Torsdag – Veteranbilsträff i Gräfsnäs

Dagen började på bästa sätt. Det är något alldeles speciellt med att vakna och ha katten liggande tätt intill. Den stunden ger ett lugn som är svårt att beskriva.

Efter frukosten tog jag det lugnt hemma. Till lunch lagade jag en enkel men god potatis- och purjolökssoppa. I sommarvärmen känns det skönt med mat som inte är alltför tung.

Lite senare fick jag frågan om jag ville följa med till veteranbilsträffen i Gräfsnäs. Ett sådant erbjudande tackar man inte nej till. Jag tycker om att besöka veteranbilsträffar, inte bara för bilarna utan också för den härliga gemenskapen som finns där.

När vi kom fram möttes vi av en fantastisk miljö. Gräfsnäs slottspark är en vacker plats, och tillsammans med alla klassiska fordon skapas en speciell känsla. Det var många fina veteranbilar på plats – klassiska Volvo, Saab, amerikanska bilar och många andra välbevarade fordon.

Det som gjorde mig allra mest glad var att jag fick se en Opel Manta. Direkt kom minnena tillbaka. En gång i tiden ägde jag själv en sådan bil. Min Opel Manta var grön och hade ett vackert vinyltak. Att få se samma bilmodell igen väckte många fina minnen från en annan tid i livet. Det är just sådana ögonblick som gör veteranbilsträffar så speciella – bilarna berättar inte bara sin egen historia, utan väcker också våra egna minnen till liv.

Vi strosade runt bland bilarna, pratade med några av utställarna och njöt av den trevliga atmosfären. Det är alltid roligt att träffa människor som delar sitt intresse och gärna berättar om sina fordon.

En av de saker jag tycker allra mest om i Gräfsnäs är att promenera runt slottsruinen. Det är en plats där man verkligen kan känna historiens vingslag. Jag tycker om att stanna upp en stund, titta på de gamla murarna och njuta av den vackra naturen runt omkring. Det ger ett lugn och gör att man glömmer vardagens stress för en stund.

För mig är ett besök i Gräfsnäs inte bara en veteranbilsträff. Det är en helhetsupplevelse med fina bilar, vacker natur, historia, god mat och trevlig gemenskap. Det är just den kombinationen som gör att jag gärna återkommer år efter år.

Under eftermiddagen gick vi in på caféet och tog en fika. Jag åt en riktigt god räkmacka på rågbröd tillsammans med en kopp kaffe. Det blev en mysig paus innan vi fortsatte att titta på bilarna.

Jag vill rikta ett varmt tack till alla arrangörer och utställare som gör dessa träffar möjliga. Ert engagemang betyder mycket och skapar glädje för så många besökare.

Nu ser jag redan fram emot nästa veteranbilsträff och nya fina möten längs vägen.