Varför ska det vara så segt och komma upp på morgonen? Jag är så trött på morgonen. Jag har aldrig varit med om något liknande.
Jag vill bara sova och sova och sova. Jag blir inte piggare för att jag sover heller. Jag känner att jag orkar snart inte med detta livet.
Gud, vad jobbigt det är. Det är tufft säger jag. Torsdagar är min längsta arbetsdag och det känns tungt alltihopa. Det är ju plus att man får gå hem lite tidigare på fredag, men jag vet inte om det är värt det eller inte. Men jag ska försöka i alla fall och gå till jobbet och ha lite lektioner med sexor. Sedan ha möte i eftermiddag. Det kanske inte blir så långrandigt det heller så det kanske går bra.
Ja, bara en dag kvar, sedan är det ledigt och då ska det bli städning här.Jag har inte orkat gjort någonting efter pappa dog. Fy fasen säger jag. Jag har panik och har funderat flera gånger om jag ska ta hit en städhjälp och leja för att röja upp här. Jag vet inte hur jag ska göra. Jag har gått och funderat en hel vecka. Grunnat och se vad jag ska göra. Det är inte roligt och ha det så här. Jag har inte ens packat upp för 14 dagar sedan då jag kom hem. Kläder och… jag vet inte hur jag ska göra. Jag blir som att man slår upp en planka framför ansiktet. Jag vet att det är rörigt och sånt, jag vet inte vad jag ska göra. Men jag ska prata med Henke när han kommer hem ikväll och höra vad han tycker.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar