God morgon kan man säga. Jag fick stiga upp klockan fem här på måndag morgon när jag är ledig och alltihopa. Man blir lite nervös när man ska resa, men det får ju gå. Jag tog en tidigare buss in till resecentrum för att se var den andra bussen är. Det gick ju bra, jag kom till Uddevalla, till läkaren där. Jag blev så trött, nu har jag gått här i över fyra veckor. Nu är det nittio dagar, tre månader, som jag får vänta. Det är ju ingen sjukdom om man säger så, men om man har nedsatt syn på det dåliga ögat och får det friska ögat åt helvete så blir det pannkaka. Så jag blev ganska irriterad. Jag stannade till på ett ställe – det finns ju ingen toalett när man kommer nånstans heller. Det var ju ingenting öppet, inget café som var öppet, som det är här i stan. Det var heldött i Uddevalla, tomt. Jag tycker det är konstigt, ska samhällena dö ut, ska man springa till ett shoppingcentrum? Jag tycker de små företagen ska finnas. Jag var tvungen att köpa mig en kaffe där och ta mig en smörgås. ”Ska du dricka kaffe eller ha nåt annat?” Jag fick inte låna toaletten ens. Det var det enda som var öppet på den gågatan. Jag fattar inte, men jag köpte. När jag skulle hitta bussen tillbaka, det var ett helvete för mig. Men jag kom på att jag tar kort på skyltarna, och så ser jag om det står Trollhättan på dem.
Men jag kom på rätt buss, och så fick jag ett sms, så kunde jag markera det och lyssna på det. Då ville min väninna träffas och ta en fika. Men då var vårt favoritställe stängt, så vi gick till ett annat ställe. Det var tur att vi gick dit. Så vi träffade två andra kolleger, så vi fick prata lite skit och sådär. Det blev två timmar extra i stan, men det var kul att göra.
Sen kan jag tipsa: om man åker utomlands nu och inte kan språket. Då tycker jag att du ska ladda ner Say Hi. I Appstore heter den så, Jag kan prata med… jag kan ju ingen engelska, jag har ju en inneboende som bara pratar engelska. Det är jättekul! Men ni får ha det så gott så hörs vi!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar