Blogg söndag
Idag var det årsmöte. Jag gick upp tidigt i morse för att hinna förbereda mig i lugn och ro innan dagen började på riktigt. Det var fortfarande mörkt och tyst i huset när jag kom ut i köket. Jag satte på kaffet och började baka en kaka till mötet. Det är något speciellt med de där stilla morgontimmarna när man får börja dagen i lugn takt.
Doften av den nybakade kakan spred sig i hela köket medan jag satt vid bordet med datorn och försökte skriva ut alla dokument som behövdes inför mötet. Papper skulle ordnas, saker skulle kontrolleras en sista gång, och jag ville känna att allt var i ordning innan jag skulle iväg.
Det är något särskilt med sådana morgnar – när allt är stilla och man förbereder sig i lugn och ro innan dagen tar fart. Men just i morse ville inte tekniken riktigt samarbeta. Min skrivare började skriva ut en massa konstigt, som om den skrev ut skräp från något gammalt dokument. Jag försökte få ordning på den, men den gick faktiskt inte att fixa just då. Det var lite frustrerande när man bara vill få allt klart.
Till slut fick jag ändå ihop det jag behövde. När allt var klart gjorde jag mig i ordning och tog mig mot mötet. Tur att det finns snälla människor som kan hämta mig. Jag hade dessutom med mig formen med kakan jag hade bakat.
Den här gången gjorde jag en liten förändring i receptet. I stället för kokos använde jag havregryn på kakan. Jag tänkte att det inte är så många som tycker om kokos, så ibland får man tänka lite extra och göra om receptet så att fler kan tycka om det. Receptet jag utgick från finns här:
https://recept.se/recept/havretosca-i-langpanna
Men samtidigt gnager något i mig. Jag har läst kommentarerna och det gör mig faktiskt ledsen. Ibland känns det som om orden som skrivs saknar empati och förståelse, som om det inte finns någon känsla bakom dem alls. Ord kan göra mer än man tror – de kan såra, särskilt när man själv försöker vara öppen och dela med sig.
Jag önskar ibland att människor stannade upp en liten stund innan de skriver. Att de tänker på att det finns en människa på andra sidan som faktiskt läser orden. Empati och omtanke kostar så lite, men betyder så mycket.
Årsmötet gick bra och vi gick igenom alla punkter. Jag blev kvar i styrelsen i ytterligare två år, vilket känns både fint och lite hedrande att få fortsatt förtroende.
Kakorna jag hade bakat blev verkligen uppskattade. De tyckte att de var jättegoda och flera tog en bit till. Det är alltid lika roligt när något man har bakat uppskattas.
Efter mötet gick vi ut och åt tillsammans. Det blev en trevlig stund där vi kunde prata lite mer avslappnat efter allt som hade gåtts igenom under mötet. Jag åt en ciabatta med pulled pork och det smakade riktigt bra.
När jag tänker tillbaka på dagen känns det ändå fint – en tidig morgon i ett stilla kök, ett möte som gick bra, uppskattade kakor och en trevlig stund tillsammans efteråt.
Nu får kvällen bli lugn och stillsam hemma, och jag känner mig tacksam över dagen som varit.
13 kommentarer:
Brukar man inte skriva ut alla papper dagar i förväg och inte i sista minuten. Det är ju mycket att skriva ut. Vet inte hur du har det med detta. Skulle vara kul att få veta om det blev välbesökt eller inte.
Brukar man inte skriva ut alla papper dagar i förväg och inte i sista minuten. Det är ju mycket att skriva ut. Vet inte hur du har det med detta. Skulle vara kul att få veta om det blev välbesökt eller inte.
Varför tar du aldrig bussen? Eller varför hämtar du aldrig någon? Varför ska du alltid hävda dig och få det att låta som att du gör det största jobbet. Och skrivaren fick väl någon annan fixa som allt annat. Sluta försöka allting och kör över duktiga människor som inte skryter om sina kakor och åker snålskjuts på folk.
Det var faktiskt en vänlig person i styrelsen som ville hjälpa till eftersom jag hade bakat. I en förening hjälps man ofta åt med olika saker. Någon fixar papper, någon tar med fika och någon annan hjälper till att bära saker.
När det gäller utskrifter gör man ibland klart saker i god tid och ibland närmare mötet beroende på hur materialet ser ut.
Jag kan också berätta senare hur mötet gick och om det blev välbesökt.
Men jag vill också säga att tonen i vissa kommentarer blir ganska hård. Om man vill diskutera går det bra, men då behöver det ske på ett respektfullt sätt.
Funderar hur du leder mötet
Du kan väl inte använda AI på mötet
Du har ju svårt med bokstäver och siffror . Årsmötet har många punkter med siffror mm.
Funderar hur du leder mötet
Du kan väl inte använda AI på mötet
Du har ju svårt med bokstäver och siffror . Årsmötet har många punkter med siffror mm.
Är ni inte flera i styrelsen
Du säger att du gär det mesta själv. Ni borde ju vara minst 5 i styrelsen.
Såg du Dokument utifrån om AI på tv1 söndag. Där kom frågan fram om AI. AI spottar bara ut slasktexter som är långa som toarullar
Så fick den gamla tanten komma ut och skryta om sin kaka och få lite klapp på axeln. Sluta framställ dig som att allt hänger på dig. Vem fixade egentligen skrivaren? Grannen?
läs dagen blogg info
Nej tack! Du sitter bara och gör dig märkvärdig fast det är dom andra som sliter.
Jag vill också förtydliga några saker.
När det gäller saker som att plocka isär och rengöra utrustning så gör jag sådant själv. Det är inget konstigt med det. I en förening hjälps man ofta åt med olika uppgifter – ibland gör man saker själv och ibland hjälper man varandra.
Jag har till exempel bakat till möten och bidrar på det sätt jag kan. Andra personer hjälper till med andra saker. Det är så samarbete brukar fungera i en förening.
När det gäller AI använder många människor i dag tekniska hjälpmedel när de skriver. Det betyder inte att tankarna eller erfarenheterna inte är mina.
Jag vill också säga att tonen i vissa kommentarer ibland blir ganska hård. Vill man diskutera innehållet i bloggen går det bra, men då behöver det ske på ett respektfullt sätt.
**.
Sorry men det där är väldigt svårt att tro på. Att du plockar i sär och skruvar med saker. Du sitter väl och glor medans andra får hjälpa dig.
Skicka en kommentar