Trött på energitjuvar och tjat
Jag är så trött.
Inte bara fysiskt, utan på djupet. Trött på att hela tiden behöva vara “på”. Trött på energitjuvar, trött på pepp, trött på tjat.
Det är som om hela världen skriker: “Tänk positivt!”, “Gör det bästa av situationen!”, “Kom igen nu, lite till!”
Men ibland orkar man bara inte. Och det borde få vara okej.
Jag vet att jag bär på en styrka. Jag vet att jag klarar mer än jag tror.
Men just nu… just nu vill jag inte vara stark. Jag vill få vara tyst. Lämna verktygslådan i hallen och bara andas.
Det finns en särskild sorts trötthet som kommer av att alltid behöva förklara sig.
Av att behöva kämpa för det andra får gratis.
Av att aldrig riktigt känna sig ikapp, hur mycket man än försöker.
Och så kommer det där tjatet.
Inte bara från andra, utan från en själv också. Den där inre rösten som säger att man borde rycka upp sig, borde göra mer, borde vara gladare. Jag är trött på den också.
Idag vill jag bara få finnas.
Inte prestera. Inte förklara. Inte le när jag inte känner för det. Bara vara.
Så om du också är trött – på energi, på tjat, på allt – så ser jag dig.
Vi får vara trötta ibland. Det betyder inte att vi har gett upp.
Det betyder bara att vi har kämpat länge.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar