torsdag, oktober 10, 2024

Fullspäckad torsdag med möten och nya möten

 


Godmorgon torsdag!


Vi hade två föreläsningar igår. Jag behöver egentligen inte vara så nervös, men jag inser att jag behöver utveckla min PowerPoint-presentation lite mer för att bli tydligare. Enda nackdelen igår var att föregående föreläsare pratade på engelska, ett språk som jag inte behärskar. Jag förstod inte vad hon pratade om, men som tur var hade jag två vänner som kunde förklara innehållet för mig i efterhand. 

Det är svårt att delta aktivt i samtalen när man inte förstår språket. Diskussionerna fortsatte efter föreläsningen, men jag kände mig lite utanför och frustrerad över att inte kunna uttrycka mig eller ställa de frågor jag ville. När man inte kan följa med i samtalen fullt ut, är det lätt att känna sig som en utomstående och som att man bidrar mindre än man hade velat.

Det känns verkligen som att svenska språket blir mer och mer en minoritet, särskilt när föreläsningar hålls på engelska utan att det nämns i förväg. Det skapar en utmaning för dem som inte är bekväma med engelskan och gör det svårare att ta del av allt som sägs.

Nu är det torsdag morgon, och jag har en ny dag framför mig med jobb och ett öppet hus för vår lokalförening. Vi ska också ha styrelsemöte, så det blir en lång dag med flera föreläsningar och möten. Men trots utmaningarna är det alltid trevligt att få möjlighet att träffa nya människor och utbyta erfarenheter! Det ger mig en chans att växa, både i mitt arbete och som person.


6 kommentarer:

Anonym sa...

Du känner dig antagligen utanför eftersom hela du är utanför allt som är normalt och vettigt

Anonym sa...

Engelska är ett världsligt språk. Det talas nästan över hela världen och lärs ut i tidig ålder för att människor ska kunna kommunicera och och dela kunskap med varandra. På högre utbildningar är det standard med engelska då forskning nästan uteslutande skrivs och opponeras på på engelska - just för att fler människor ska kunna deltaga och dissikera idéer för ett fortsatt vetande och undersökande. Att ställa svenskan mot engelskan och säga att svenska är ett minioritetsspråk är därmed en helt värdelös jämförelse. Det låter snarare som patetisk gnäll och ett sorts försök att slänga en offerkofta över svenskan (och dig själv), och peka på den elaka dumma engelskan som försöker vara dum mot svenskan. Du kan inte personifiera ett språk.. det må talas av personer, men det gör inte språket till en person. En bil är inte en person bara för att den körs av en.
Det här gnället på engelskan handlar snarare om att du är för klappkass att lära dig det - då väljer du ut engelskan som syndabock och att allt är orättvist för att du inte kan processa och begripa ett världsligt språk som resten av befolkningen.

Anonym sa...

För äldre personer över 60 år som också har läs- och skrivsvårigheter kan det vara ännu svårare att lära sig engelska, och här är några av orsakerna:

1. Begränsad tidigare språkundervisning: Många äldre personer hade en annan typ av språkundervisning när de gick i skolan, där fokus ofta låg på grammatik och läsning snarare än praktisk användning av språket. För de som dessutom har dyslexi eller andra läs- och skrivsvårigheter, kan det ha varit särskilt svårt att lära sig engelska på detta sätt.
2. Mindre vana vid språkets användning: Äldre generationer har i allmänhet haft mindre exponering för engelska genom exempelvis internet och engelskspråkiga medier, jämfört med yngre generationer. Detta innebär att de inte har haft lika mycket praktisk övning i att använda språket i vardagen, vilket är viktigt för språkinlärning.
3. Hjärnans inlärningsförmåga förändras med åldern: Det är känt att det kan vara svårare att lära sig ett nytt språk ju äldre man blir, eftersom hjärnans plasticitet, eller förmåga att anpassa sig och skapa nya kopplingar, minskar med åldern. För de med dyslexi kan detta göra språkinlärningen ännu mer utmanande.
4. Teknikens roll och tillgänglighet: Många hjälpmedel för språkinlärning, som appar och digitala plattformar, kan vara till stor hjälp för personer med dyslexi. Men för äldre som inte är vana vid teknik kan dessa verktyg kännas svåra att använda, vilket kan begränsa deras möjligheter att dra nytta av modern språkpedagogik.
5. Självkänsla och motivation: För äldre kan känslan av att det är “för sent” att lära sig ett nytt språk, eller att de är sämre på grund av sina läs- och skrivsvårigheter, påverka motivationen. Dessutom kan de ha haft negativa erfarenheter av språkundervisning från tidigare i livet, vilket kan skapa en rädsla för att misslyckas igen.
6. Brist på anpassade undervisningsmetoder: Även om det idag finns bättre metoder för att lära ut språk till personer med dyslexi, kan det vara svårt för äldre att hitta kurser som är specifikt anpassade för både deras ålder och deras behov. Många språkkurser kan vara anpassade för unga vuxna eller personer utan särskilda svårigheter, vilket gör det svårare för äldre att hitta rätt stöd.

Med rätt stöd och hjälpmedel, som exempelvis lättlästa material och specialanpassade språkprogram, kan äldre personer med dyslexi göra framsteg i sin språkinlärning. Men det kräver ofta ett extra mått av tålamod, anpassad pedagogik och stöd från omgivningen.

Anonym sa...

Svenska är, trots alla uppradade punkter, inte ett minioritetsspråk - vad man än väljer att jämföra svenska med för annat språk som finns i landet. Samiska till exempel, är ett minioritetsspråk i Sverige eftersom majoritetsspråket är svenska här. Det jag reagerade på i det här blogginlägget handlade inte om historiska pedagogiska element eller brist på individuell exponering av engelskt språk, eller andra saker som nämnts - sådana komponenter är redan självklara då engelska är mer vanligt nu i Sverige än förr. Det jag ville belysa var hur skribenten förbittrar sig över att engelska som språk är svårt och hur skribenten försöker framställa engelskan till en sorts syndabock genom att förkasta det och peka ut det som en sorts fiende för svenska språket. Uppenbarligen handlar det om skribentens egen oförmåga att förstå viktigheten i engelska språket. Vänder vi på det, och ger skribenten rätt, så skulle man därmed kunna påstå att engelska inte är nödvändigt i Sverige. Vilket är helt befängt. Bara för att engelska finns i landet och alltmer blir ett standardspråk inom utbildning betyder det inte att svenskan är hotad på något sätt. Folk som redan talar svenska och vill studera på universitet börjar ju inte helt plötsligt övergå till engelskt tal och skrift på heltid bara för att en kurs hålls på engelska. Fler människor lär sig engelska, ja. Men det betyder inte heller att svenskan är hotad eller ligger i någon sorts invasionskonflikt med engelska språket. Språk är i ständig förändring, och engelskan har av olika anledningar blivit ett världsspråk. Så istället för att vara negativ mot engelskan kanske det helt enkelt vore bättre att bara gilla läget och försöka lära sig språket. Det är det enda som hjälper skribenten. Att sitta och skriva blogginlägg om hur dåligt engelska är hjälper inte skribentens situation över huvudtaget. Inte heller är det sant att svenska språket på något sätt håller på att försvinna bara för att människor läser kurser på engelska.


Anonym sa...

Jag förstår din oro kring hur ett större fokus på engelska kan påverka äldre personer som kanske har svårare att lära sig språket. Det är en viktig aspekt att beakta, då ett ökat krav på engelska kan göra det svårare för äldre att navigera i samhället. Här är en uppdaterad sammanfattning som tar hänsyn till detta perspektiv:

Sammanfattning: Svenska är inte ett minoritetsspråk i Sverige, även om andra språk som samiska är det. Blogginlägget i fråga kritiserar hur svårt engelska är att lära sig och framställer språket som ett hot mot svenskan. Men denna kritik tyder på en missuppfattning av engelskans betydelse. Engelskan är viktig och växande i Sverige, men det betyder inte att svenskan är hotad. Samtidigt är det värt att notera att ett ökat fokus på engelska kan skapa svårigheter för många äldre personer, som kan ha svårt att anpassa sig till ett samhälle där engelskan blir alltmer dominerande. Språk utvecklas ständigt, men det är viktigt att hitta en balans där både svenskan och engelskan kan samexistera utan att exkludera någon grupp i samhället.

Anonym sa...

Vad bra att AI håller med mig hahaha