Vår kommun har nyligen infört en mobilfri skola, och jag känner mig lite kluven inför beslutet. Å ena sidan tycker jag att det är bra att eleverna får fokusera mer på undervisningen och mindre på sina skärmar. Å andra sidan ställs de inför andra utmaningar, som att använda analoga klockor.
På vår skola sitter det en analog klocka i klassrummen. Många av eleverna har svårt att läsa av tiden på den och säger att de hellre föredrar digitala klockor. Jag kan verkligen förstå dem, särskilt eftersom flera av dem har matte- eller lässvårigheter som redan gör vardagen extra utmanande.
För att möta dessa utmaningar har vi nu satt upp både analoga och digitala klockor i korridorerna. Det känns som en bra kompromiss – eleverna får en chans att öva på att läsa den analoga tiden men kan också snabbt och enkelt se tiden på de digitala klockorna om det behövs. Många elever har uttryckt att de uppskattar den lösningen, och det känns fint att kunna erbjuda något som fungerar för fler.
Jag minns själv hur svårt jag tyckte att det var att lära mig klockan som barn. Jag behövde extra hjälp och träning för att få till det. För vissa elever kan det kännas som ännu en "omöjlig uppgift", särskilt om de redan brottas med matte eller dyslexi.
Vad tycker ni? Ska vi hålla fast vid de analoga klockorna av tradition, eller ska vi hitta fler lösningar som underlättar för alla? Kanske är det som med mobilförbudet – det handlar inte om att välja det ena eller det andra, utan att hitta balansen.
Jag är nyfiken på hur andra skolor hanterar det här!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar