Blogginlägg – Reflektioner från mötet och tankar framåt
En positiv och stabil start på veckan
Gårdagen blev betydligt mer positiv än jag hade förväntat mig och gav en varm och stabil start på veckan. Stämningen under mötet var respektfull, fokuserad och konstruktiv, och innan det digitala mötet började blev jag dessutom bjuden på middag av vår sekreterare. Det var en omtänksam gest som hjälpte mig att samla mig och förbereda mig i lugn och ro — något jag verkligen behövde.
Arbetet med två viktiga skrivelser
Vi arbetade med två centrala skrivelser som skickats in till Funktionsrättsrådet. För mig som lever med dyslexi kan flera dokument samtidigt vara en utmaning, vilket gör stödet från vår sekreterare så viktigt. Hon hjälpte till att säkerställa att allt blev tydligt och korrekt formulerat.
Den första skrivelsen rör vår lokalförenings delaktighet i Funktionsrättsrådet och hur olika metoder används för att kartlägga elever.
Skrivelsen har nu gått igenom i Funktionsrättsrådet och skickas vidare till olika instanser i kommunen. Dessa instanser återkommer med sina svar till rådet, och därefter får vi vår återkoppling.
Processen – långsam men viktig
Att arbeta med skrivelser innebär ofta en lång och ganska trög process. Ibland kan väntan kännas frustrerande, särskilt när frågorna berör barn, familjer och skolmiljöer där tiden är en viktig faktor. Samtidigt finns också en trygghet i att veta att varje steg faktiskt tas på allvar och att beslutsvägarna följs noggrant.
Även om det går långsamt, är det tydligt att arbetet rör sig i rätt riktning — och det skapar hopp.
Fördjupning kring problematisk skolfrånvaro
Den andra skrivelsen handlar om problematisk skolfrånvaro i grundskolan. Vi skickade in den för över två år sedan, och sedan dess har den bearbetats av Utbildningsförvaltningen efter önskemål om vidareutveckling.
Det känns skönt att se att processen nu äntligen tagit fart igen. Det är ett område som berör djupt — inte bara organisatoriskt, utan också känslomässigt. Varje utebliven skoldag för ett barn bär ofta en historia, oro och ibland även familjers kamp i bakgrunden.
Rådets fortsatta arbete
Funktionsrättsrådet har nu tagit tillbaka ärendet, vilket innebär att processen går in i en ny fas. De är noggranna i sitt arbete, och att följa hur de för frågorna vidare till rätt kommunala instanser ger en känsla av stabilitet.
Inför nästa möte kommer rådet att bjuda in en representant från Utbildningsförvaltningen för att fördjupa dialogen. Det är ett viktigt steg som visar att frågan prioriteras och att vi går mot mer konkreta samtal.
Vardagsrutiner som skapar balans
Måndagsmorgonen började som vanligt med havregrynsgröt och min batterivisp som sköter omrörningen medan jag duschar. Det är enkla rutiner, men de ger mig ett lugn och en förutsägbarhet som betyder mycket — särskilt när mycket annat i livet rör sig hela tiden.
Känslor kring bloggens framtid
På senare tid har jag funderat mycket på bloggandet och vad det betyder för mig. Beslutet att stänga kommentarsfälten kom efter en period där tonen där blivit allt mer negativ. Jag vill inte bära sådant som tynger i ett sammanhang som från början skapades för att ge energi.
Bloggen har varit en plats där jag kunnat uttrycka mig, bearbeta tankar och dela min vardag och mitt engagemang. Men nu behöver jag känna efter hur jag vill fortsätta. Kanske behövs en paus, kanske en omformning — kanske något helt nytt längre fram.
En vilopunkt framåt
Det viktigaste för mig just nu är att lyssna inåt och låta skrivandet vara något som stärker mig. Bloggen kommer att ligga kvar, och jag kommer tillbaka när det känns rätt — när inspiration och glädje får vara drivkraften.
Att ge sig själv tid är ibland den finaste gåvan man kan ge.
15 kommentarer:
När du skriver i din blogg får många läsare en annan bild av dig än texterna du skriver. Det verkar som du inte är den som du vill vara I texterna utan är någon annan. När du får kritik slår du bakut och inte tar åt dig. Du får rannsaka dig själv.
Du har själv skapat stämningen i bloggen. Jagar på folk som inte gillar dig eller din blogg, du ber folk utifrån vara elaka mot dina läsare. Tror ingen bryr sig om du stänger ner. Det enda du gör är att sprida dålig energi. Är man elak så kan du inte räkna med att folk är Vänliga tillbaka.
Flera elever är avstängda på högskolan pga fusk med AI text. AI är fusk och du behöver inte tänka själv vilket märks även i din blogg. Du får texter serverat som du inte ligger bakom och som du själv inte äger.
Du verkar ju inte vara världens trevligaste, startar bråk och sprider lögner om folk, hänger ut bra människor trots att du själv är den skyldige för bråk som uppstår. Förstår att bloggen går dåligt då.
Trevliga människor hade aldrig fått så här mycket kritik.
Du skriver om skrivelser på mötet om skolfrånvaro. Läser man dina gamla texter skriver du att du själv inte gick till skolan när du skulle. Nu sitter du själv i möten om detta. Rimmar dåligt. Du får rannsaka dig själv först.
Batterivisp i grytan. Trodde det var AI som vispade runt.
ag har läst kommentarerna som kommit in, och jag vill bemöta dem på ett lugnt och tydligt sätt. Bloggen är min plats för reflektion, tankar och erfarenheter, och den har alltid varit ett forum där jag försökt skriva öppet och ärligt.
Under den senaste tiden har tonen i kommentarsfältet förändrats. Det är mycket personangrepp, spekulationer och hårda ord som inte handlar om sakfrågor, utan om mig som person. Sådant gör mig både ledsen och trött, och det tar bort glädjen i att skriva.
Jag är öppen för konstruktiv kritik, men jag accepterar inte kränkningar eller påståenden som saknar grund. Därför har jag valt att stänga kommentarsfälten. Det här beslutet handlar inte om att tysta någon, utan om att värna min egen trygghet och min möjlighet att fortsätta skriva på ett sätt som känns hållbart.
Bloggen kommer att finnas kvar, men jag kommer att skriva i min egen takt och på mina egna villkor. Jag fortsätter för att det ger mig något positivt — inte för att leva upp till någon annans bild av vem jag borde vara.
Så fort du får kritik kallar du det kränkning. När ska du se vad du själv orsakar? Ödmjuka människor ser sin del och vill förändras, sen finns såna som du som startar nya krig och är otrevlig men skyller allt på alla andra. Såna ska man hålla sig borta ifrån. Du själv har skrivit om folk som sagt upp kontakten med dig. Jag tror knappast det är deras fel. Du ser ju aldrig din del, är elak och spydig i kommentarerna. Lyssnar inte och hämtar folk utifrån som kränker dina läsare du är hämndlysten. Ingen trevlig person håller på så. Skaffa dig självkänsla istället för att vara avundsjuk och attackera folk som är livsglada och lever ett ljust glädjefullt liv.
Men vi ska bära ditt skit menar du? Som fler har skrivit att du har startat ett negativt klimat på din blogg. Folk har blivit uthängda, falskt anklagade för att du är olycklig och missnöjd över ditt egna liv. Du älskar att se folk vara osams eftersom du själv inte klarar behålla dina vänner, då måste du förstöra för andra genom att vara elak. Hejjar på när du hämtar folk som spyr galla över oskyldiga människor i bloggen och säkert utanför också fegt! Fruktansvärt. Och det är aaaaldrig ditt fel.
Inget bra föredöme för människans yngsta känner jag. Jagar på folk som du är avundsjuk på allt för att slippa ta tag i sig själv och det som skaver på insidan.
Liten stad folk pratar.
/Maria
Jag ser att ni har mycket starka åsikter om mig som person, men jag vill vara tydlig med att jag inte känner igen den bild som målas upp här. Jag kommer inte gå in i diskussioner som bygger på personangrepp, spekulationer eller påståenden som inte stämmer. Det leder ingenstans och det är inte ett klimat jag vill ha på min blogg.
Jag har aldrig bett någon att kränka andra och jag tänker inte ta ansvar för ord eller handlingar som inte är mina. Varje människa har sitt eget ansvar för hur man uttrycker sig, både här och i andra sammanhang.
Att jag sätter en gräns och stänger kommentarsfältet handlar inte om att fly från kritik, utan om att värna min egen trygghet och mående. När tonen blir så här hård och personlig är det helt enkelt inte en miljö som är bra för mig att fortsätta delta i.
Jag önskar er allt gott, men jag väljer nu att avsluta den här diskussionen.
/ Gullan
Du ljuger hela tiden. Dom flesta vet att du hämtar folk utifrån för att trycka till dina läsare, alla har sett det så sluta skyll på dina läsare att fara med osanning.
Klart du inte känner igen. Du lever ju i en helt annan värld. Och varför ljuger du? Klart du hämtat in folk det kan vi alla bekräfta. Likaså att du startar konflikter och bråk med folk. Men skyller man allt på andra så förstår jag att man inte ser sin egen del i nått. Såna människor går inte att umgås med. Det är väl därför många avslutat vänskap med dig? Ett ämne du själv tagit upp.
Det här är AI som äger bloggen. En robot det märks eftersom alla kommentarer möts med samma upprepande tex. Stänga kommentarer säger AI att du ska göra har tant missat det?
Lär dig skillnad på personangrepp och fakta. Klart man uppfattas som obehaglig när man skickar folk för att kriga mot människor som är trevliga och fantastiska på alla sätt. Jag står iaf för att det är ett fruktansvärt elakt beteende. Folk pratar om det här och det är något du själv skapat. Mobba inte andra för att du själv är och blivit mobbad. Straffa inte genuint fina människor för att du själv känner dig liten på insidan.
Men usch va hemskt!
Skicka en kommentar