Nu sitter jag här på jobbet och låter tankarna vandra. Ibland kan längtan efter ledighet kännas som en stark ström som drar i en, medan andra gånger kan den kännas avlägsen, som en otydlig kontur i horisonten. Men oavsett hur jag känner just nu, är det svårt att förneka den gnista av förväntan som fladdrar inom mig när jag tänker på den kommande semestern.
Att vara önsketänkande är en naturlig reaktion när man vet att man har något underbart att se fram emot. Att göra en nedräkning till semestern, med 57 dagar kvar, är som att sätta en liten påminnelse till mig själv om den belöning som väntar. Det är som att hålla en fackla tänd i mörkret, ett löfte om ljus och värme när vardagens uppgifter känns tunga.
Och även om jag är medveten om att vissa ansvarsområden kommer att fortsätta även under semestern, så påminner jag mig själv om vikten av att skapa utrymme för egentid och återhämtning. Att stänga av några dagar, eller till och med bara några timmar, för att verkligen kunna njuta av min ledighet är ett val jag gör med omsorg. För i det lugnet och den avkoppling som semestern erbjuder, ligger möjligheten att ladda om batterierna och återvända till arbetet med ny energi och fokus.
Så ja, jag tillåter mig själv att vara önsketänkande och göra en nedräkning inför semestern. För i den glädjen och förväntan ligger en kraft som driver mig framåt, en påminnelse om att livet är fyllt av små guldkorn att se fram emot och att omfamna när de väl kommer.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar