Visar inlägg med etikett övergiven. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett övergiven. Visa alla inlägg

söndag, juni 24, 2012

övergiven


Jag har varit ensam och övergiven hela helgen. Ingen har varit och hälsat på mig och jag har inte varit bortbjuden heller, så jag har inte gjort något speciellt denna helg. Jag tog det väldigt lugnt och slöa. Jag tog mig lite av det man ska äta, sill och potatis och sånt.

På söndagen tog jag en promenad ut och köpte mig faktiskt en pizza, jag tog mig faktiskt en pizza att äta. Jag kände att jag behövde komma ut lite, jag hade inte varit ute sedan i torsdags.

Helger är det värsta jag vet
 – jag hatar helger! Och semestrar över huvudtaget. Det är bättre med måndag till fredag och jobba, för då vet man vad man gör. Nu önskar jag att jag jobbade istället för att ha semester. Nu kanske jag blir lite vov-vakt här, vi får se hur det går med Zaffi och vovven, vi får se…

torsdag, juni 21, 2012

Dagen före midsommar

Dagen före midsommar, här sitter man molkotten ensammen och jag kommer vara hemma själv hela helgen. Jag ska inte göra någonting, så jag ska åka ner till stan och köpa jordgubbar. Sen ska jag ha lite sill och potatis i morgon. Sen tänkte jag inte göra någonting, jag ska bara vara. Jag har bestämt mig, jag skiter i allihopa nu.

 Vad är midsommar? Nä, det kan kvitta nu faktiskt, det känns inte roligt. Dom kan tycka och tänka vad dom vill om mig nu, jag bryr mig inte längre. Jag ska ta en tripp ner till stan nu, men det är väl ingen man känner över huvudtaget nere på stan, så jag sticker ner på vinst och förlust.


Ni får ha det så bra och ha en glad midsommar allihopa!

fredag, april 20, 2012

helg snart

Ja, så har den här veckan knallat iväg och gått så fort. Kan inte begripa vart den här veckan har tagit vägen överhuvudtaget.
Jag visste nu att jag behövde inte anstränga mig och cykla och så. Vi struntade i det idag för det skulle bli oväder.  Det har inte börjar regna än men det sa dom på yrvädret att det skulle göra. Nu ska jag knalla vidare här. Idag ska jag vara i dom yngre åldrarna lite granna.
Få se hur det blir här under helgen.  Denna helgen tror jag det blir väldigt lugnt för jag har måsten. Städa, tvätta och greja hemma vad är det för något egentligen? Det är inte så himla kul och göra, men man måste göra i ordning sitt hem så man trivs där också. Men jag har ingen större lust. Men jag har ju fått slängt lite skräp och sådär. Vi får se. Efter jobbet gick jag faktiskt till Hemköp. Det är inte några höjdar mataffärer runt omkring mig här så man saknar ICA Kvantum Jätten faktiskt. Men jag gick in och handlade det jag behövde. Så var det en före detta jobbarkompis som gav mig tips på en Tacogratäng så den köpte jag köpte lite ingredienser kvar. Jag hade ju blandfärs hemma men nu är det slut på den också så jag måste åka upp igen.. Nu ska jag försöka göra det på lördag här.
När jag kom hem bara la jag mig ner. Jag orkade ingenting. Jag var helt slut. Det var som om någon hade slagit en plank i ansiktet på mig. Sen gick jag upp och hörde på dansbandsdags på radio Trollhättan. Det var väldigt trevlig musik så jag satt och lyssnade på det. Sen såg jag på Postkoden och sen Lets Dance. Ja, nu höll han sig inte kvar längre Fritiofsson. Ja, tio kröp jag ner i sängen och la mig för jag orkade inte med något mer.

fredag, augusti 19, 2011

ÄR JAG KONSTIG..?

God morgon!


Lyxigt, har blivit hämtad på mornarna. På jobbet har det varit som vanligt, packat upp och snyggat till inför skolstarten på måndag.
När jag kom hem vilade jag en stund, skulle egentligen stryka och diska, var för lat. Så kom ”kontrollanten” en sväng, vi fikade och pratade lite.
Lider antagligen av en liten helgdepression, inget märkvärdigt alls, stor omvälvning och jag är singel. Jag känner mig lite övergiven och ensam, ändå känns det på något sätt som om att det inte är slut. Men det är det, och jag är ensam. Men jag kommer att klara mig, det kommer bara vara väldigt jobbigt ett tag.
Det kanske inte är så konstigt att människor känner sig isolerade och ensamma, när vi tänker på hur samhället är uppbyggt. Vi bor i städer tillsammans med tusentals andra människor, utan att egentligen vara synliga för varandra. Det finns inget utrymme för omsorg om andra människor i den tidspress vi lever under och vi orkar sällan bry oss om någon annan än oss själva.
Många människor har både familj, vänner och en kärleksrelation, men trots det känner de en djup ensamhet i sitt inre.
Nej, sluta prata om detta. Nu blir det godis, TV:n och ett glas vin…