kramp

Fy fan vilken natt jag har haft här! Jag har aldrig varit med om nåt liknande!
Jag hade så mycket kramp i benen i natt, jag kunde inte röra mig! Det värkte och det värkte och det värkte! Jag var uppe flera gånger i natt och försökte få ordning på detta. Jag känner mig som en stel tennsoldat! Så nu håller jag på och fixar i ordning skolrese-maten till Lysekil idag. Fy fan säger jag, usch, jag känner mig som en… jag har varit och duschat mig i alla fall, och ska snart äta frukost här nu, och sen ska jag sticka iväg till jobbet. Men ni får ha det så gott!

Det var riktigt trevligt på ”Havets hus” och det var trevliga busschaufförer. Det blåste och regna, så det var tur att det var inomhus. Det var roligt att se fiskarna och så, men jag tyckte inte det var tillgängligt för dem som har läshandikapp, för det var så mycket text att ta till sig, så jag fick grepp om det, men jag kände ju igen torsk och hajar och sånt där.

Sen skulle vi fika, men det fanns ingenstans därinne att fika förutom en restaurang. När man åker med skolungdomar, så har man ju inte råd att äta på restaurang, så vi fick sätta oss på golvet där inne. Det var ju inte så käckt, men det fick ju gå.

Sen gick jag och träna, efter utflykten. Därefter gick jag bort till en god vän och satt och prata, för jag mådde så dåligt. Jag kände mig ensam. Jag har väl några vänner kvar. Jag får se om de håller sig, fast de kanske tycker att jag är för tjôtig just nu, jag går och grunnar och så där på hur jag ska göra med detta rum, och hur jag ska möblera det. Jag vet ju hur det blev när vi skulle möblera här ute, då sa ju dåvarande sambon att det går inte att möblera. Sen när han kom tillbaka igen, så var det som det var innan, så jag är inte bra på att möblera och se vart möblerna ska stå och så. Rummet är inte så stort. Jag får väl kika runt och titta på hur jag ska göra.