Vad är klockan?

 

Det kändes väldigt konstigt att vakna idag. Jag hade missat ställa väckarklockan så det blev en underlig dag att vakna till. Jag försökte tänka på att inte stressa bort hela morgonen. Mina arbetskamrater hade roligt en liten stund för att jag hade lyckats försova mig. 

Har legat och grubblat fram och tillbaka på olika saker som har hänt under den här hösten. Jag har slängt ut lite tankar som inte jag har gjort tidigare. Idag har jag försökt sätta mig in vad det innebär att vara en bra ordförande för att kunna leda en styrelse. Att vi tillsamma ska leda föreningen framåt. Det känns märkligt att lägga den saken på mig. Det är svårt att få föreningsmänniskor för att driva saken framåt. Helst vill medlemmar att någon annan ska driva deras fråga.

Föreningslivet jämförs ibland med en skola i demokrati. Medlemmarna får möjlighet att lära sig att verka i demokratiska processer och fatta beslut i enlighet med demokratiska principer. Det samlade föreningslivet har spelat en stor roll för demokratiseringen av det svenska samhället. Enligt SCB:s rapport har intresset för att ställa upp i föreningar minskat, men snälla ni bidra med det ni kan hur mycket eller litet det än är.  Det är viktigt att rädda föreningslivet, att vara medlem i någon förening. Dyslexiförbundet finnas och driver frågor på förbundsnivå, distriktsnivå  och i lokalföreningar.

Det är viktigt att vara ödmjuk när man är vald att sitta som förtroendevald i Funktionssätts- rådet där ska man hjälpa alla som har en funktionsnedsättning, inte bara för mitt eget problem. Att vara med i Funktionsrättsrådet gör att man får insikt i arbetet i kommunen. T.ex. busslinjer med servicelinjen och Västtrafik. Enligt en mätning åker färre personer med servicelinjen och behöver dras in enligt kommunen. Problemet är bara att mätningen gjordes under pandemin och att många gamla inte börjat eller inte vågat börja åka igen. Det är svårt för många med rörelsehinder om servicelinjen försvinner. 

Jag kommer aldrig till Överby längre efter att servicelinjer slutat. Det är svårt för många med rörelsehinder. Jag hoppas de tänker om så linjen kommer tillbaka. Om alla hjälper till i föreningarna, så kan vi bli starka mot samhälles neddragningar. Att vara fler som stöttar och har åsikter, att kunna träffas kanske över en kopp eller slå en pling, för att hjälpa varandra. Vi skall ha drop-in på statsbiblioteket, i början på nästa år, och min tanke är att vi ska försöka bjudna på kaffe. Hoppas att få träffa likasinnade personer då. Tänk vad mycket som har hänt efter pandemin. Många sitter ensamma i stället för att gå med någon trevlig förening.