Måndag morgon, det kändes verkligen här. Fy! säger jag. Jag ville nästan inte gå upp. Mitt huvud var – det var något precis.. Det tjöt väldigt i mitt öra i morse. Det var väldigt jobbigt. Det var segt och gå upp i morse. Det kändes att det var måndag morgon. Det var inte alls så käckt och ha det så.
Det skulle bli regn men jag klarade mig faktisk på hemvägen.
Nu ska jag slänga i mig lite hemgjort mos och köttbullar. Rester ifrån i går. Och så ska jag stupa i säng igen för det bara tjuter i mitt öra idag. Det är så jobbigt, det värker och håller på här. Få se om jag orkar gå på dyslexiförbundets ”jag vill-kurs” ikväll. Få se om jag orkar detta. Det är inte säkert, om jag känner mig så här konstig i örat nu. Jag vill ha tyst runt mig. Jag skulle bara vilja sitta i ett tyst rum och inget sus, ingenting. Nej jag ska faktiskt gå och vila mig en stund nu när jag har ätit så får vi se om jag orkar med detta.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar