Morgonen började lugnt på balkongen med en kopp kaffe. Solen värmde redan tidigt och det var skönt att sitta en stund och bara njuta av lugnet. Ibland behöver man inte göra så mycket mer än att lyssna på fåglarna, dricka sitt kaffe och låta dagen börja i sin egen takt
För mig är föreningslivet viktigt. Det handlar om att skapa kunskap, sprida information och försöka göra skillnad för människor med dyslexi och andra läs- och skrivsvårigheter. Det är ett arbete som ofta sker bakom kulisserna och som många kanske inte ser.När man arbetar i en förening planerar man inte en aktivitet samma vecka som den ska genomföras. Ofta börjar planeringen många månader i förväg, ibland nästan ett år innan. Planeringen börjar dessutom ofta redan när verksamhetsplanen tas fram på årsmötet. Där kommer styrelsen med idéer, förslag och önskemål om vilka aktiviteter som ska genomföras under året. Sedan följer många diskussioner, beslut och förberedelser innan aktiviteterna blir verklighet.
Vi har flera aktiviteter planerade redan under augusti och september, totalt tre olika aktiviteter innan Dyslexiveckan i oktober. Inför dessa behöver styrelsen fatta beslut om innehåll, ekonomi, lokaler, föreläsare och marknadsföring. Information ska publiceras på hemsidor och sociala medier, affischer ska tas fram och deltagare ska hinna anmäla sig. Det är ett omfattande arbete som sällan syns utåt, men som är avgörande för att aktiviteterna ska kunna genomföras.Det är lätt att se själva föreläsningen eller aktiviteten när den väl genomförs. Det som inte syns är alla timmar av planering, möten och ideellt arbete som ligger bakom. Utan det arbetet skulle många aktiviteter aldrig bli av.I dag har jag därför suttit med föreningsarbete, uppdaterat hemsidor och sociala medier samt arbetat vidare med planeringen inför höstens aktiviteter. Samtidigt är det skönt att kunna göra detta i lugn och ro utan stressen som följer med arbetsvardagen. Kaffekoppen står bredvid datorn och jag arbetar i min egen takt.Nu fortsätter planeringen inför hösten. Det finns fortfarande en hel del att förbereda, men det är ett arbete som känns både viktigt och meningsfullt.
Jag måste samtidigt erkänna att jag börjar bli ganska trött på alla kommentarer om vad jag borde göra, äta, tänka eller hur jag ska leva mitt liv. Det verkar finnas människor som vet exakt hur jag ska leva, trots att de aldrig har träffat mig.Från och med nu kommer jag att vara betydligt hårdare med vilka kommentarer som publiceras på bloggen. Alla kommentarer kommer inte längre att godkännas. Jag vill ha ett trevligt klimat där människor kan diskutera och utbyta tankar, inte ett kommentarsfält fyllt av personliga påhopp.
Ha en fin tisdag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar