Sveriges nationaldag – och mina tankar idag
Det är Sveriges nationaldag idag. En dag då många firar med flaggor, fika och ledighet. Jag vaknar tidigt och funderar på om jag ska gå upp och fixa lite, kanske tvätta och plocka undan lite innan jag går ner till Slussen senare. Men kroppen känns trött. Huvudet ännu tröttare.
Det är inte vilken trötthet som helst. Det är den där tunga känslan som kommer när man ständigt måste kämpa för att förstå en text, när man får lägga all sin energi på att stava rätt, tolka rätt, säga rätt. Det är den där tröttheten som inte syns utanpå, men som suger ur varenda uns av ork inifrån.
Och vet ni vad som gör mig ännu tröttare? Människor som kommer in på bloggen och kritiserar. Kallar mig lat. Tycker jag borde “skärpa mig”. Det är lätt att döma när man inte vet. När man inte ser vad som finns bakom mitt skal.
Jag har dyslexi. Det betyder inte att jag är dum, lat eller ointresserad. Det betyder att min hjärna jobbar på ett annat sätt. Att jag får kämpa mer med vissa saker. Tidsuppfattning är en sån grej – det är jättesvårt för mig. Har jag flera saker på en dag så blir jag helt slut. Då orkar jag knappt tänka klart, än mindre plocka, laga mat eller städa när jag kommer hem.
Men jag har en drivkraft. En glöd. Jag brinner för att sprida kunskap om dyslexi. Det är ingen svaghet – det är en del av mig. Och det är en styrka att våga stå upp för den man är. Att orka säga ifrån, även när man är trött.
Så till dig som läser det här och kanske inte riktigt förstått – jag hoppas du vill försöka. Förstå att alla har olika hinder att ta sig över. Och till dig som också kämpar – jag ser dig. Vi är många, och vi ska inte skämmas. Dyslexi är inte en skam. Det är en del av livet. En del av min kamp. Och jag tänker fortsätta prata om det – högt och tydligt.
Glad nationaldag, på mitt sätt.
2 kommentarer:
Nu är du där igen
Tål inte kritik. Du bryr dig inte och är inne i din egen bubbla. Egoism kallas det. Du gömmer dig bakom dyslexi och din speciella tunga trötthet . Ta åt dig och inte bara sparka bakut
Om flera personer gnäller på att jag är lat, snål, egoistisk, missunsam mm så hade jag börjat rannsaka mig själv. Det är människor som aldrig lyssnar på någon annan än sig själva som heller aldrig kommer framåt i livet. Dom som har dyslexi är som vilka människor som helst men har hinder med läsförståelsen, skriva osv. Att vara tex lat, otacksam, snål och egoistisk sitter i ens personlighet. Du verkar vara en otroligt bitter och negativ person, när man läser i din blogg. Kan du förstå det utan att dra in dyslexi? Det är inget påhopp utan en tydlig bild många verkar ha som läser din blogg.
Skicka en kommentar