torsdag, december 18, 2025

När Al möjliggör jämlika villkor i ett textbaserat samhälle

AI är inte ett uttryck för lathet eller bristande förmåga. För många människor är det ett nödvändigt stöd för att kunna delta fullt ut i ett samhälle där skriftlig kommunikation är norm.

När AI används för att kommentera, förtydliga eller strukturera texter handlar det om tillgänglighet. Det är ett sätt att säkerställa att innehållet kan tolkas korrekt och att budskapet når fram, trots språkliga hinder. På samma sätt som stavningskontroll, talsyntes eller andra hjälpmedel är AI ett kompensatoriskt verktyg – inte en ersättning för eget ansvar eller eget tänkande.

För personer med läs- och skrivsvårigheter kan AI fungera som ett arbetsredskap. Det möjliggör sakliga svar, tydligare resonemang och en mer konsekvent struktur. Syftet är inte att förenkla arbetet, utan att skapa förutsättningar för att arbeta på lika villkor i sammanhang där språk ofta avgör vem som tas på allvar.

Att använda stöd för att andra ska kunna tolka en text korrekt är ett ansvarstagande. Det minskar risken för missförstånd och flyttar fokus från språkliga brister till innehållets faktiska betydelse. Det är där diskussionen bör ligga – i sakfrågan, inte i formen.

När hjälpmedel ifrågasätts som fusk eller genvägar osynliggörs de hinder som många lever med dagligen. Resultatet blir ett exkluderande synsätt där vissa röster ges tolkningsföreträde, medan andra tystas på grund av hur de uttrycker sig snarare än vad de faktiskt säger.

Ett moget och inkluderande samhälle erkänner behovet av anpassningar. Stöd är inte ett privilegium, utan en förutsättning för delaktighet. AI är ett av flera verktyg som kan bidra till detta – när det används med omdöme, transparens och respekt för innehållet.

Tillgänglighet är inte en förmån. Det är en grundläggande del av ett demokratiskt samhälle.


13 kommentarer:

Anonym sa...

Tycker det är bra att AI text stoppas på t.ex. högskolor. Jag ser ju även här hur du väljer akademisk text och litar helt på den fast den många gånger är missvisande och mer flummig än lärorik. Även där du pratar på tiktok är inte ens hälften av språket du använder i din blogg.
Gratis text lär sig ingen av, det blir endast snabba genvägar.

Anonym sa...

Håller med! Och jag förstår heller inte varför du väljer ett akademiskt språk när du inte har det i verkligheten. Ok om man behöver hjälp med vissa ord och ordningsföljder men att göra texten till en avancerad text när man själv lägger fel ordföljd och uttalar ord fel blir bara pinsamt. Som att skriva av facit från en mattebok och posta i bloggen fast alla vet att man inte kan räkna. Hejja högskolorna som förbjuder AI. Fusk är inte ok.

Anonym sa...

Dessutom är chatgpt inte alltid trovärdigt och faktabaserat, den här bloggen är ett bra exempel på det. Den ordbajsar mest ut onödigt dravel. Djup analys blir svårare.

Anonym sa...

Det här inlägget har vi hört. Du verkar ju inte ha koll på vad du lägger ut i din blogg. Ingen verkar hålla med så varför postar du igen?

Anonym sa...

En lång och tråkig och upprepning av AI akademisk text. Stämmer dåligt in på dig.

Gullans svårigheter med Dyslexi sa...


Kommentarerna bekräftar exakt den problematik som inlägget beskriver.

Fokus flyttas från innehållets sakfråga till språkets form, från argument till person. Antaganden görs om förmåga, intention och ansvar – baserat på hur texten upplevs, inte vad den faktiskt säger.

Att använda språkligt stöd innebär inte att ansvar, förståelse eller kritiskt tänkande upphör. Det innebär att innehållet görs tillgängligt i ett samhälle där språknormer ofta avgör vem som tas på allvar. Skillnaden mellan muntligt och skriftligt språk, mellan plattformar och sammanhang, är varken ovanlig eller problematisk.

AI är inget facit. Det är ett verktyg. Precis som andra hjälpmedel kräver det omdöme, granskning och ansvar hos den som använder det. Att avfärda hela innehållet genom att misstänkliggöra stödet är inte en kvalitetsgranskning – det är en exkluderande hållning.

Diskussionen handlar inte om högskolors regelverk, utan om tillgänglighet, delaktighet och rätten att bli bedömd utifrån innehåll snarare än språklig perfektion.

--


Anonym sa...

Du ser AI ger dig svar på frågor istället för att du tänker själv och formulerar dina svar på egen hand. AI blogg ingen personlig blogg. Och AI svamlar saker av noll intresse istället för sakliga debatter och du vältrar dig i ord och meningar du själv inte begriper. Låt folk ha sin åsikt, folk vill inte ha AI i studier respektera det!

Anonym sa...

Håller inte med dig alls!

Anonym sa...

Hade du förstått dina AI texter du blint förlitar dig på (utan att läsa) så hade du också sett vilka fabler du postar. AI är bra absolut men att förlita sig och få fram relevant fakta får man djupgräva på egen hand. Detta är viktigt att lära sig även om man har dyslexi.

Anonym sa...

Håller inte alls med dig. AI gör att människor slutar tänka själv. Folk med dyslexi har klarat sig bra med andra hjälpmedel innan AI tramset. Men är man som du som jag uppfattat är en person som inte orkar ta tag i saker så förstår man att snabba lösningar är dom bästa.
Hela bloggen är ju inte dina ord längre. AI svarar bara I AI format. Värdelöst. Vart finns den tänkande människan som sätter egna ord i ett sammanhang?

Min blogg och min röst sa...




Åsikter om AI i studier, högskolor och examination är en separat diskussion. Den rör regelverk, bedömning och utbildningssystem – inte rätten att använda hjälpmedel i eget skrivande, opinionsbildning eller offentlig debatt.

Att använda språkligt stöd innebär inte att tänka mindre. Det innebär att tänka med andra förutsättningar. Innehåll, ståndpunkter och ansvar ligger fortfarande hos den som publicerar texten. Att påstå motsatsen bygger på en föreställning om att korrekt språk automatiskt är liktydigt med självständigt tänkande – en föreställning som i praktiken utesluter många.

Skillnaden mellan personligt uttryck och begriplig text är inte ett bevis på okunskap. Människor uttrycker sig olika i tal, skrift och på olika plattformar. Det är normalt, inte suspekt.

Att reducera diskussionen till personangrepp, antaganden om motivation eller påståenden om lathet tillför inget sakligt. Det bekräftar snarare hur snabbt samtalet glider från innehåll till misstänkliggörande när språknormer ifrågasätts.

Detta är inte en blogg om AI-teknik. Det är en blogg om tillgänglighet, makt och vem som tillåts delta i textbaserade sammanhang. Den diskussionen kvarstår oavsett om vissa ogillar verktyget som används.

Oenighet är tillåten. Personangrepp och nedvärderande omdömen bidrar däremot inte till någon meningsfull debatt.


Anonym sa...

Hur kommer det sig att du talar så dålig svenska när du använt hjälpmedel så länge och är så gammal? Har du autism också? Man ser hur du nästan ofriviligt viftar med ena handen när du pratar. Så upptäcktes en släkting till mig att hon hade svår autism.
Hon bor på gruppboende.

Anonym sa...

Här rör AI till det, du får ut en text om AI som hjälpmedel men hela sammanhanget fixar inte AI så du måste ge ledtrådar så du får dom svar du vill ha. Den här bloggen är nog det pinsamaste jag läst. Det är INGET personangrepp utan fakta. Du bara matar ut texter som du själv inte förstår och sen blir det bara kaos av allt.