Full fräs och jobb

Tisdag morgon vaknade jag och var lite trög med att komma upp. Habibi var väldigt tjatig och ville ha älgmat direkt på morgonen.

Det har vart full fräs på jobbet, trevligt och lugnt och sådär.

Jag har haft hjälp med städningen här idag. Jag klarar ju inte det för mina handleder, så det känns skönt att någon kan hjälpa mig med detta. 

Sedan gick jag faktiskt på vattenträning. Det finns 10 pass i veckan att gå på. Det är faktiskt väldigt gott. Och tur att min före detta kollega kom och hämtade mig. Jag hade ingen lust att gå egentligen, men jag gick iväg och tränade med den här vattengympan. Sedan gick jag av på köpcentret och handlade filmjölk som jag inte har fått på flera dagar till frukost.

- Mjau, mjau, mjau! Säger hon nu. Det är för att jag pratar. Hon tror att jag pratar i telefon och sådär. Så fort jag pratar så…

Men 

nu får ni ha det så gott så hörs vi!

ljuva tider med arbete

                                                         Här är min goa Habibi ❤️

Hon är så bestämde när jag varit bort på jobbet. Hon pratar  att hon vill ha Älgmat, bytt i lådan och sist minst vill bli kamma. Det super jobbigt när är skit trött orkar knapp med sig själv.

jag tro jag måste köpa en till henne så hon kan få en lekkompis.

  

snart är helgen slut

Söndag morgon. Det var så skönt att vakna tillsammans. Vi åt en
långfrukost och hade jättetrevligt.

Sen åkte vi ut och handlade, för
han behövde köpa lite nya kläder, och jag behövde en större
resväska, för jag ska ju åka till Uppsala på Dysleximässan om några
veckor. Jag kan ju inte ha en kabinväska. Jag tror inte det funkar så
bra för mig att åka med en sån liten väska. Jag behöver ha lite
skobyten och mediciner och sånt med mig.

Sen åkte jag hem och tog det väldigt lugnt, och tog potatisbullar och chicken nuggets och åt.

Sen tog jag det väldigt lugnt. Jag orkade ingenting, jag var helt
orkeslös och trött, så jag kröp ner väldigt tidigt.


Men ni får ha det
så bra.

veteranmarknad

En lördag morgon: ett helt stôlleprov att åka på veteranmarknad för
bilar. 
Men det var väldigt trevligt att åka iväg, men nu är man ju lite
mör. Men gud va kallt det var i parkeringsdäcket, men värmen kom ju

framåt förmiddagen. Så vi har haft det bra, och jag träffade en god
vän som jag brukar träffa på dom här. arrangemangen, Svenska Volvoklubben, Svenska Saabklubben och Göteborgs Motorhistoriska klubb.

Så nu är jag trött och däven, och nu ska jag iväg
på ett annat möte i eftermiddag också. Så nu längtar jag efter att ha
en riktigt god sovmorgon. Men ni får ha det så gott!

Kom hem och hade lite möte med valberedningen för styrelsen för
min lägenhet, och diskuterade lite grand. 

Sen packade jag ihop och tog bilen upp till min särbo, och fick världens godaste kantarellstuvning med rostat bröd och ett glas öl. Det var mumsig och gott! .

Sedan tittade vi på En mördares bekännelser som var här
hemifrån vår trakt. Men jag orkade inte sitta så länge, för vi hade
varit uppe sedan fem på morgonen, så jag kände att ”Nej, nu orkar
jag inte mer. Jag är slut”. Så jag stöp i säng redan när klockan var
22.00. Men jag sov väldigt gott med min särbo. 
min ena katt har flytta ifrån mig till särbo och katten vill inte hälsa på mig.. God natt med er, så

får ni ha det så gott!

Slutet på d

Ja, nu börjar det nalkas mot slutet på Dyslexiveckan i Trollhättan. I veckan har det varit lite besökare. På ett ställe kom det ingen, och det var väldigt tråkigt. Nu hoppas jag att det kommer att bli något idag när jag ska ner, och min särbo kommer ner och hälsar på mig. Det ska bli kul att han följer med på något som jag gör, och i morgon ska vi ju åka på veteranmarknaden i Göteborg, på Volvo Torslanda. Men jag är ganska trött och sliten. Men nu har jag fått min nya dator på jobbet, och fått i ordning på alltihopa, det känns väldigt gott. 

Fredag eftermiddag. Stressad, det var nog ingen som hade förståelse för detta. Men vi kom till workshopen på Stadsbiblioteket i Trollhättan och fick lite information. Det var jätteroligt, jag var helt uppslukad! De bjöd på kanelbulle och lite saft. Jag var lite nervös, jag fick gå upp och visa den här Prizmo Go, hur den fungerar. ”Tänk om min telefon ringer…” men det gjorde den inte. Jag var där en timme, så gick vi till Espresso House och tog oss en kaffe och en kanelbulle, jag och min särbo. Sen sa vi hejdå, så åkte jag hem.

 Jag träffade min före detta kollega som är pensionär, och hon är så sugen alltid på fredagar att vi ska ta en kebabpizza och sitta och prata med varandra. Och jag tycker det är så skönt att sitta med henne. Hon har varit ifrån skolans värld ganska länge nu, men hon har många kloka ord och mycket förståelse. Så det var gott att sitta och äta lite pizza och ta det lite lugnt på kvällen. Så fick jag berätta vad jag hade gjort under veckan. 

                                                 Men ni får ha det så bra!

Vecka 40

Ny vecka och måndagsmorgon

Ja, jag är lite trög med att komma upp på morgonen idag. Jag behöver en dag under helgen för att vila mig och sova ut, men nu har jag ju störtat upp mellan åtta och nio varje morgon på helgen. Så det känns lite som sirap i huvudet på mig idag. Men det får ju gå ändå, jag vet ju vad som förväntas av mig och vad jag ska göra idag. 

Nu ska jag jobba klart fram till klockan två, sen måste jag gå med mina glasögon, för jag har ta mig sjuttsingen förstört dem, så de är sneda och vinda. Så jag måste gå till apoteket, höll jag på att säga, men jag menar glasögonbutiken och titta efter nya glasögon. Det är inte lätt att hitta något direkt, men det får försöka att gå. 

Europeiska dyslexiveckan kör igång idag i Trollhättan. Egentligen fel vecka, men vi kör. Då kommer Idor Svensson – Appar kan förbättra läsförmågan hos elever med dyslexi, föreläsning på Stadsbiblioteket klockan 17:00 – 18:30. Men vår förening, Fyrstads dyslexi, står från klockan 16:00 – 17:00 med en liten monter, tillsammans med Taltjänst och något annat företag som jag inte riktigt kommer ihåg vad det var. 
Det är bara att bita och sprida glädje om dyslexi och sånt. Idag har jag på mig min skjorta.

Det blir väl det som händer under dagen, får se hur det blir och så och om jag hittar några glasögon! 

Gokväll i stugan!

Nu har jag vart och hämtat hem 6 stycken glasögon och ska bestämma mig hur jag ska ha dem eller inte. Jag visade mina väninnor på föreläsningen och det är 2 stycken bågar, så jag får se vad vi kan göra.

Det var väldigt synd det här med Idor Svensson. Det kom bara 25 personer. Jag tycker det är dåligt av Trollhätteborna att det inte kommer mer folk och lyssnar på en bra föreläsare som är väldigt övertygande om att man ska sluta och traggla med läsningen efter årskurs 3. Och jag kände att yes, jag har varit på rätt bana hela tiden!
Men jag blev skrämd lite granna: 2018 var det 743 elever i årkurs 1 i Trollhättan och då kan man räkna med att där är 5 % elever med dyslexi. Det blir då 37 elever som går i årskurs 2 idag och ska försöka traggla sig igenom en text. Jag tycker synd om de här barnen idag som har läs- och skrivsvårigheter i detta samhället med tryckta myndighetspapper och allting. Jag lider med dem.
Men det finns ju hjälpmedel som man kan ha och ta med sig i livet. Och det är inget fult överhuvudtaget menade Idor. Han kallade det för AT: Assisterande Teknik. 

Sedan skulle jag åka hem. Då säger min kompis; jag hoppas du inte får parkeringsböter. Nej då, det får jag inte – så tittade jag på min bil. Vad har jag där? Parkeringsböter!
Arg är jag och förbannad och ilsken blir jag. Jag vet att jag har betalat via appen – men fan, vet du vad har jag gjort? Vänt på bokstäver. Det skulle vara mycket bättre om det hade vart enklare för oss dyslektiker att lägga in parkeringsbôs.  Fan vad jobbigt detta är! Jag hatar det! Nu har jag mailat till företaget och försökt förklara min situation. 340 kr fattigare igår.

 Men det var en trevlig dag och alltihopa. Nu ska jag krypa ner i sängen, så hörs vi!

Appar kan förbättra läsförmågan hos elever med dyslexi

Appar kan förbättra läsförmågan hos elever med dyslexi

FÖRELÄSNING MED IDOR SVENSSON
Barn med svår dyslexi blir inte alltid hjälpta av traditionell läs- och skrivträning. Nu visar forskning att om de använder hjälpmedel i form av läsappar på mobilen, så bibehåller de sin språkliga nivå även om de inte tränar på att läsa.

Idor Svensson är professor vid Linnéuniversitetet och bedriver
forskning inom ämnet psykologi, främst avseende läs- och
skrivsvårigheter och dyslexi.

Måndag 30 september kl. 17-18.30
Stadsbiblioteket
Dyslexiveckan 2019
Stadsbiblioteket Trollhättan

Dyslektiker men ändå läskunnig

Nu är det söndag morgon. Jag har vart i Göteborg fredag och lördag och är på väg ner nu igen. 

De tycker det är så käck tröja jag har: Dyslektiker men ändå läskunnig – har jag skrivit på min blus.

Jag tycker det är ju så man har – våra verktyg och såhär. Man får söka sin egen strategi.

Jag känner mig lite småstressad nu för att jag ska fokusera på att komma ner till Göteborg igen. Men det gick ju bra med spårvagnar och bussar och in och hitta montern som vi står på och såhär. Så det är helt underbart.

I lördags kväll åkte jag upp till min särbo och åt pizza. Vi tog lite vin och Kaffe Karlsson och hade allmänt trevligt och lugnt och skönt. 

Så jag sov över här nu och så ska jag hem till min Habibi och ge henne lite mat och sen ska jag åka ner igen. Ni får ha det gott, så hörs vi!