Idag sa jag att jag behövde vila mig efter attacken igår. När man är så jagad orkar man knappt gå upp på morgonen. Jag trodde aldrig att det skulle bli så här – att man blir helt slut i flera dagar efteråt, som om både kropp och själ behöver återhämta sig från det som hänt. Det är svårt att förklara, men ibland känns det som att all energi bara försvinner, som om någon dragit ur kontakten.
Trots det tog jag mig ändå ut på den kort promenad idag. Luften var frisk och det kändes skönt att få lite rörelse, även om det var allt jag orkade göra. Ibland får man bara acceptera att kroppen behöver tid att återhämta sig, även om det är frustrerande.
Jag hoppas att morgondagen blir lite lättare.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar