Kära bloggen.
I dag är en sån dag där allt bara känns tungt. Inte för att något särskilt hände, utan för att allt liksom samlades på hög. Tankar, ord, förväntningar. Jag blev trött på att förklara, trött på att bli misstolkad, trött på att folk tror sig veta vem jag är.
Det är märkligt hur snabbt människor drar slutsatser. Några meningar räcker tydligen för att sätta en etikett på någon. Som om ett helt liv får plats i en kommentar. Som om man är samma person varje dag, varje timme, varje stund.
Ibland vill jag bara vara tyst. Inte försvara mig, inte rätta, inte förklara. Bara få existera utan att bli analyserad. Men det är svårt när allt man gör ska tolkas, värderas och bedömas.
Jag vet vem jag är.
Jag vet vad jag menar.
Och det får räcka, även när andra inte förstår.
Kära bloggen,
i dag behövde jag skriva av mig.
I morgon kanske det känns lättare.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar