Jag känner mig som en disktrasa,
allt är ur mig helt och hållet. Jag gör bara det jag ska göra, inte mer. Jag
känner att jag är lite seg och så här. Jag tycker att, ”nä nu får det vara”!
Vi ska åka till Värmland, men jag
känner att jag skulle vilja bara vara hemma. Egentligen är sista helgen med
fint väder, men jag känner ingen motivation, jag känner ingen glädje. Jag
känner ingenting, jag är bara trött och vill vara i fred. Jag vill sova och ta
det lugnt – så känner jag mig. Men det kanske blir bättre efter dagen, vi får
se hur jag känner då.
Jag tog mig med tunga steg ner
till spinningen i fredags. Jag tyckte det var konstigt när jag kom ner. Jag var
nere en kvart innan det skulle starta och det var ingen ledare där. Jag tänkte,
hjälp! Hur fasen ska jag få ordning på sadeln och styret? Ja, jag får testa-
det är ju är lite krångligt och sådär tycker jag. Det var ju tur att där var
några som satte på lite musik och vi började trö. Helt plötsligt så flyger det
in en tjej som ska göra detta. Men hon skulle inte ha haft det egentligen. Hon
hade inte på headsetet och man hörde inte vad hon sa. Hon bara körde stenhårt
på spinningen. Jag höll på i mina 6 minuter, sen gick jag av för jag kände att
det här var inte helt okej. Jag tycker att då kunde dom
ha ställt in spinningen. Vi var 8 stycken på den här träningen. Sen var pojken
och hämtade mig och sen var jag och hämtade min nya väska igen här. Jag ska ta
kort på den och lägga ut den. Sen kom gubben hem med pizza och vi satt och såg
på film och hade allmänt trevligt.
Ni får ha det så bra!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar