.jpeg)
Kvällsro, Bingolotto och en serie som berör
.jpeg)
På dagen tog vi en promenad runt ett ställe som var fint pyntat. Synd bara att vi gick där i dagsljus – det hade nog varit extra mysigt på kvällen med alla ljus tända. Ändå var det skönt att komma ut och röra på sig.
Ibland blir de där enkla kvällarna de allra bästa. Vi satte oss ner, slog på Bingolotto och kände att det var fint att samtidigt kunna stötta Dyslexiförbundet genom bidraget. En lugn stund tillsammans, lite gemenskap – och så tv:n som fick fortsätta rulla vidare.
Det var då vi fastnade för serien Sanningen på TV4. Serien tog plats stillsamt, utan att ta över hela kvällen, men tillräckligt för att väcka intresse. Det visade sig snabbt vara mer än bara ännu ett kriminaldrama. Samtidigt fortsatte bingon, med sina små stunder av spänning och pauser för samtal.
Vi avslutade året med ett glas bubbel, och det blev så mysigt. En fin stund att dela tillsammans.
Det blev en sådan där kväll som inte kräver så mycket, men som ändå ger mycket tillbaka.
Ett nytt år och vardagens små steg
Nu har det nya året kommit, och med det både hopp och försiktiga förväntningar. Man vet aldrig riktigt vad som väntar, men vi hoppas på ett år som får vara lugnt och stabilt. Dagarna får gärna börja med promenader, att strosa runt utan mål och att ta hand om det lilla i vardagen.
Ett prov ska skickas till Wasa, och nu väntar vi på svar från analysen av brödet. Det är en sådan sak som kanske kan verka liten, men som ändå väcker nyfikenhet och lite spänning. Små händelser som ger vardagen innehåll och något att se fram emot.
Kanske är det just så vi vill möta det nya året – med lugn, eftertanke och tid för det som faktiskt betyder något.
7 kommentarer:
Nu lyser ditt ego. Skicka prov till Wasabröd. Du är i din bubbla hela tiden och vägrar göra något fysiskt och meningsfullt. Sitter på dina digitala möten. Sätt igång och lever ett riktigt liv och inte ett digitalt liv som är långt från verkligheten
Jag delade min upplevelse av ett bröd som jag och flera andra tyckte var smaklöst. Att ge återkoppling och ställa frågor är inte ego, utan helt normalt.
Mitt liv består av både fysiska och digitala delar – precis som för många andra. Det är verkligt för mig, även om det inte ser ut som ditt.
Hoppas man inte behöver dela skyddsrum med någon som på riktigt gnäller på bröd. Då har man inte haft många utmaningar i livet. Kanske blir så att då letar man problem istället. Helt otroligt hur människor blir hjälplösa för allt.
Att jag kan skriva om vardagliga saker betyder inte att jag saknar erfarenhet av svårigheter eller utmaningar i livet. Alla väljer vad de delar offentligt.
>
> Min blogg handlar om vardagen så som jag upplever den – stort som smått. Det är inget gnäll, utan reflektion. Om det inte känns relevant för dig är det okej att inte läsa vidare.
Och här är ett **kortare, ännu rakare alternativ** om du vill hålla det väldigt enkelt:
> Min blogg handlar om vardagen, inte om att jämföra livsöden. Det jag väljer att dela definierar inte hela mitt liv.
Har för lite att göra. Då kan man hålla på med sådant.
"Och här är ett **kortare, ännu rakare alternativ** om du vill hålla det väldigt enkelt:" AI gör påhittade texter och du väljer ett alternativ. Då finns det ju noll kreativitet i din blogg. Dom kreativa är dina läsare och det enda mänskliga. Här blir det också tydligt att varje gång du lägger ut vad AI rekommendera dig och tidigare förnekat att du använder AI så ser man att du inte förstår vad du lägger ut. AI avslöjar dig men det förstår inte du.
Jag har aldrig dolt att jag ibland tar hjälp av verktyg för att formulera mig, särskilt eftersom jag lever med dyslexi. Det förändrar inte mina upplevelser, tankar eller det jag vill säga.
Min blogg handlar inte om att visa kreativ prestation, utan om vardag och reflektion utifrån mina förutsättningar. Det räcker för mig.
Jag tänker inte fortsätta diskutera hur jag väljer att skriva. Den som inte uppskattar innehållet är fri att sluta läsa.
Skicka en kommentar