare ifrån golvet. På kvällen ringde han och vi satt och prata i nästan två timmar i telefon. Jag fick ju inte så mycket gjort här hemma då, men det var trevligt. Jag kände att jag bara vill krypa ner i hans säng och gosa med honom. Jag bara längtar efter att få krama honom. Ni får ha en trevlig natt.