Nu är det november och en ny månad har börjat. Oktober, min födelsedagsmånad, är över. Det känns fint att få börja om med nya dagar framför mig.
Ibland fastnar jag vid kommentarerna jag får på bloggen. Någon skriver att jag tar det lugnt hela dagarna eller undrar vad jag egentligen gör på jobbet. Andra verkar tycka att jag kan planera min arbetstid precis som jag vill.
Det är tråkigt när människor drar slutsatser utan att känna till hela bilden. Alla arbetsuppgifter syns inte utåt, och det jag skriver här visar bara en del av min vardag. När arbetsveckan är slut behöver jag också få vila och ta hand om sådant som inte hinns med under veckan.
Jag har många gånger funderat på vem jag egentligen skriver för. Ibland tvekar jag på om bloggen ska vara offentlig, när jag möts av trollande och påhopp på sociala medier. Då undrar jag om jag borde skriva helt anonymt, så att ingen vet vem jag är.
Samtidigt tycker jag om att dela tankar och erfarenheter. Därför tänker jag ge bloggen en månad till. Under november kommer jag att granska alla kommentarer från personer som skriver anonymt innan jag godkänner dem. Jag vill kunna fortsätta skriva, men också känna mig trygg med vad som publiceras på bloggen.
Man får gärna tycka olika och ställa frågor, men jag önskar att vi kunde möta varandra med mer respekt. Bakom varje text finns en människa och ett liv som inte alltid syns på skärmen.
Jag skriver för att dela med mig, sätta ord på mina tankar och kanske få någon annan att känna igen sig. Nu ger jag bloggen en månad till och ser hur det känns.