torsdag, november 29, 2012

vaktar till att det snöar ute

Man är så trött på morgonen att man knappt orkar ta sig ur sängen. När man kom upp fick man se på hustaken, det låg vitt! ”Åh nej!” tänker man! Och härom dagen regnade det ju, och nu helt plötsligt är det vinter! Blötsnö och äckligt… Och varför är man så här trött och seg på morgonen, jag begriper inte detta.

 Idag är det fem år sedan min kära pappa gick bort. Tiden går. Så länge sedan är det pappa min blev sjuk. Jag fattar inte vart tiden tar vägen! Men nu ska jag försöka jobba i det här snöiga vädret, så får ni ha det så bra!

 Denna veckan har det varit att bara övervinna vad man ska jobba med, komma sig upp på morgonen och komma till jobbet och detta. Man känner sig väldigt sliten efter det här anfallet man har haft. Man känner sig helt slut i kroppen. Det känns som man har vart ute på en hård motionsträning. Så har jag haft lite besök. Det har vart trevligt och vi har haft lite mysigt och sådär. Jag har slarvat med maten och jag har slarvat med mycket nu så det straffar sig väl lite granna.

Vi får se, men nu är det torsdag, nu får man se att det är bara en dag kvar så får man vila sig i helgen. Jag vet inte om jag orkar få fram adventsljusstakar ens till detta nu.

 Jag känner att usch, hur ska jag orka? Ja, så är det bara tre veckor och två dagar kvar till jul nu. Tiden går fort faktiskt. Ni får ha en bra dag!

Inga kommentarer: