Du kan känna dig lika ensam trots ett stort socialt
nätverk med sociala kontakter. Att känna sig ensam betyder att du saknar
något. Jag saknar min hemort, men tittar man backspegeln först och främst var
att få studera och arbete, gick det utför i Värmland. Jag hade ett stort
socialt nätverk i hemorten, men hade svårt att få jobb det var typ ungdomsjobb
Det var så dåligt betalt från arbetsförmedlingen. Räkning hade jag inte klarat
på den lilla lönen. Ska man välja vänner eller ett jobb?
Jag valde bort mina vänner och ryckte upp mig och fick
direkt in arbetslivet och fick bättre lön. Jag flyttade hemifrån och byggde upp
nya vänner i den staden. I dag är jag glad att jag vågade ta ett stort beslut
att flytta från orten som var på väg att dö ut. Jag fick inte det bästa
bostadsområdet, tur att jag kunde flytta, jag flyttade under ett år 9 gånger.
Tills jag fick mitt före detta man att köpa hus, det kändes rätt då. När vi
gick skilda vägar, så köpte jag ett lite hus nära vattnet där bodde i 20 år.
Kände mig rätt nöjd men ville flytta tillbaka till stan. Såld och köpte mig en
bostadsrätt. Där trivs jag sådär. Men man får begränsa sig klarar inte av ett
hus mer. Jag har allt jag vill ha i mitt liv jag känner glädje av att ha
riktigt liv.
Närradion p4 väst med nyheten blir man inte förvånade.
Går ute med olika nyheter att mitt område också är med som riskområdena. Nu
måste kontorsnissen i kommun och politiker gå ute gör något detta så det inte
blir värre, kanske människor flyttar från den kommunen. 3 bostadsområden som
ligger i riskområden? Man vill knappt gå och handla eftermiddag / kväll. Det är
så stökigt vid mataffären, jag känner mig inte trygg längre att gå ensamma från
köpcentrum. Ni ska veta att det har jag känt i många år flera av mina vänner
har hjälp och följa med att handla ska man inte få var trygg i sin hemkommun?
Varför har svenska folket blivit så empatilösa och respektlösa mot varandra!?
Vart är vi påväg? Politikerna måste skärpa till sig och verka för ett bra
samhälle i kommunen!