God morgon!
Det är tisdag – kallt och jäkligt ute! Det är full fart, för jag ska iväg på vattenpass och det känns som jag inte har gjort det på länge. Nu har jag haft lite datakunskap med elever. Jag har haft lite go kontakt med kompisar här, jag fick ett sms.
Jag har bestämt mig, jag ska inte vara någon föreningsmänniska mer – jag lägger ner det, jag orkar inte med att ”stri” om min egen ensak längre, det får vara. Jag gör mitt jobb och jag sköter mitt jobb.
Ni skiner solen och det är härligt ute, så det är lugnt och gott!
Jag hade väl ingen större lust att gå på vattenpass på eftermiddagen. Mitt karpalsyndrom utlöste sig ännu värre nu och jag hade inte med mig skenan till handen. Jag var alldeles seg och så. Jag gick in och köpte mig en banan för att få upp energin igen.
Det var tur att min kära kollega var där, så jag fick åka med henne hem, annars tror jag att jag hade gått upp. Jag är så trött på vattenpassen, det är så tråkig ledare och allting! Men det får gå… det är bråk om tider och hur man ska boka sig och det ena och det andra – det är huggsexa på det! Det är inte så kul.
Jag prata med en gammal kollega som jag jobba ihop med för många år sen. Jag har bestämt mig, vi ska ta en tur och hälsa på henne också! Vi får se när det blir och hur och var och så!
Ni får ha det så bra!
