Josla Dyslexi | Skapa en profillänk
onsdag, september 23, 2009
vårdcentralen??
God morgon allihopa. Det börjar och kännas lite bättre i mitt öra idag, men jag får väl ha tyst och lugnt här och gå och môsa.
Jag vet inte om jag orkar och springa på stavgången heller idag.
Det krävs motivation till det också. Jag skulle vart ut med min jobbarkompis på stan men jag känner att jag orkar inte gå ut bland folk idag. Jag känner mig inte fräsch överhuvudtaget. Så jag är hemma och går här. Henke jobbar från 7 i morse till klockan 20.00 ikväll. Det är inte roligt men det får gå. Jag ska gå och dona här. Satt på tvättmaskin har jag gjort och ska försöka sätta på diskmaskinen också. Så ska jag gå och småplocka här faktiskt. Så är det.
Snart är det bokmässan. Jag ska sitta där nere och signera boken och läsa ur min bok. Jag är jättenervös, men vi får hoppas att det går bra.
Jag är chockad! Hur vårdcentralen kan behandla patienter som dom har. Jag är helt… jag vet inte hur jag ska säga. Jag är helt förtvivlad. Nu har min läkare som jag har haft som jag har kunnat prata med och haft förtroende för och allting slutat. Nu får jag börja om på ruta 1 igen känner jag. Och så kanske det är någon som inte förstår mitt språk och hur jag tolkar min text. Det är skrämmande, att inte få meddelande, ingenting om att våran husläkare har slutat! Varför kan dom inte ta och meddela detta? På deras hemsida eller nånting. Ingenting. Jag är helt chockad. Ja, vi får se. Jag ska med mitt öra på fredag. Få se vad dom säger, annars byter jag vårdcentral för jag är alltså… Jag känner mig alldeles utlämnad och alltihopa. Jag vet inte vart jag ska ta vägen och det är jättejobbigt.
Jag tänkte jag var så gnällig på förmiddagen här. Jag tänkte – ska jag klara stavgången och detta när jag mådde så skit här. Men jag tänkte att jag ska inte ge mig. Det var sista gången här ute, så har vi en gång kvar uppe i stan nästa vecka. Jag tänkte jag måste vara med! Jag har bara missat en gång på stavgången. Och jag tänkte att jag kan inte balla ur även om jag har det här jävla örat som tjuter och detta. Men det var ju härligt och gå i skogen . Underbart var det! Det var så skönt, så det var jättegott.
Jag vet inte om jag orkar och springa på stavgången heller idag.
Det krävs motivation till det också. Jag skulle vart ut med min jobbarkompis på stan men jag känner att jag orkar inte gå ut bland folk idag. Jag känner mig inte fräsch överhuvudtaget. Så jag är hemma och går här. Henke jobbar från 7 i morse till klockan 20.00 ikväll. Det är inte roligt men det får gå. Jag ska gå och dona här. Satt på tvättmaskin har jag gjort och ska försöka sätta på diskmaskinen också. Så ska jag gå och småplocka här faktiskt. Så är det.
Snart är det bokmässan. Jag ska sitta där nere och signera boken och läsa ur min bok. Jag är jättenervös, men vi får hoppas att det går bra.
Jag är chockad! Hur vårdcentralen kan behandla patienter som dom har. Jag är helt… jag vet inte hur jag ska säga. Jag är helt förtvivlad. Nu har min läkare som jag har haft som jag har kunnat prata med och haft förtroende för och allting slutat. Nu får jag börja om på ruta 1 igen känner jag. Och så kanske det är någon som inte förstår mitt språk och hur jag tolkar min text. Det är skrämmande, att inte få meddelande, ingenting om att våran husläkare har slutat! Varför kan dom inte ta och meddela detta? På deras hemsida eller nånting. Ingenting. Jag är helt chockad. Ja, vi får se. Jag ska med mitt öra på fredag. Få se vad dom säger, annars byter jag vårdcentral för jag är alltså… Jag känner mig alldeles utlämnad och alltihopa. Jag vet inte vart jag ska ta vägen och det är jättejobbigt.
Jag tänkte jag var så gnällig på förmiddagen här. Jag tänkte – ska jag klara stavgången och detta när jag mådde så skit här. Men jag tänkte att jag ska inte ge mig. Det var sista gången här ute, så har vi en gång kvar uppe i stan nästa vecka. Jag tänkte jag måste vara med! Jag har bara missat en gång på stavgången. Och jag tänkte att jag kan inte balla ur även om jag har det här jävla örat som tjuter och detta. Men det var ju härligt och gå i skogen . Underbart var det! Det var så skönt, så det var jättegott.
vårdcentralen??
God morgon allihopa. Det börjar och kännas lite bättre i mitt öra idag, men jag får väl ha tyst och lugnt här och gå och môsa.
Jag vet inte om jag orkar och springa på stavgången heller idag.
Det krävs motivation till det också. Jag skulle vart ut med min jobbarkompis på stan men jag känner att jag orkar inte gå ut bland folk idag. Jag känner mig inte fräsch överhuvudtaget. Så jag är hemma och går här. Henke jobbar från 7 i morse till klockan 20.00 ikväll. Det är inte roligt men det får gå. Jag ska gå och dona här. Satt på tvättmaskin har jag gjort och ska försöka sätta på diskmaskinen också. Så ska jag gå och småplocka här faktiskt. Så är det.
Snart är det bokmässan. Jag ska sitta där nere och signera boken och läsa ur min bok. Jag är jättenervös, men vi får hoppas att det går bra.
Jag är chockad! Hur vårdcentralen kan behandla patienter som dom har. Jag är helt… jag vet inte hur jag ska säga. Jag är helt förtvivlad. Nu har min läkare som jag har haft som jag har kunnat prata med och haft förtroende för och allting slutat. Nu får jag börja om på ruta 1 igen känner jag. Och så kanske det är någon som inte förstår mitt språk och hur jag tolkar min text. Det är skrämmande, att inte få meddelande, ingenting om att våran husläkare har slutat! Varför kan dom inte ta och meddela detta? På deras hemsida eller nånting. Ingenting. Jag är helt chockad. Ja, vi får se. Jag ska med mitt öra på fredag. Få se vad dom säger, annars byter jag vårdcentral för jag är alltså… Jag känner mig alldeles utlämnad och alltihopa. Jag vet inte vart jag ska ta vägen och det är jättejobbigt.
Jag tänkte jag var så gnällig på förmiddagen här. Jag tänkte – ska jag klara stavgången och detta när jag mådde så skit här. Men jag tänkte att jag ska inte ge mig. Det var sista gången här ute, så har vi en gång kvar uppe i stan nästa vecka. Jag tänkte jag måste vara med! Jag har bara missat en gång på stavgången. Och jag tänkte att jag kan inte balla ur även om jag har det här jävla örat som tjuter och detta. Men det var ju härligt och gå i skogen . Underbart var det! Det var så skönt, så det var jättegott.
Jag vet inte om jag orkar och springa på stavgången heller idag.
Det krävs motivation till det också. Jag skulle vart ut med min jobbarkompis på stan men jag känner att jag orkar inte gå ut bland folk idag. Jag känner mig inte fräsch överhuvudtaget. Så jag är hemma och går här. Henke jobbar från 7 i morse till klockan 20.00 ikväll. Det är inte roligt men det får gå. Jag ska gå och dona här. Satt på tvättmaskin har jag gjort och ska försöka sätta på diskmaskinen också. Så ska jag gå och småplocka här faktiskt. Så är det.
Snart är det bokmässan. Jag ska sitta där nere och signera boken och läsa ur min bok. Jag är jättenervös, men vi får hoppas att det går bra.
Jag är chockad! Hur vårdcentralen kan behandla patienter som dom har. Jag är helt… jag vet inte hur jag ska säga. Jag är helt förtvivlad. Nu har min läkare som jag har haft som jag har kunnat prata med och haft förtroende för och allting slutat. Nu får jag börja om på ruta 1 igen känner jag. Och så kanske det är någon som inte förstår mitt språk och hur jag tolkar min text. Det är skrämmande, att inte få meddelande, ingenting om att våran husläkare har slutat! Varför kan dom inte ta och meddela detta? På deras hemsida eller nånting. Ingenting. Jag är helt chockad. Ja, vi får se. Jag ska med mitt öra på fredag. Få se vad dom säger, annars byter jag vårdcentral för jag är alltså… Jag känner mig alldeles utlämnad och alltihopa. Jag vet inte vart jag ska ta vägen och det är jättejobbigt.
Jag tänkte jag var så gnällig på förmiddagen här. Jag tänkte – ska jag klara stavgången och detta när jag mådde så skit här. Men jag tänkte att jag ska inte ge mig. Det var sista gången här ute, så har vi en gång kvar uppe i stan nästa vecka. Jag tänkte jag måste vara med! Jag har bara missat en gång på stavgången. Och jag tänkte att jag kan inte balla ur även om jag har det här jävla örat som tjuter och detta. Men det var ju härligt och gå i skogen . Underbart var det! Det var så skönt, så det var jättegott.
Bok- och biblioteksmässan 2009
i Monterprogram
Det här är programmet i vår monter A02:70 under Bok- och biblioteksmässan 2009. Vid de här tiderna kliver våra författare upp på vår monterscen och talar till mässans besökare. Tänker att jag är med där i tvådagar.
Det här är programmet i vår monter A02:70 under Bok- och biblioteksmässan 2009. Vid de här tiderna kliver våra författare upp på vår monterscen och talar till mässans besökare. Tänker att jag är med där i tvådagar.
Även finns Dyslexiförbundet FMLS här också...
titta efter den röda pricken.
Bok- och biblioteksmässan 2009
i Monterprogram
Det här är programmet i vår monter A02:70 under Bok- och biblioteksmässan 2009. Vid de här tiderna kliver våra författare upp på vår monterscen och talar till mässans besökare. Tänker att jag är med där i tvådagar.
Det här är programmet i vår monter A02:70 under Bok- och biblioteksmässan 2009. Vid de här tiderna kliver våra författare upp på vår monterscen och talar till mässans besökare. Tänker att jag är med där i tvådagar.
Även finns Dyslexiförbundet FMLS här också...
titta efter den röda pricken.
tisdag, september 22, 2009
det är inte min dag idag
Idag känns som om ingen förstår mig alls! Det susar, och det värker i armarna och benen, och jag är irriterad till förbannelse!!! Ingen förstår att jag mår dåligt! Det känns som att jag bara vill sätta ner huvet i sanden idag! Men jobbet gick galant och alltihopa, men avtalet med bilen krånglade ju! Det är fasen att dom inte kan göra rätt ifrån sig med en gång, det är inte alls roligt! Men nu är jag ledig i morgon, och jag ska försöka vila upp mig, för så här som jag mår nu, det är inte roligt!
det är inte min dag idag
Idag känns som om ingen förstår mig alls! Det susar, och det värker i armarna och benen, och jag är irriterad till förbannelse!!! Ingen förstår att jag mår dåligt! Det känns som att jag bara vill sätta ner huvet i sanden idag! Men jobbet gick galant och alltihopa, men avtalet med bilen krånglade ju! Det är fasen att dom inte kan göra rätt ifrån sig med en gång, det är inte alls roligt! Men nu är jag ledig i morgon, och jag ska försöka vila upp mig, för så här som jag mår nu, det är inte roligt!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)